Musikmagasinet

Stadens ljud, undergångsromantik och utopier. I sista delen av Musikaliska landskap talar Sofia Nyblom med Martin Fröst, Sven-David Sandström och Håkan Lidbo om klimatkris och framtidshopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Musiken är min skapelseberättelse, säger framlidne tonsättaren Sven-David Sandström, som ägnade sin sista stora opera åt Gamla Testamentets apokalyptiskt färgade dramatik. Men även om han alltid tagit upp de stora livsfrågorna i sina verk, så ser han optimistiskt på framtiden. - Jag tror på skönheten, det njutningsfulla. Det är det som ska rädda världen. I framtiden kommer 75 % av världens befolkning leva i städer, och majoriteten av dem kommer aldrig att ha hört naturliga ljud. Men vad händer med vårt lyssnande när vi ständigt störs av buller? Ljudkonstnären Håkan Lidbo menar att vi missat att utforska stadsljudens potential, och sätter sitt hopp till teknologin för att förbättra livskvaliteten i stadsmiljöer. Musikern och dirigenten Martin Fröst gör ett statement genom att

Performancekonstnären Maja Solveig Kjelstrup Ratkje använder sin röst som miljöaktivist mot norska oljeindustrin. Ljudkonstnären Jana Winderen skapar ljudkonst av blommande plankton i Barents hav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sofia Nyblom möter kompositören Maja S K Ratkje vid hemmet i Svartskog utanför Oslo för ett samtal om norsk nationalism, oljeexploatering och ekosorg. Ett besök i polarfararen Roald Amundsens hem påminner hur drastiskt polarisen minskat sedan hans bravader för 100 år sedan. Ljudkonstnären Jana Winderen gör ljudcollage av fiskljud, krackelerande polaris och blommande plankton i Barents hav med hjälp av hydrofoner. - Hur kommer historien att döma oss som brutit ner världens ekosystem? frågar sig Maja Ratkje, och drar en parallell till andra världskriget. - De som inte tar ställning och väljer sida är ju kollaboratörer med fossilindustrin. I serien Musikaliska landskap möter Sofia Nyblom tonsättare och musiker i deras landskap för att tala om klimatsorg, och lyssna av den

Vad berättar träden och fåglarna om klimatkrisen? I första delen av Musikaliska landskap vandrar Sofia Nyblom i skogen med Lena Willemark och Jonas Valfridsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det stod en björk utanför köksfönstret. Jag kröp upp i den och började sjunga, och blev ett med alltet. Den björken finns inuti mig, berättar folkmusikern Lena Willemark, som sjunger och komponerar på älvdalska. Redan som barn blev Lena Willemark påmind om att balansen i hembygdens landskap rubbades, när skogsbolagen gjorde för stora kalhyggen. Idag sjunger hon för att döva ångesten inför klimatkrisen. Men också för att med musikens hjälp öppna upp, för sorg och förändring. Kompositören Jonas Valfridsson har återvänt till barndomens småländska skog i flera verk, senast i orkestersviten tillägnad John Bauer. – Jag skulle ljuga om jag sa att dethär är mitt rätta element, för det är det inte. Jag myser mycket hellre inomhus med laptopen. Valfridsson erkänner att sorgen han känner inför klimatkrisen gör hon

I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. Den sjätte utrotningsfasen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Om sjätte ”massdöden” inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska. Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om ”den sjätte utrotningsfasen”. Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där Mexico ligger idag. Detta medförde att dinosaurierna dog ut. Marie Samuelsson komponerade Fem årstider för stråkorkester (Musica Vitae), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av Mimmi Palm. Marie Samuelsson

I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Droppen och havet. Bland smältande isberg, stigande havsnivåer, svår torka och orkaners och cykloners härjningar, kommer vatten att forma våra kartor Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Och tonsättare har i alla tider skrivit musik inspirerad av naturen. Möt Christopher Tin i Los Angeles. Hans cd The Drop that Contained the Sea – Droppen som innehöll havet är sprungen ur en Sufi-tanke: På samma sätt som en vattendroppe innehåller oceanernas innersta, finns i varje människa hela mänsklighetens väsen. I den inledande satsen Water Preludesjunger kören på det hypotetiska indoeuropeiska urspråket. Katarina Leyman växte upp i Bohuslän, på ön Orust, omgärdad av havet. Hennes senaste orkesterverk handlar om vatten och hav och det uruppförde

