Nya Vågen I Kulturradion

I filmavtalet från 2006 slås det fast att minst 40 % av de som gör film i Sverige ska vara kvinnor. Men så ser det inte ut i verkligheten. Under 00-talet hade 19 % av alla svenska spelfilmer som visades på bio en kvinnlig regissör. Det visar en rapport från Svenska Filminstitutet som släpps i dagarna. Varför har kvinnor fortfarande så svårt att ta sig fram i filmsbranschen? I Nya Vågens diskussion om bristen på jämställdhet deltar Jan Blomgren från Bob Film. Maria Blom, regissör till bland annat kassasuccén "Masjävlar" och Lisa Siwe, regissör till "I taket lyser stjärnorna". Blom och Siwe debuterade båda två under 00-talet som spelfilmsregissörer och deras filmer belönades med Guldbaggar. Och så drabbas vi av drottningyra här i Nya Vågen. Efter den senaste tidens flod av nya böcker som argumenterar för och emot monarkin, Tv-satsningar om familjen Bernadotte i både SVT och TV4 så är det nu dags för teatrarna att ta sig an de kungliga. Nya Vågen diskuterar Teater Galeasens Det kalla hjärtat och Stockholms Stads

I maj beslutar riksdagen om huruvida de så kallade konstnärslönerna ska avskaffas. Det vill säga den statliga inkomstgaranti som ger ett antal kulturarbetare lön livet ut. Debatten för och emot är högröstad: orimligt att betala löner utan att kräva motprestation anser högern medan vänstern lyfter fram behovet av att någon måste betala för att de intellektuella ska kunna verka. I Nya Vågen möts Svenska Dagbladets ledarskribent Sanna Rayman och Stina Oscarson, konstnärlig ledare på Orionteatern i Stockholm, i en debatt om konstnärslöner och hur arbetsvillkoren för kulturarbetare förändrats under den här mandatperioden. Vi går också på museum: (O)mänskligt heter en gemensam satsning som (O)mänskligt heter en gemensam satsning som Forum för levande historia, Etnografiska museet och Riksutställningar står bakom. Det är egentligen två utställningar under gemensamt tema där man belyser det rasbiologiska arvet. Till studion kommer Arenagruppens Per Wirtén och journalisten och historikern Maja Hagerman för att diskut

På 70-talet rasade den berömda almstriden i Stockholm. Idag pratar man om en modern almstrid - men istället för träd och tunnelbaneuppgångar gäller den allt mer högljudda konflikten betongblock och rondeller. Allt fler ansluter sig till proteststormen mot ombyggnaden av Slussen, förbindelsen mellan Gamla Stan och Södermalm i Stockholm. Ett övre skikt av kulturkändisar har tagit fajten - i helgen är det protestmanifestation med talare som Björn Ranelid och Carl Johan De Geer. Slussen ska bevaras, sunkig, brutal och dåligt upplyst som den är. Eller är den i själva verket en oslipad diamant? En spännande, urban trädgård, med oväntade skrymslen och prång. Rivningen av Slussen kanske kan bli ett öppet sår i Stockholmarnas hjärtan, som rivningen av Klarakvarteren på 60-talet. Vem är det egentligen som ska bestämma sånt här? Ska politikerna böja sig för folkviljan? Och vem representerar den? Hur demokratisk ska egentligen arkitekturen vara? I studion: Dan Hallemar - redaktör på tidskriften Arkitektur, Jerker S

Kan konst och kultur användas hur som helst och till VAD som helst? Med utgångspunkt från den aktuella renässansutställningen And There Was Light på Eriksbergshallen i Göteborg konstaterar Nya vågen att alltfler regioner och kommuner satsar på konst och kultur som dragplåster, konkurrensmedel och lockvara när det gäller att få besökare eller rentav nya invånare. Vad händer med själva konsten då?  Mår kultur och konst bra av att vara lättillgänglig för precis alla? I studion finns Isabella Nilsson, chef för Göteborgs Konstmuseum, Gabriel Byström kulturchef på GP samt Henrik Jutbring från Göteborg & Co. Dagens Au Contraire som handlar om det överskattade resandet är gjord av Henrik Torehammar, programledare för Brunchrapporten i P3. Nya vågens kritikersamtal handlar om Blackbird på Göteborgs Stadsteater, en pjäs om relationen mellan en vuxen man och en tolvårig flicka, och deras uppgörelse 15 år senare.  I samtalet deltar bl a psykologen Margareta Lundgren och litteratur- och teaterkritikern Björn Gunnars

