Folk Och Försvar-podden

Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden.  Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet. Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och

Varje år sedan 1946 genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges främsta forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap. 2023 års upplaga av Rikskonferensen går av stapeln den 8-10 januari och EU och Nato kommer vara på agendan. Säkerhetsläget präglas idag av oförutsägbarhet och vi står inför allt fler komplexa säkerhetsutmaningar. Kriget i Ukraina och hoten mot vår liberala världsordning har lett till ett allt försämrat säkerhetsläge och många experter och politiker uttrycker att läget inte har varit lika allvarligt sedan andra världskriget. Då, mitt under ett brinnande världskrig, bildades Folk och Försvar för att öka kunskap om vad var och en i samhället kunde bidra med. Folkförankring och engagemang för vår fred, säkerhet och suveränitet ansågs viktigt för samhällets motståndskraft att möta ett militärt angrepp – lika viktigt då som nu. 2023 års Rikskonferens har temat ”EU och Nato i en ny säkerhetspolitik verklighet”. Ordförandeskapet i EU och den svenska Nato-an

Svenskt  totalförsvar ska stärkas. Arbetet pågår nu inom såväl militära som  civila myndigheter. Som en del i detta arbete ska en krigsorganisation  byggas och denna behöver bemannas. Under hösten har en ny lag trätt i kraft som påverkar detta arbete.  Därför pågår också nu en diskussion bland såväl myndigheter, kommuner,  regioner och företag om vem som kan och bör krigsplaceras. Var  personalen bäst krigsplaceras och i vilken omfattning detta arbete ska  göras. För att försöka räta ut några frågetecken har vi idag med oss Mathias  Johansson, enhetschef vid enheten för bemanningsstöd vid Plikt och  Prövningsverket, Jenny Harlin, kanslichef vid Reservofficerarnas  fackförbund och Jacob Nordfors utredare vid Myndigheten för  samhällsskydd och beredskap. Programledare: Karin Abborr-Svensson, stabschef vid Folk och Försvar. Klippning: David Bruhn, programansvarig Folk och Försvar Musik: Waiting Room, Ethan Sloane, Epidemic Sound Jingel: Dia Hard productions

Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp. Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa  totalförsvarsbeslut nu påbörjas. Medverkande: Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

"Klimatkrisen handlar om säkerhet - både för mänskligt liv och för ekonomin". Det sade USA:s president Joe Biden under FN:s klimatkonferens COP27 som nu håller på att avrundas i staden Sharm el-Sheikh i Egypten. Stats- och regeringschefer samt klimatministrar från de 193 länder som undertecknat FN:s klimatkonvention har samlats för att följa upp sina klimatlöften och komma överens om nya internationella överenskommelser för att nå  Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Klimatmötet sker under en tid som präglas av stora geopolitiska spänningar, inte minst med anledning av kriget i Ukraina och dess globala följdeffekter. Samtidigt blir klimatförändringarnas konsekvenser alltmer tydliga. Sommaren 2022 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa, miljontals människor lider av akut matbrist med anledning av svår torka och över 33 miljoner människor har drabbats av de kraftiga översvämningarna i Pakistan. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa tidigare under COP27: ” Låt

Folk och Försvar har träffat utredaren Britt Bohlin som presenterade utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap den 7 november 2022. Tillsammans med Anders Forsberg från Svenska Röda  Korset försöker vi nysta lite i vad utredningen föreslår, vilka  implikationer det får och varför vi måste inta en Zelenskyattityd. Rysslands krig mot Ukraina har fått den säkerhetspolitiska ordningen  att skaka i sina grundvalar. Detta har också avspeglats i den svenska  säkerhetspolitiken och nu görs mycket både på den militära som den  civila sidan. Under 2021 tillsatte dåvarande justitieministern  utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap för att se över vad som kan göras för att stärka skyddet för civila i kris och krig. Utredningens uppdrag var bland annat att se över det fysiska skyddet  för civilbefolkningen, kartlägga ansvarsförhållanden för planering och  genomförande av utrymning och inkvartering vid höjd beredskap samt att