För ett liv i musikens tjänst. Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som första kvinnliga tonsättare någonsin får Rebecca Saunders det som kallas Musikens Nobelpris, Ernst von Siemens Musikpreis på 250 000 Euros. Hon föddes i London men lever sedan många år i Berlin och får priset för ett liv i musikens tjänst. "Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Hennes intelligenta, intuitiva musik har stränghet, genialt berättande, listig humor och explosiv energi." Rebecca Saunders verklista innehåller drygt 70 verk: solostycken, duostycken, trios, kammarmusik, orkesterstycken. För henne är rummen, det arkitektoniska och spatiala, oerhört viktigt och musikerna är ofta utplacerade på olika platser när verken framförs. Hon känner instrumenten utan och innan och deras klangfärg och tonart/pitch betyder allt. Mekaniska misstag i t ex en oboe, då ljudet spricker upp i två toner, kallar Rebecca Saunders en dyad, ett ackord av två t

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter Mia Zabelka i Wien, staden som är den klassiska musikens patriarkala högborg. Mia är konservatorieutbildad kompositör, mediaartist, performer och extremviolinist. Hon vill skapa en kontrapunktik till den rådande repertoaren. Mia Zabelka är pionjär på elektronmusikscenen och har hela västvärlden som sin spelplats.- Min uppgift är att vara en gränsgångare, en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Jag använder violinen på andra sätt än de vedertagna för att få fram andra klanger, bl a med hjälp av elektronik.Hon har komponerat radiohörspelet Dora, en kvinna i ruinerna. Det handlar om Mia Zabelkas moster som var en av de s k Trümmerfrauen, d v s alla de kvinnor som städade upp efter bombanfall under andra världskriget. Kvinnorna i ruinerna gick

Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonsättaren och ljudkonstnären Ida Lundén nominerades 2016 till Nordiska rådets musikpris för sitt stycke Songs My Mothers Taught Me. Tillsammans med Liselott Norelius och Ann Rosén bildade Ida Lundén 2009 Syntjuntan. Med nål och tråd syr de sina egna synthesizers! Syntjuntan vill ge kvinnor möjlighet att stilla sin nyfikenhet på teknologi och elektronik. Att hjälpa kvinnor till ett större tekniskt självförtroende så att de kan förverkliga sina drömmar om att komponera och framträda. Ida Lundén använder förutom nål & tråd och fågelljud i sina kompositioner, upphittad plast.- I stycket Pygostylia använde jag mig  av de fyra vanligast förekommande föremålen i haven. Det är plastkorkar, plastflaskor, frigolit och plastpåsar. Tonsättaren och röstkonstnären Maja Solvei

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter frilansande violinisten Karin Wiberg, ursprungligen från Norrbotten. Hon är solist, ensemble- och orkestermusiker, som även jobbar med att improvisera och komponera. Karin arbetar bl a med duon Stensöta, tangotrion Vråk, Trio Phantasm och konstprojektet Front Window Theatre.   -Min fiollärare meddelade att jag inte kunde göra karriär som violinist eftersom jag i framtiden skulle föda barn. När jag spelade pop ett tag så fick jag inte spela bas. Att däremot sjunga ansågs passande för en ung kvinna, säger Karin.Under Karins utbildningar i violin vid musikhögskolorna i Malmö och i Oslo har hon endast hört manliga tonsättares verk. Inte ens de främsta döda kvinnliga tonsättarna, som Lili Boulanger eller Carin Malmlöf-Forssling nämndes.Nu skapar Karin Wiberg därf

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvinnors musik – på väg! vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik tio år efter det att P2 2006 sände den legendariska programserien Konsten att humla. Idag möter vi tre musikkvinnor som, istället för att sitta i sitt elfenbenstorn och komponera verk för evigheten, valt att samarbeta med andra konstnärer och att vara omgivna av fler personer i den kreativa processen. Multikonstnären Paula af Malmborg Ward - tonsättare, arrangör, dirigent, sångerska, pianist, sitter visserligen i ett torn och komponerar, men det är ett renoverat kokstorn vid inloppet till Göteborgs hamn där fiskmåsar, trutar och Stena Lines hornstötar delar på det akustiska utrymmet utanför fönstret. Paula af Malmborg Ward har skrivit operor, radiohörspel, orkesterverk och har tidigare

