Tendens Kortdokumentärer

Miranda säljer sex. Kunderna finns över hela världen och hon säger att hon gör det för att hon tjänar bra och då kan göra vad hon vill. Nu arbetar hon för att avkriminalisera sexköp även i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Miranda bor i en stad i Centraleuropa. Där träffar hon andra svenskar som liksom hon säljer sex. Många av vännerna är precis som Miranda själv hbtq-personer och tycker att det är säkrare och lättare att vara sexarbetare i länder där sexköp är lagligt. Miranda har sålt sex i många år. Hon säger att hon valt det här livet och att hon trivs med det men samtidigt oroar hon sig för många saker. T ex att inte ha någon pension när hon blir äldre, att prostitutionen kommer innebära problem om hon en gång blir mamma. Och så är det förstås svårt att veta att ens egen mamma inte tycker om det man gör, säger hon. I Sverige infördes sexköpslagen 1999 och innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Sverige var då det första landet i värld

Anna tycker inte om att ha sex men jobbar med att sälja det. Det började under skoltiden och eskalerade efter ett övergrepp på en porrklubb. Nu vill sluta prostituera sig men vet inte om hon kan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Programmet är gjort 2019 av Lasse Edfast.

Niya 15, Kamjar 12 och Aran 5 spelar TV-spel, fotboll och läser läxor. Och så tänker de mycket på vad som händer det kurdiska folket. Mamma Taras stora oro är att sönerna ska börja känna hämndlust. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bröderna Cåzade bor i Eriksberg i Uppsala. De är alla väl medvetna om sitt kurdiska arv. Men i och med händelserna i nordöstra Syrien tänker de mer än vanligt på krig, flykt och död. Genom Insta, Facebook och andra sociala medier och plattformar kan de både se, höra och läsa om vad som händer det kurdiska folket. Deras föräldrar flydde från Halabja i irakiska Kurdistan 2006. Mamma Tara berättar att hon inte velat prata så mycket med sina söner om det kurdiska arvet när det kommer till krig. Hon vill inte att de ska oroas i onödan och ännu värre att börja känna hat mot andra folk. Men det visar sig att alla tre söner vet mer än mamma Tara tror. Programmet gjordes 2019 av Trifa Abdulla.

Mamma, är det krig i ditt land? frågar min sjuårige son. Jag och min man inser att vi måste bestämma hur mycket vi ska berätta för honom om hans kurdiska arv. Hur mycket krig och flykt ska han bära?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sukran Kavak kom som flykting när hon var 7 år berättar om hur hon filtrerar nyhetsflödet till sina barn. Hon pratar med sin mamma, sin man och sina barn och inser nu att kriget gått i generationer och blivit en del  av hennes barns historia trots att de är födda i Sverige. Hur mycket ska hon berätta för sina barn om sin egna historia av krig och sitt kurdiska arv? Hur mycket av hennes historia är barnens? Det här är frågor som blivit aktuella för tusentals kurder i Sverige i och med Turkiets invasion av de kurdiska delarna i norra Syrien. Programmet är gjort hösten 2019. Ett program av Sukran Kavak. sukran.kavak@sr.se

Emma älskar japansk populärkultur och cosplay. Hon klär ut sig till olika karaktärer från serier och datorspel, i dräkter som hon själv skapar. Cosplay är en färgsprakande subkultur som bara växer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år. Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan.  Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå. I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon. - Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon. Programmet är gjort 2018 av Cecilia EkmanProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias MiselliMusik: Lars Ekman

Det tog många år innan Louise fick diagnoserna ME och fibromyalgi. Oändligt många läkarbesök och en känsla av att aldrig bli lyssnad på dominerade livet i 20 år. Hon har känt sig som vården lägsta kast.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Idag sitter jag här och är en sådan där...en smärta-, värk och brännkärring, säger Louise och berättar att när hon inte jobbar ligger hon mest i soffan. Något annat orkar hon inte. Hon är en av de många som idag lever med värk och utmattning. Det är inte bara en daglig kamp mot smärtan och trötthet i sig utan också mot fördomar samt en vårdapparat som inte förstår. Enligt uträkningar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är kostnaden för långvarig smärta i Sverige varje år 90 miljarder kronor. Programmet är gjort 2019 av Catharina Ericson Ulfves.

Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och

På skolgården står tre nynazister. Rozbeh Aslanian går fram till ledaren och slår honom till marken. Det blir början på resa präglad av upplopp, misshandel, dödshot - och moderskärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh. Programserien Männen ba

Ivan älskar fotboll. Men spelet på planen är inte nog. Han vill ha utlopp för all sin aggression, all sin besvikelse. Efter matchen börjar matchen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med

Adam lurar sin flickvän till en avskild plats. Där misshandlar han henne med örfilar och knytnävsslag. Det är inget han är stolt över, men det är inget han ångrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om a

Två månader innan Kristina fyller 90 tar hon sitt liv. Hon är fysiskt och psykiskt helt frisk. Familj och vänner sörjer. Vilken rätt hade hon att bestämma över sin egen död, funderar hennes son. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Johns mamma Kristina tar sitt liv två månader innan sin 90-årsdag blir ingen förvånad. Hon hade tänkt igenom, pratat om och planerat sitt självmord under flera år. Kristina var övertygad om att livet efter 90 inte var något för henne, men hur kan man veta det? – Det började med att min mor sade något i stil med ”Jag tänker inte bli gammal, jag tänker inte bli ett paket”, något som blev som ett mantra för henne. Man skulle inte ligga någon till last och vara beroende av någon annan, säger John, som egentligen heter något annat. Vilken rätt har vi att besluta när och hur vi ska dö? Och vilket ansvar har vi för de som måste leva vidare med sorgen? Siri Hill har träffat Kristinas anhöriga för att ta reda på hur livet sedan blev för de som är kvar. Programmet gjordes 2018

Jan Palmblad är 67 år och tänker varje dag på döden och där finns också tankarna på hur han ska ta livet av sig när han blir gammal. Vad gör att en fullt frisk man planerar sin egen död? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag har hela mitt liv varit berusat lycklig över att leva och känner en stark glädje att finnas till. Allt handlar om att ha kontroll över slutet och det ger mig också tröst i att vara förberedd. Jan bor med sin hund Bobby på en liten ö i Bohusläns norra skärgård. För ett par månader skrev han i sociala medier att han i detalj planerat hur han ska ta sitt liv. Och det inte för att han inte vill leva eller är deprimerad utan för att han vill möta slutet på ett kontrollerat och värdigt sätt. Idag är män över 80 år kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Ett program från 2019 av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

På en anslagstavla på ett äldreboende i Uppsala har någon hängt upp en liten handskriven lapp. En man från Iran söker någon att samtala med på persiska. Vem är han? Vad vill han prata om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Keyhosrow har bott över 30 år i Tyskland där han arbetade som läkare. När han blev 80 år hamnade han i Sverige och efter tio år bor han nu på ett äldreboende i Stenhagen, Uppsala. Mycket är bra här, menar Keyhosrow men han saknar någon att samtala med på sitt modersmål persiska. Så han sätter upp en liten post it-lapp på anslagstavlan. Så en dag kommer Laleh för att hälsa på sin dementa pappa. Hon ser lappen. Hennes pappa bor på en helt annan våning men pratar också persiska. Hon blir nyfiken och knackar på hos Keyhosrow. Programmet är gjort 2019 av Lollo Collmar.

I ett seniorboende utanför Göteborg bor Marita. Huset där hon bor är ett vanligt grått hyreshus men alla som bor här kommer från Finland. Hit har de sökt sig för att bli gamla tillsammans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marita och hennes vänner har valt att flytta till samma hus och här finns det alltid någon att umgås med. Att flytta till seniorboende är något som blir allt mer populärt bland Sveriges äldre. Reporter Sigrid Edsenius. Programmet gjordes 2019.