Den globala vattenanvändningen har ökat sexfaldigt under de senaste 100 åren och användningen ökar med cirka en procent varje år med anledning av jordens befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och skriftande konsumtionsmönster. Enligt FN saknar två tredjedelar av världens flodområden internationella avtal om hur man kan säkerställa lika tillgång till gemensamma vattenresurser. Detta riskerar att skapa konflikter och säkerhetspolitiska spänningar över de gränsöverskridande resurser som är avgörande för länders vattensäkerhet. Samtidigt innebär klimatförändringarna att våra globala vattentillgångar utmanas genom extremväder, torka och större vattenvariationer och i framtiden kommer såväl tillgången som kvalitén på vatten att försämras. På vilka sätt kan vattenresurser vara en konfliktutlösare och hur används vattentillgångar som vapen i konflikter och som måltavla? Hur påverkas människors säkerhet av vattenbrist runt om i världen idag och vilka åtgärder uppmärksammas för att säkerställa att potentiella konflikte

Frågor om krig och fred hör till kärnan av säkerhetspolitiken och det finns få – om ens någon – i Sverige eller Norden som har samma långa erfarenhet och kunnande om dessa frågor som tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. I det här specialavsnittet av Folk och Försvar-podden får vi höra honom resonera kring de här frågorna utifrån sin nya bok “Mina krig – Politik och diplomati i fredens tjänst”.  Lever vi i den nya oredans tid? Hur kan vi bygga mer fred och säkerhet i världen? Det är sådana frågor som diskuteras i specialavsnittet. MEDVERKANDE Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har kraftigt försämrats de senaste åren och den vedertagna prognosen är att vi har att vänja oss vid dessa stormaktsspänningar. Det är drivkraften bakom exempelvis  initiativen att stärka EU:s muskler i det försvars- och säkerhetspolitiska området liksom Sveriges ansökan om medlemskap i  försvarsalliansen Nato. Den här omvärldsutvecklingen har också lett till omprövningar av resursallokeringen till det försvars- och säkerhetspolitiska området. Regeringen och riksdagen har beslutet om historiska satsningar i  storleksordningar vi inte har sett sedan det tidiga kalla kriget. Det var också en period av utdragen osäkerhet och konflikt i  världspolitiken. När det talas om personal- och kompetensförsörjning är det ofta med  Försvarsmakten i åtanke men det är en utmaning som gäller för hela  försvars- och säkerhetsområdet. För att hantera de geopolitiska skiften vi ser i världen behövs det kompetens i alltifrån språk som kinesiska och ryska till

Mat är centralt  för vår överlevnad och vårt välmående. När krisen slår till blir det  därför ytterst viktigt att se till att livsmedelsförsörjningen fungerar –  oavsett vad krisen handlar om. Det är dels en fråga för samhällets  offentliga, privata och ideella aktörer, dels något som vi som individer  behöver ha en beredskap för. 2022 års krisberedskapsvecka, som går av stapeln vecka 39, kommer att  handla om just detta, och Folk och Försvar-podden laddar upp inför  veckan med ett avsnitt om individens beredskap för kriser som påverkar  tillgången på mat. Kriget i Ukraina, covid-19-pandemin och de senaste årens  klimatrelaterade katastrofer visar hur kriser kan leda till omfattande  störningar mot den internationella livsmedelsförsörjningen. Samtidigt  har vi i Sverige än så länge varit relativt förskonade från större  störningar, men vi kan inte utgå från att vi slipper liknande störningar  i framtiden. Vi behöver därmed en god beredskap för a

Våldsbejakande extremism och dödliga terrorattacker har på kort tid tagit ett allt hårdare grepp om flera länder i Västafrika. Konflikterna och instabiliteten i Sahel-regionen, framför allt i länderna Mali, Burkina Faso och Niger, sprider sig till grannländerna och många experter menar att regionen är terrorns nya tillväxtcentrum. Den negativa utvecklingen drabbar civilbefolkningen hårt och fattigdomen och bristen på utvecklingsmöjligheter ökar terrorgruppernas rekryteringsbas. Många regionala experter lyfter fram att flera strukturella faktorer har lett till ökade sårbarheter för människors säkerhet i Västafrika. En snabbt växande befolkning, ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar, illegala flöden av vapen och narkotika samt bristande politisk legitimitet är några av de faktorer som bidrar till ökad konfliktrisk. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera bakgrunden till instabiliteten i Västafrika, hur säkerhetsläget påverkar civilbefolkningen och vilka politiska, sociala och e