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programserien Kvinnors musik – på väg! vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik så här tio år efter det att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla, 2006. Har det blivit bättre för kvinnor inom konstmusiken? För tonsättarna, musikerna, dirigenterna av det "täcka" könet? Eller lever vi fortfarande i en värld så som den engelske musikkritikern och författaren Norman Lebrecht uttryckte det då: ”Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor. Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken.” 2016 vann en kvinna för första

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Michael Ilbert på legendariska Hansa Studio i Berlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hansa Studio (The Hall by The Wall) är en studio vid Köthener Strasse 38 i Berlin. Nuvarande ägare är familjen kring Hansa Records men det finns ett flertal hyresgäster i huset; bl a den svenske musikproducenten Michael Ilbert som hyr mixstudion med utsikt över historiens kvarter.Byggnaden stod klar 1913. Från början tillhörde den arbetarskrået i Berlin. Under andra världskriget bombades Hansa av de allierade men stod mirakulöst kvar och kunde repareras. När Berlin sedan blev en delad stad och Berlinmuren restes kom byggnaden att hamna bara några meter från muren, på västsidan.1972 köpte bröderna Peter och Thomas Meisel från Meisel Music Publishers byggnaden och gjorde om den till musikstudio.Hansa Studio fick sitt namn dels från den stora salen, Studio 2 eller Der Meistersaal, i vilken en

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Maurits Carlsson och Per Sunding på retrostudion Tambourine i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid första anblick består en studio av flera rum med anpassad akustik för inspelning av sång och andra instrument, ett mixerrum, och övriga faciliteter med sunkiga kaffebryggare och nedsuttna soffor.I kontrollrummet står mixerbordet, en stor glasruta skiljer rummet från inspelningsrummet, där musikerna försöker göra sitt bästa av den dyra studiotiden.Hela miljön påminner om ett rymdskepp med en konsol. Och snart lyfter vi mot okända galaxer. Det var just den associationen som inspirerade den tyske kompositören och polarvinnaren Karlheinz Stockhausen; i studion fick han oväntat möjlighet att, som han sa, leka gud. Han såg studion som ett laboratorium för ljudets alla dimensioner.Det är också vad många tekniker kan vittna om när de drar i mixerbordets reglar. För en kort stund s

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Jan Erik Kongshaug, uppfinnaren av fjordjazzsoundet i Rainbow studio, Oslo Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid första anblick består en studio av flera rum med anpassad akustik för inspelning av sång och andra instrument, ett mixerrum, och övriga faciliteter med sunkiga kaffebryggare och nedsuttna soffor.I kontrollrummet står mixerbordet, en stor glasruta skiljer rummet från inspelningsrummet, där musikerna försöker göra sitt bästa av den dyra studiotiden.Hela miljön påminner om ett rymdskepp med en konsol. Och snart lyfter vi mot okända galaxer. Det var just den associationen som inspirerade den tyske kompositören och polarvinnaren Karlheinz Stockhausen; i studion fick han oväntat möjlighet att, som han sa, leka gud. Han såg studion som ett laboratorium för ljudets alla dimensioner.Det är också vad många tekniker kan vittna om när de drar i mixerbordets reglar. För en kort

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Anders Lind, skaparen av legendariska Silence Studio i Koppom, Värmland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid första anblick består en studio av flera rum med anpassad akustik för inspelning av sång och andra instrument, ett mixerrum, och övriga faciliteter med sunkiga kaffebryggare och nedsuttna soffor.I kontrollrumet står mixerbordet, en stor glasruta skiljer rummet från inspelningsrummet, där musikerna försöker göra sitt bästa av den dyra studiotiden.Hela miljön påminner om ett rymdskepp med en konsol. Och snart lyfter vi mot okända galaxer. Det var just den associationen som inspirerade den tyske kompositören och polarvinnaren Karlheinz Stockhausen; i studion fick han oväntat möjlighet att, som han sa, leka gud. Han såg studion som ett laboratorium för ljudets alla dimensioner.Det är också vad många tekniker kan vittna om när de drar i mixerbordets reglar. För en kort stu

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Träffa Lennart Östlund, en av hjärnorna bakom Polar Studio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid första anblick består en studio av flera rum med anpassad akustik för inspelning av sång och andra instrument, ett mixerrum, och övriga faciliteter med sunkiga kaffebryggare och nedsuttna soffor.I kontrollrummet står mixerbordet, en stor glasruta skiljer rummet från inspelningsrummet, där musikerna försöker göra sitt bästa av den dyra studiotiden.Hela miljön påminner om ett rymdskepp med en konsol. Och snart lyfter vi mot okända galaxer. Det var just den associationen som inspirerade den tyske kompositören och polarvinnaren Karlheinz Stockhausen; i studion fick han oväntat möjlighet att, som han sa, leka gud. Han såg studion som ett laboratorium för ljudets alla dimensioner.Det är också vad många tekniker kan vittna om när de drar i mixerbordets reglar. För en kort stund styr de något som är