På morgonen kommer vårdbiträdet Sofanit och assisterar Gun. Sedan hjälper hon Gun att sätta sig i en fåtölj med en tidning. Där kommer Gun att sitta tills hemtjänsten återkommer vid lunch.   Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser ensamheten ut bland äldre? Följ med vårdbiträdet Sofanit von Essen en dag på hennes jobb vid Ebbagården i Uppsala. Trots att 95 procent av dem som har äldreomsorg är nöjda med bemötandet från personalen upplever 59 procent med äldreomsorg besvär med just ensamhet, det visar en undersökning som Socialtjänsten presenterar hösten 2019. Sofanit von Essen möter ensamheten varje dag, säger hon. Hur ser den ut? Är det hemtjänstens uppgift att bryta den sociala isoleringen? Programmet är gjort 2019 av Sofia Kottorp.

När Birgitta Rynnert pensionerade sig blev livet inte som hon tänkt sig. Istället började en flera år lång kamp mot ensamheten. Men en annons förändrade allt. Ola Hemström har mött henne.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den ofrivilliga ensamheten har kallats en svensk folksjukdom och ensammast är de äldre. Var tionde svensk över 75 år träffar inte anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden.Ensamma äldre löper också större risk för bland annat hjärtinfarkt, stroke och demens. I England finns numera en speciell ensamhetsminister på grund av den växande psykiska ohälsan till följd av ensamhet. I tendens serie "Ensamheten efter 70" möter ni äldre som på olika sätt kämpar eller har kämpat med ensamheten. Hur bryter man den? Vill du skicka en hälsning till Birgitta eller kontakta producenten, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se Musken i programmet: Steve´s Theme - Aaron Zigman och A new Home - Matti Bye

I Borås jobbar ett team för att stoppa självmord hos äldre. De åker ut till patienterna och erbjuder terapi och läkarsamtal hemma vid köksbordet. Ensamheten kan vara livsfarlig, men den går att bryta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  I det andra programmet i Tendens serie ”Ensamheten efter 70” möter Lollo Collmar ett psykiatriskt team som jobbar på ett annorlunda sätt med att förhindra självmord och depression hos äldre personer. De kallar metoden för köksbordsterapi. För självmord är vanligt bland äldre. Men det är ingen naturlag att vara deprimerad bara för att man är gammal, menar teamet. Det går att komma ur ensamhet och depression och leva ett bra liv ända till slutet, bara man får rätt hjälp.

Tisdagarna är heliga för Sonja. Då kommer volontären Margareta på besök från Frivilligcentralen och bryter tystnaden.   Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Behovet av sociala kontakter är stort även på äldre dagar. Drygt 900 000 personer är äldre än 75 år i vårt land och studier visar att omkring 30 % av alla äldre känner sig socialt isolerade. Ett program från 2019 av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. – Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge. Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan. – De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmo

När vi berättade för pojkarna att Linnéa var död sa de direkt att de ville se henne. Men många avrådde mig och sa att pojkarna skulle tvingas bära på det hemska minnet hela livet, säger Linnéas mamma. Ett program av Lollo Collmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ludmilla Rosengrens dotter Linnéa tog sitt liv när hon var fjorton år. Linnéas bröder Oscar och Jonas var då åtta och tio år gamla. Ludmilla Rosengren var noga med att låta pojkarna delta i sorgen och att besvara de frågor som de ställde om sin systers självmord. Pojkarna följde med till bårhuset, var med under kremeringen och skrev brev till sin syster som hon fick med sig i kistan. BRIS, Barnens rätt i samhället, har startat stödhelger för familjer där någon tagit sitt liv. Målet är att hjälpa familjemedlemmarna att prata med varann om det som hänt, och på så sätt komma vidare. – Vi valde att stödja barn som förlorat någon i självmord, eftersom det knappt finns något stöd att få efter ett självmord i familjen, säger Mari