Folk Och Försvar-podden

I kölvattnet av det nyligen avslutade Nato-toppmötet, där medlemsländerna betonade vikten av ökade försvarsutgifter, diskuterar vi hur Sverige påverkas av ökad militär finansiering. Vi går igenom grundläggande ekonomiska termer för att därefter diskutera hur satsningarna på försvar och totalförsvar ger effekt på försvarsförmågan, men också innebär minskat utrymme för medel till andra områden i samhället. Oavsett om dessa satsningar genomförs inom ramen för statsbudgeten eller via upplåning, så är risken att de minskar utrymmet för andra investeringar och prioriteringar.Vad får ökad militär finansiering för konsekvenser för andra samhällsområden, och hur hanteras dessa prioriteringar politiskt?Medverkande:Annika Winsth, chefekonom på NordeaPer Olsson, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitutProgramledare David Bruhn, programansvarig försvarspolitik, Folk och Försvar

I oktober 2024 tillträdde Michael Claesson som ny överbefälhavare för Försvarsmakten. Utnämningen skedde i en tid präglad av ett snabbt förändrat och osäkert säkerhetspolitiskt läge, både i vårt närområde och globalt. Utmaningarna är många: Sverige har nyligen blivit medlem i Nato, kriget i Ukraina pågår alltjämt och hela Europa befinner sig i en period av omfattande militär upprustning.Mitt i detta ska Försvarsmakten inte bara leverera operativ försvarsförmåga här och nu, utan också bygga långsiktig tillväxt – i personal, materiel och struktur. Det är en balansakt som kräver tydlig strategisk ledning, brett samarbete mellan många aktörer och en stark förankring i samhället.Folk och Försvar möter general och överbefälhavare Michael Claesson för ett samtal om Sveriges militära förmåga, den nya rollen inom Nato, och hur Försvarsmakten anpassar sig till den inriktning som försvarsberedningen har lagt fast. Hur leder man en myndighet i snabb förändring och vad är överbefälhavarens syn på framtiden? Programledare:

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden diskuteras de cyberhot som Sverige står inför, det svenska samhällets sårbarheter och hur vi stärker svensk cybersäkerhet i ljuset av den nya strategin.Medverkande:David Olgart, föreståndare för Cybercampus SverigeHanna Linderstål, Senior Cyber Security Advisor på EarheartProgramledare Henric Svenningsson, projektkoordinator, Folk och Försvar

Det finns delade meningar om vilka verktyg som effektivt stärker Sveriges försörjningsberedskap och hur vi ska förbereda oss för störningar i försörjningsflöden som gör att vi inte har tillgång till varor på samma sätt som vi har i vardagen. Under Kalla kriget hade Sverige beredskapslager med exempelvis olja, bensin, läkemedel och mat som skulle nyttjas om ett krig inträffade i Sverige eller i vårt närområde.När omvärldsläget förbättrades avvecklades stora delar av detta. I takt med att krigshotet blivit allt större diskuteras hur vi idag ska förbereda oss för en bristsituation. Är beredskapslagring rätt verktyg att använda eller behöver vi på andra sätt förbereda oss för att säkerställa att nödvändiga varor finns att tillgå vid en kris eller vid ett krig? I avsnittet djupdyker vi i frågan om beredskapslagring och diskuterar hur det fungerar inom tre olika verksamheter: livsmedel, drivmedel och läkemedel. Medverkande:Martin Allard, konsult PA Consulting och tidigare huvudsekreterare i utredningen om en ny liv

Olof Skoog är en av Sveriges mest framstående diplomater och har sedan mars 2025 ett nytt jobb som biträdande generalsekreterare med ansvar för politiska frågor hos EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas. Innan dess var han EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, vilket bland annat inkluderade att observera och arbeta mot krigsbrott i Ukraina. Han har en lång internationell karriär där han arbetat inom FN, EU och som svensk ambassadör. Han har jobbat med frågor om krig och konflikt i bland annat Irak, Syrien och Colombia.Folk och Försvar samtalar med Olof Skoog om hans syn på EU:s roll i världen, relationerna med Ukraina, Ryssland och USA och hur det är att navigera och stabilisera en orolig omvärld.