Pukslaget följer med när en indisk tablatrumma tar sig an de västerländska musiktraditionerna. Ett tidens experiment där öst möter väst och olika musiktraditioner konfronteras med varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klockan är tre på en lördag eftermiddag. Framme vid koret sitter den indiska tablaspelaren Suranjana Ghosh med benen i kors framför sina tablatrummor i sin vackra sari i rött och guld.Suranjana Ghosh är en av Indien enda kvinnliga tablaspelare och också en av världens allra bästa. När hon kom hit till Sverige gick hennes dröm i uppfyllelse; att få spela med musiker från alla möjliga changrer. Hennes tanke är att man kan hitta djupare in i musiken genom att öppna upp mellan stilarna. På så sätt kan hon komma nära rötterna och själva essensen i vad musik är.I femte och sista avsnittet av serien Pukslaget har vi kommit till ett världsunikt möte;  Suranjana ska tillsammans med organisten Andrew Canning spela ett program för tabla och orgel, ett program där öst och väst möts o

Pukslaget tar sig upp bland lövverken. Det handlar om slagverkskonserten Baron in the Trees, en berättelse som ger perspektiv på slagverkets speciella möjligheter och begränsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femton år sedan skrev tonsättaren Britta Byström och slagverkaren Mika Takehara en slagverkskonsert tillsammans. I samarbetet uppstår en speciell närhet och arbetet kom att betyda mycket för dem båda.- Brittas liv sjunker ner i mitt, allting med både hennes liv och hennes musik, berättar Mika.- Många säger att konserten låter japansk, säger Britta. Jag tror att det är Mikas bakgrund som japanska som påverkat musiken omedvetet.I Japan skrevs mycket av 1900-talets mest betydande repertoar för slagverk och i programmet får vi Mikas personliga perspektiv på de japanska tankevärldarna. Vi hör om begreppet ma och tomheten mellan två toner, den djupa enkelheten hos en tekopp och hur dessa idétraditioner verkar på ett djupt plan i Mikas konstnärskap. Britta berättar om hur hon som orkes

I det tredje avsnittet söker Pukslaget efter frihet och förlösning tillsammans med slagverkaren och tonsättaren Magdalena Meitzner som visar oss hur slagverket talar till vårt undermedvetna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Symbolik är något som hänger tätt samman med slagverksmusiken genom tiderna och Magdalena Meitzner reflekterar kring hur nutida slagverksmusik kan kopplas ihop med psykologen Carl Gustav Jungs idéer om hur symboler påverkar vårt undermedvetna. Programmet drar en linje mellan Berlioz användning av kyrkklockor,  Sjostakovitjs innovativa gestaltning av ett poptrumset till Magdalenas egna stycken där hon använder till exempel knivar.  Med utgångspunkt i medeltidens tarotkort skapar Magdalena musik som kan ses som en sorts ljudritualer. Med som grupp Hidden Mother framför hon bland annat tarotkorten Översteprästinnan och Rättvisan i en helhetsupplevelse som låter den musikaliska och visuella upplevelsen smälta samman.

De utvecklade slagverkets position, de uruppförde hundratals verk och de grälade om trumstockar. Men nu packar de ner instrumenten. Pukslaget följde med på en sista stund i Kroumata-nästet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi befinner oss på den gamla stumfilmsbiografen Capitol i Stockholm, där slagverksgruppen Kroumata under många år haft sitt näste. Nu slutför de sitt värv och packar ner instrumenten och därmed går en revolutionerande era i graven.När Kroumata kom in på scenen var slagverket ett instrument utan historia, ett outforskat landskap. Men någonting låg i luften. I USA hade John Cage börjat experimentera med slagverket på 40 och 50-talet och i slutet  av 70-talet kunde man känna hur det skälvde det i marken. Kroumata tog sig an att förändra slagverkets åsidosatta position: de uruppförde hundratals verk av nutida tonsättare och utvecklade en slagverksrepertoar när det knappt fanns någon. Här på Capitol övernattade tonsättare i sovsäck för att kunna helt gå in slagverkets värld och