Pianorullarna

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2

Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2

Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den engelska tonsättaren, författaren och pianisten Cyril Scott visade tidigt musikaliska talanger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skickades till Koch-konservatoriet i Frankfurt vid tolv års ålder för att studera. Åter i England gav hans impressionistiska pianostycken och sånger tillsammans med hans anslående romantiska utseende honom rykte om sig att vara en ”modernistisk” tonsättare. Under mellankrigstiden framfördes hans musik ofta på kontinenten. Men det som varit ett ”nytt” musikaliskt intryck kom nu att anses vara en tidstypisk musik, som funnit sina främsta företrädare i Debussy och Skrjabin. I dag är han i England ihågkommen för en handfull sånger och pianostycken, bl.a. Lotus land, som han själv spelade in på pianorulle. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den största delen av den tyska tonsättaren Engelbert Humperdincks kompositioner är vokalverk, bl.a. ett tiotal operor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Humperdinck mötte Wagner i Neapel 1880 och blev inbjuden till Bayreuth. Där levde Humperdinck ett och ett halvt år och arbetade med Wagners opera ”Parsifal” inför premiären 1882. Richard Strauss dirigerade premiären av Humperdincks mest kända opera ”Hans och Greta” 1893. Det blev en omedelbar succé och operan spreds över Europa. Humperdincks musik är påverkad av Wagner, men också av samtida tonsättare som Mahler och Richard Strauss. Mer information på sverigesradio.se/p2

Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2