Hur genomför vi betalningar i kris och i värsta fall krig? I dagens ostabila säkerhetsläge med hybridattacker och störningar mot vår kritiska infrastruktur aktualiseras frågan om vårt högst digitala betalningssystem skulle klara en kris där energisystem eller internet slås ut. Är kontanter lösningen eller går det att skapa ett digitalt betalningssystem som fungerar offline?2023 överlämnades den så kallade Betalningsutredningen till regeringen med en rad förslag på hur framtidens betalsystem i Sverige skulle kunna se ut. Som en följd av det försämrade säkerhetsläget hade frågan om betalningssystemets robusthet ytterligare aktualiserats. Nu arbetar Riksbanken ihop med andra aktörer för att hantera dessa frågor.I avsnittet är tanken att diskutera de utmaningar och möjligheter som finns i att skapa ett digitalt betalningssystem som klarar kris och krig. Vilka är de stora knäckfrågorna för att skapa ett system för offlinebetalningar? Hur ser samarbetet ut mellan privata och offentliga aktörer i detta arbete?Gäster

Med det försämrade säkerhetspolitiska landskapet och en allt tydligare koppling mellan ekonomiska relationer och säkerhet har frågan om utländska direktinvesteringar kommit att hamna i ljuset av den säkerhetspolitiska debatten. Varför behandlas frågan idag som just en fråga om säkerhet?I det här avsnittet vill vi skapa en förståelse för vad utländska direktinvesteringar är och varför det är en fråga om säkerhet som idag är en reglerad verksamhet som genomgår hård granskning. Vad är en utländsk direktinvestering (UDI)? Är all form av UDI ansedd som en säkerhetsrisk? Vilka sektorer är extra utsatta och känsliga?Medverkande:Lars-Göran Larsson, Inspektionen för strategiska produkter (ISP)Gunnar Karlson, tidigare chef militära underrättelse och säkerhetstjänsten och som idag bistår ISP i utvärderingen av granskningssystemetProgramledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och FörsvarInspektionen för strategiska produkter (ISP) är myndigheten med granskningsuppdrag när det kommer till ut

I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden diskuteras det hur man återuppbygger ett land. Vad innebär återuppbyggnad och kan det ske under krigsförhållanden och hur går det i så fall till?Samtidigt som kriget i Ukraina är inne på sitt tredje år och fredssamtal i någon form har börjat så lägger detta avsnitt fokus på vad som händer efter kriget. Återuppbyggnaden av Ukraina kommer att vara ett projekt som kommer att sträcka sig över generationer och kräva mer än bara Ukrainas styrka och arbete. Det kommer att bli ett centralt projekt i Europas framtid.Medverkande:Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och FörsvarCaroline Åberg, Deputy Director UNDP Nordic Representation OfficeUlrik Tideström, regeringens särskilda sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling

Anslagen för försvaret är högre än det varit på mycket länge och pengar ska nu omsättas till att skapa reell förmåga.Nyligen beslutade Sveriges riksdag om ett nytt totalförsvarsbeslut som kommer ligga till grund för det militära och civila försvaret kommande fem åren, från 2025 till 2030. Innehållet baseras på försvarsberedningens slutsatser, vilket är ett forum som består av representanter för alla de politiska partierna i riksdagen. Med detta som grund presenterade sedan regeringen en proposition som innehåller inriktning och styrning för totalförsvaret, samt tillhörande ekonomiska medel. Riksdagen röstade igenom beslutet strax innan jul och kort därefter har regeringen publicerat inriktning för det militära respektive civila försvaret som än tydligare redogör för vad regeringen vill att ansvariga myndigheter ska fokusera på.I avsnittet diskuterar vi övergripande vad beslutet innehåller, vad politiken väljer att prioritera respektive inte och hur beslutet kan omsättas i praktiken. Fokuserar vi på rätt saker

Den 1 november 2025 tillträdde Mikael Frisell som ny generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Samtidigt offentliggjorde regeringen att myndigheten kommer att byta namn till Myndigheten för civilt försvar MCF. Den civila beredskapen utvecklas på många håll och ett nyligen beslutat totalförsvarsbeslut ska nu omsätts till handling. Folk och Försvar träffar Mikael Frisell för att samtala om hans nya uppdrag, vägen framåt och hur Sveriges arbete med civilt försvar och krisberedskap ska stärkas.