Ett podcastsavsnitt om antibiotikaresistens - framtidens stora hälsohot Världshälsoorganisation (WHO) klassar idag antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot den globala hälsosäkerheten. Det växande hälsohotet brukar kallas för “den tysta pandemin”, en utveckling där fler resistenta bakterier mot antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel kommer leda till att allt fler människor dör i enklare sjukdomar som lunginflammation, blodförgiftning eller blindtarmsinflammation. Redan idag beräknas omkring en miljon människor dö i världen till följd av resistenta bakterier och problemet väntas öka dramatiskt till följd av klimatförändringarna och en fortsatt överanvändning av antibiotika runt om i världen, både inom hälso- och sjukvården och inom djurhållningen. Vad behöver Sverige, tillsammans med andra länder, göra för att minska de katastrofala hälsorisker som följer med fler resistenta bakterier mot antibiotika? Hur arbetar EU mot antibiotikaresistens och vad innebär egentligen den nya EU-lagstiftnin

Med anledning av kriget i Ukraina har svensk politik under våren präglats av flera säkerhetspolitiska utmaningar. Kriget har aktualiserat frågan om energisäkerhet och beroendet av rysk olja och gas. I Sverige har vi sett skenande el- och bränslepriser, liksom att priserna på mat har ökat. Kriget har lett till akut hungersnöd för miljontals människor runt om i världen, något som redan var kritiskt på grund av utbredd torka. Under våren har vi genom dagliga uppdateringar kunnat följa krigets utveckling och konsekvenserna för europeisk säkerhet. Att energi- och livsmedelssäkerhet samt kriget i Ukraina blivit högaktuella frågor och skapar engagemang är något som tydligt märks av i Almedalsprogrammet. Vi träffar tre framträdande ledare och experter för att prata mer om vårens säkerhetspolitiska trender och vad vi kan vänta till hösten? MEDVERKANDE Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndighe

Det gått fyra år sedan Sverige drabbades av de svåra skogsbränderna 2018. Mycket har sedan dess hänt inom krisberedskapen kopplat till skogsbrandsbekämpning  både nationellt men också inom den europeiska civilskyddsmekanismen. Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på utformandet av den svenska  skogsbrandsbekämpningsförmågan och se till vilka aktörer som är  involverade och hur ansvarsfördelningen ser ut. Därefter kommer vi att fokusera på vad som händer när en insats skalas upp från en lokal eller  regional insats till att bli nationell och slutligen internationell. Vidare kommer Sveriges roll i en Europisk kontext undersökas för att sedan fokusera på de övergripande policyfrågorna på EU nivå kopplat till  skogsbrandsbekämpning och krisberedskapssystem. Under 2021 genomförde  Sverige sin första internationella insats med flygande  släckningsresurser inom ramen för det europeiska samarbetet resceEU, då man bistod Grekland med två skopande flygplan. Men samtidigt som vi &nbs

När världen är  orolig ställer sig många frågan ”hur kan jag bidra?” I samband med  Rysslands invasion av Ukraina kom många att söka sig till olika  civilsamhällesengagemang för att hjälpa till och visa stöd till dem som  drabbats. Av dessa var det en stor del som upptäckte de frivilliga  försvarsorganisationerna. Frivilliga försvarsorganisationerna (förkortat FFO) utgör en viktig  komponent i såväl svensk krisberedskap som totalförsvar. Man samlar och  utbildar expertis inom en mängd områden, och stödjer det offentliga  samhället när det ställs inför svåra prövningar. FFO:erna har lång  historia och deras plats i totalförsvaret cementerades redan under kalla  kriget. Men hur blir man frivillig och vad innebär det att vara frivillig?  Hur fungerar samspelet mellan FFO:er och det offentliga samhället? Hur  kommer frivilligheten att fungera i framtiden? Dessa och många andra  frågor kommer vi att titta närmare på i det här avsnittet av Folk och &n