"Det våras för kulturjournalistiken", skrev Karin Olsson, tidningen Expressens nya kulturchef, i en programförklaring när hon tillträdde på måndagen. Hon behövde inte flytta långt - senast skrev hon på ledarredaktionen för samma tidning. Kultursidor ska, skriver hon, vara klara och vassa, lekfulla och oväntade. De ska alltid ha "tron på människors förmåga att lyfta sig från de från början givna villkoren". Frågan är: Hur ska den vassa lekfullheten manifesteras i Expressens kultursidors trycksvärta under Karin Olsson? Och hur kommer övergången från ledarredaktionen till kultursidan se ut? Frågan är också: hur ska hon förvalta arvet efter tidigare kulturchefer som Bo Strömstedt, Arne Ruth, Maria Schottenius och Björn Wiman? Den mytomspunna och mångomsjungna Bloomsburygruppen är återigen aktuell. Den här gången är det Virginia Woolf-forskaren Susan Sellers som låtit sig inspireras av gruppens bohemiska konstnärsliv och skrivit romanen "Vanessa och Virginia" om rivaliteten mellan de båda systrarna. Konstnären

Vad händer med den konstnärlig friheten inom barnkulturen? Författarna klagar på förlagen för att de går för hårt fram med rödpennan. Förlagen å sin sida menar att föräldrarna inte vill ha barnböcker med svordomar och fylla. Detta framkommer i en artikel i senaste numret av litteraturtidskriften Vi läser, skriven av Pia Huss. Handlar det om föräldrarnas jakt på en idealiserad värld? Och hur ser det ut i den övriga barnkulturen? Är den verkligen mer rädd nu än tidigare? Eller är det i stället så att föräldrarna har rätt och det finns ett behov av en omdaning, av en ny ton där man också på ett naturligare sätt kan få in genus-, hbt och miljöfrågorna? I studion: barnpsykologen Majlis Salomonsson, journalisten Lotta Olsson och Katti Hoflin, chef för Kulturhusets Rum för barn, och tidigare programledare för Bullen. Och så har vi sett Miraklet i Lourdes, en ny film om en ms-sjuk kvinna som reser sig ur sin rullstol efter ett oväntat mirakel i Lourdes, ­Europas mest välbesökta vallfartsort. Filmen vann Kritiker­pri

Nästa år är det hundra år sedan tenoren Jussi Björling föddes. Han har kallats tidernas främste tenor och jämförs ofta med Enrico Caruso. Jussi Björling är fortfarande i hög grad aktuell för en stor publik över hela världen. Men när Jussi Björlingsällskapet sökt pengar och stöd från Kulturdepartementet och Kulturrådet till ett rejält jubileum har det hittills blivit kalla handen. - Vi trodde nog att det var självklart att staten skulle bidra, säger Bengt Krantz, ordförande i Jussi Björlingsällskapet. Vem ska vi fira – och varför?  När ska skattepengar användas, när räcker det med eldsjälarnas, institutionernas och donatorers insatser? Hur kan jubileer och minneshögtider användas för att utveckla dagens kulturliv? Författaren Klas Östergren jämför med Ibsenåret i Norge och tycker att så långt kanske man inte ska gå. - Men jag förstår inte vad staten ska hålla på med om inte vårda såna här kulturarv, det är ju inte någon konstgjord andning vi pratar om, säger han. Hör också kulturminister Lena Adelsohn Lilje

Tisdagen den 16 mars inleds den 27:e upplagan av BUFF, barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och i Nya Vågen ställer vi frågan: hur mår den svenska barn- och ungdomsfilmen idag? Tisdagen den 16 mars inleds den 27:e upplagan av BUFF, barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och i Nya Vågen ställer vi frågan: hur mår den svenska barn- och ungdomsfilmen idag? Stämmer det att barn- och ungdomsfilmen fortfarande lever på sitt goda rykte från 70-talets guldålder och vad krävs i så fall för att skapa en ny framgångsvåg? I dagarna hade Babak Najafis prisbelönta film Sebbe premiär i Sverige, en film med ungt tema, som kanske främst ändå riktar sig till vuxna. Kan den inspirera till ett ökat intresse för ungdomsfilm i Sverige? I studion: Krister Kjellström, ordförande för BUFF, Ingela Brovik, filmjournalist och Malena Janson, filmvetare på Stockholms universitet, som bland annat skrivit avhandlingen Bio för barnens bästa?. I Köpenhamn avslutades i helgen årets kanske hittills mest omdiskuterade danska föreställning.

Under de senaste veckorna har det bubblat upp en omfattande debatt om den svenska högerdebatten, framför allt i Svenska Dagbladet. Det börjar med att kritikern Erik Wallrup skriver att det saknas intellektuella högerdebattörer i Sverige. De få som finns är för upptagna med att klaga på att man inte förstår vad konsten föreställer längre, eller över att behöva verka i skuggan av en dominerande kulturvänster. Men med tanke på kraften i debatten som utbröt efter Wallrups inlägg - både i SvD, men också på konservativa bloggar som Tradition och Fason, så kanske det där inte är riktigt sant. Den svenska högerdebatten kanske är livaktigare än någonsin? I studion: Johan Lundberg, chefredaktör Axess magasin, Johan Norberg, liberal debattör, och Isobel Hadley-Kamptz, författare och krönikör. För den som har gillat musik, och kanske framför allt att läsa om musik och har bott i sverige dom senaste 20 åren är det svårt att inte ha en relation till Andres Lokko. Som musikjournalist och medlem i Killinggänget har han sat