I augusti 2023 genomför Kina och Ryssland en gemensam marinövning i Arktis, i juli 2024 genomför samma länder en gemensam övning med bombflyg nära Alaskas kust och i oktober samma år övar den kinesiska kustbevakningen tillsammans med sin ryska motsvarighet i Arktis. När isen smälter öppnar nya sjövägar upp sig som minskar transporttiden från Asien till Europa. I framtiden kan det innebära att regionen blir en mer levande region. På både gott och ont. Nya transportleder innebär också nya utmaningar. Både kopplat till säkerhet och miljö. I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar, om den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis tillsammans med Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Att växa upp i en tid präglad av osäkerhet, både i omvärlden och i Sverige, påverkar unga och deras tro på en bättre framtid. Med en ökad uppgivenhet för samhällsutvecklingen och minskad framtidstro bland unga kan även tilliten till samhället minska – den tillit som lägger grunden för en fungerande demokrati. För att demokratin ska överleva och utvecklas måste unga känna sig inkluderade, både i demokratin som system och i samtalet om dess framtid. Samtidigt kan en positiv framtidstro vara avgörande för att inte hamna i ett utanförskap senare i livet. Men vad påverkar ungas tillit och framtidstro? Och är tilliten och framtidstron på tunn is? Detta och mycket mer kommer att diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Medverkande: Stephanie Plenty, Projektledare ICCS Skolverket Jonatan Lamy, Ordförande Sveriges elevkårer Programledare Linnéa Ljungar, programansvarig unga, fred och säkerhet på Folk och Försvar

Den 12 till 14 januari hålls Folk och Försvars årliga Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. 2024 var ett händelserikt år inom säkerhetspolitiken. Den 7 mars blev Sverige medlemmar av Nato. Mitt i sommaren presenterades den nya nationella säkerhetsstrategin. Under hösten presenterades en totalförsvarsproposition av regeringen. 211.5 miljarder tillförs det militära och civila försvaret fram till 2030. Både den tyska kanslern och franska premiärministern föll i vardera parlament. Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet i november. Ryssland trappade upp kärnvapenretoriken och gjorde under andra halvan av 2024 de största framstegen på slagfältet på väldigt länge. Israel fortsatte strida mot Hamas och Hizbollah. Bashar al-Assad flydde Syrien och Sydkorea upplevde under några timmar krigslagar. Under 2024 bevittnade Sverige och allierade också flera misstänkta sabotage mot kablar i Östersjön. Slutligen så klubbade riksdagen i december totalförsvarspropositionen och tog beslut att bidra till Natos avsk

Regeringen styr riket. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Vi har ett kommunalt självstyre och det är inte tillåtet med ministerstyre. Detta fastslås i Sveriges grundlag. I ljuset av stora och små kriser, så som covid-19 pandemin och snökaos på E22:an, uppstår ofta en diskussion om vem som egentligen leder Sverige genom krisen. Vem ansvarar för vad, och vem ser till att helheten håller ihop? Behöver regeringen mer makt för att för att leda Sverige genom nästa kris, och hur påverkas i så fall vår demokrati om vi börjar ändra i regeringsformen? Medverkande: Marika Ericson, Universitetslektor/Prefekt Försvarshögskolan Maja Fjaestad, expertkoordinator samhällspolitik och beredskap på Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet Programledare Lotta Lundmark, programansvarig krisberedskap och civilt försvar, Folk och Försvar

I det här avsnittet av Folk och Försvar podden kommer framtidens globala hälsohot att diskuteras. Vilka är de stora hoten globalt och hur kan de komma att påverka Sverige? I samtalet kommer dessa ämnen att beröras: Antibiotikaresistens Risken för en ny pandemi Hur klimatförändringar och konflikter driver på hälsohot Karin Tegmark Wisell, Sveriges ambassadör för Global Hälsa Johan von Schreeb, föreståndare för Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar Medverkande