I april 2022 adresserade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att  den ryska invasionen av Ukraina kan försätta uppemot 1,7 miljarder  människor i fattigdom och svält, det handlar alltså om en femtedel av  världens befolkning. Från 2014 och framåt har vi sett en skiftande trend där andelen  människor i världen som inte har tillräckligt med mat eller lider av  akut hunger har ökat, och nu ser vi en dramatisk prisökning på både mat  och bränsle. Ett fåtal länder tillhandahåller en stor andel av världens  spannmål och bränsle. Det gör att den globala livsmedelsförsörjningen  försvåras i kris och krig. I Sverige har livsmedelsförsörjningen tidigare lyfts fram i och med  de globala flaskhalsar och förseningar av leveranser som skett under  pandemin, men med ett fortsatt krig i Europa kan vi vänta oss  ytterligare prisökningar på energi och livsmedel, vilket påverkar det  svenska lantbruket och svenska livsmedelsproducenter. Det här avsnittet av Folk o

Sverige och världen står inför allt fler komplexa säkerhetutmaningar.  Samtidigt som kriget rasar i Ukraina, och miljoner flyr sina hem, hör  vi också larm om ökade matpriser, hungerkatastrofer och fler väpnade  konflikter. Två år av pandemi och ett fortsatt varmare klimat med  omfattande extremväder som följd har tydliggjort hur globala  säkerhetsutmaningar utgör alltmer uppenbara hot mot människors säkerhet. Inom ramen för Folk och Försvars nya programområde ”säkerhet och  hälsa” vill vi öka kunskap och främja diskussion om hur traditionella  säkerhetsfrågor, både på nationell och internationell nivå, påverkas av,  och är sammanlänkat med globala trender som hälsa och pandemier,  klimatförändringar, demokrati, ekonomisk säkerhet och desinformation.  Flera av dessa trender behandlas i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden där Robert Egnell, professor och rektor vid  Försvarshögskolan, och Cecilia Tengroth, generalsekreterare på Svenska  

Få kulturyttringar har samma genomslag som filmen och filmen har både en  konstnärlig och en underhållande ställning som få andra medier kan  konkurrera med. Vi ser film för att bli berörda, för att glädjas och för  att förstå vår omvärld. Genom filmernas berättelser utmanar vi vår egen  syn på dilemman och prövningar utan att själva behöva utsättas för dem. Därför är det inte orimligt att tänka sig att filmer som handlar om  krig och katastrofer också kan skapa en viss mental beredskap hos sin  publik. Vem har inte funderat på hur man själv skulle ha reagerat i de  situationer vi ser på vita duken, oavsett hur realistiska eller  orealistiska de är? I det här avsnittet av Folk och Försvarpodden tittar vi närmare på  hur filmer kan göra oss som individer mentalt bättre rustade att möta de  oerhört svåra situationer som kriser och krig utgör. Medverkar gör  Coltan Scrivner, forskare vid University of Chicago, och Herman Geijer,  författare och zombieöv

I samarbete med  Svenska Lottakåren producerar Folk och Försvar ett podcastavsnitt där vi  diskuterar försvarsviljan med ett särskilt fokus på gruppen unga  kvinnor. Avsnittet tar avstamp i de studier som Ungdomsbarometern gjort om  unga kvinnors försvarsvilja på uppdrag av SLK. Studierna ger en inblick i  de uppfattningar och kunskaper som unga kvinnor i åldersgruppen 15–17  har om demokrati, försvar och om de egna möjligheterna att vara en del  av totalförsvaret. Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren, och  Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern, berättar om hur  studierna gått till, vad som varit syftet med att genomföra dem och vad  resultaten kan säga om unga kvinnors försvarsvilja. I avsnittet deltar även Louise Olsson som är forskningschef vid PRIO  (Peace Research Institute Oslo) och expert på agendan för kvinnor, fred  och säkerhet.  Louise har bland annat gjort en studie för Försvarsmakten  där hon tittat på jäm

De senaste åren har kärnvapen återigen fått ökad uppmärksamhet i internationell säkerhetspolitik. Ryssland har de senaste åren moderniserat sin kärnvapenarsenal och kärnvapenförmågan lyfts ofta fram i rysk utrikes- och säkerhetspolitisk retorik. Efter den ryska invasionen av Ukraina har det blivit extra angeläget att förstå ryskt tänkande när det kommer till kärnvapen. Därför har Folk och Försvar intervjuat Gudrun Persson som är docent och forskningsledare hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om rysk kärnvapenstrategi. Intervjun genomfördes av Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig hos Folk och Försvar, den 24:e februari och tar sin utgångspunkt i ett memo hon skrev för FOI för två år sedan om rysk kärnvapenpolicy. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander och bearbetat av Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.