I sju år var Stefan Löfven statsminister och högst ansvarig för Sveriges och svenskarnas säkerhet. Mellan 2014 och 2021 upplevde Sverige ett flertal kriser. Underrättelseoperation i skärgården 2014, migrationskrisen 2015, terrorattentatet 2017 och pandemin 2020 är några av de kriser vi i podden får höra Stefan Löfven resonera kring. Hur känns det att ha det högsta ansvaret? Vem ringer man och blev han någonsin rädd? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden dyker vi ner i dessa frågeställningar och lyssnarna får höra om hur det känns att leda Sverige i kris och hur man gör det.

I april 2019 inleddes en våg av massprotester för frihet och demokrati i Hongkong. Protesterna ägde rum till följd av ett nytt lagförslag som skulle utöka möjligheterna att lämna ut brottsmisstänkta från Hongkong till Kina. Under sommaren och hösten 2019 eskalerade protesterna och våldet, men vad hände sen i Hongkong? Och vad händer i Hongkong idag? Samtidigt är Hongkong bara ett av många fall av demokratisk tillbakagång i världen. Hur ser de globala demokratitrenderna ut? Kan vi se paralleller mellan Hongkongs situation och andra länder där demokratin är hotad? Detta och mycket mer kommer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Medverkande: Staffan I. Lindberg, Professor och Director V-Dem Institute Perry Johansson Vig, Analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)

I samband med klimattoppmötet COP29 släpps ett avsnitt av Folk och Försvar podden med fokus på kinesisk klimatpolitik och vilken roll klimatet spelar i Kinas världsordning. Kan man vara stormakt och utvecklingsland på samma gång? Kan man ha världens största utsläpp av växthusgaser och samtidigt vara ledande inom grön omställning? I debatten om Kinas klimatpolitik hamnar vi lätt i två läger, vissa säger att Kina är den stora boven och andra menar att Kina har nyckeln till en grön framtid. Var ligger egentligen sanningen? Lisa Zhang, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) Karl Hallding, chefsanalytiker på Vinnova och tidigare senior forskare vid Stockholm Environment Institute Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Mellanöstern står på randen till ett regionalt storkrig med Israel och Iran som främsta aktörer. Israel är sedan ett år tillbaka i direkt konflikt med Hamas och senare även Hizbollah, två så kallade proxy-organisationer kopplade till Iran. Under året har Iran även direkt anfallit Israel vid två tillfällen något som Israel besvarade med en attack mot militära mål i Iran nyligen. Hur ska vi förstå Irans roll i Mellanöstern i stort och vad driver dem? Vad är landets säkerhetspolitiska ambitioner? Parallellt med detta bekräftade Säpo i början av oktober att det finns bevis på att Iran använder sig av kriminella gäng i Sverige för att utföra attacker här, bland annat mot israeliska mål och intressen. Sedan tidigare har Iran drivit en aktiv diapsorapolitik mot ex-iranier i Sverige. Vad har Sverige för roll i Irans geopolitiska ambitioner? Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i avsnittet. Medverkande: Erika Holmquist, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut Rouzbeh Parsi, programchef för

Koreahalvön har varit en region med spänningar ända sedan det blodiga kriget på halvön 1950–1953. I januari i år deklarerade Nordkoreas ledare att Sydkorea var en fientlig stat och att återförening inte längre är möjligt. Sverige har länge haft en speciell roll på halvön då Sverige är en del av Neutrala nationernas övervakningskommission. Sverige agerar också skyddsmakt åt USA genom Sveriges ambassad i Pyongyang. Sveriges något unika roll på halvön och de återkommande förhöjda spänningarna gör situationen på halvön ständigt aktuell. Nordkorea testar återkommande Interkontinentala ballistiska robotar och retoriken mellan länderna är fortsatt hård. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas upplever världen två stora geopolitiska händelser spela ut sig. Orosmoln har länge funnits över utvecklingen på Koreahalvön och risken för en konflikt återkommer i diskussioner. Hur ska vi se på utvecklingen på Koreahalvön och den närliggande regionen? Vad spelar och vilken roll kan Sver