"Var det rätt att lämna ut mina kamrater på Yarden för att kunna berätta en större sanning? Var det rätt att lämna ut mina föräldrar för att kunna förklara den stora känslan av värdelöshet som hemsöker mig?" Så frågade författaren och poeten Kristian Lundberg i en krönika i Kvällsposten i november. Några veckor senare belönades han med Ivar Lo-priset för romanen Yarden - en berättelse, där han beskriver sin nedåtvända klassresa, från skrivbordslivet som litteraturkritiker till kroppsarbetare i Malmös hamn. Enligt Magnus Nilsson, doktor i litteraturvetenskap och författare till Den föreställda mångkulturen - klass och etnicitet i svensk samtidsprosa, är Yarden "inte bara en av de intressantaste böcker om klass som skrivits under de senaste åren utan även ett av de mest betydande litterära verk som [han] läst på bra länge". Tillsammans med Jan Söderqvist, författare till bland annat Nätokraterna, en bok om det elektroniska klassamhället, och Anneli Jordahl, journalist och författare till bland annat Klass -

Kan man förändra världen med spänningslitteratur? Hur är det att ställa om från att vara reporter och dokumentärförfattare till att bli skönlitterär författare? Och varför väljer rutinerade skribenter att försöka skapa debatt via skönlitteraturen, i stället för genom journalistiken som de tidigare ägnat sig åt under många år? Det är frågor som diskuteras i Nya Vågen. Nya Vågen har bjudit in författarna/journalisterna Karin Alfredsson och Katarina Wennstam, två skribenter med gedigen journalistisk bakgrund för att diskutera deras försök och vilja att förändra världen via litteraturen. Även om deras huvudpersoner och intriger är påhittade så finns de i en verklighet, här och nu och alla likheter med verkligheten är alltså fullkomligt avsiktliga. I studion finns också litteraturvetaren Annelie Bränström Öhman. Vi har också tittat närmare på utställningen Lost and Found . Queerying the archive på Bildmuseet i Umeå. En utställning som visar på andra sätt att leva och älska, och om minne Hur är det att ställa om

I Ekot har vi kunnat höra att var tredje kvinna som jobbar inom svensk teater och film har blivit sexuellt trakasserad. Värst drabbade är kvinnliga skådespelare. Nästan varannan svarar ja på frågan om de blivit sexuellt trakasserade. I Nya Vågen diskuterar vi scenkonstens arbetsvillkor och vad det gör med de människor som arbetar där. Brytpunkten mellan det manliga geniets gränslöshet och arbetsmiljönormerna i samhället. Mellan att vara utåtagerande yrkesmässigt och sen återgå till någon slags normalitet i relationerna till sina kollegor. Går det att ändra på teaterns kultur? Bli av med vurmen av det manliga geniet? Göra om yrkesrollerna? Och hur tar man som arbetsledare i de här frågorna? Hur skapar man ett klimat där trakasserier inte längre tolereras? I studion: Linus Tunström, chef Uppsala Stadsteater, Karin Engberg, chef Norrbottensteatern, Ulla Lidholm, ensemblechef Stockholms Stadsteater och Tanja Lorentzon, skådespelare och talesperson för artistklubben på Dramaten. Vi har också läst Susanna Alakosk

Efter avslöjandena om den feministiska polischefen som nu sitter häktad misstänkt för våldtäkt har många frågor väckts: Var det själva strävan efter att vara en feministisk man som gjorde polischefen till en kvinnoförnedrande sexförbrytare? Är det jämställdheten som är problemet? Ja - i kölvattnet av avslöjandena kring "Kapten Klännings" dubbelliv har en ny "Är män djur?"-debatt blossat upp. Men denna gång hävdar debattörer från båda sidor att en påtvingad konsensus kring jämställdheten har förvärrat mäns kvinnohat. Ett synsätt som fått journalisten Natalia Kazmierska att skynda till den jämställde mannens försvar. På tisdag kommer hon till vår studio för att debattera med doktoranden och skribenten Jenny Westerstrand som hävdar att den svenska jämställdheten är en fara för kvinnor. I samtalet hör vi också mansforskaren Niclas Järvklo. Dessutom har våra kritiker läst vardagsexpressionisten Åsa Grennvalls nya serieroman Svinet, enligt förlaget ett "ensembledrama om ett svin och hans kvinnor". Hör ett samtal

När författaren Alexander McCall Smith skrev Damernas Detektivbyrå 1998 gjorde han det med en liknande ambition - att skapa en positiv bild av Botswana. Nu har den blivit till tv-serie och böckernas fantasibilder har blivit rörliga bilder - är de lika positiva och nyskapande fortfarande? Amerikanska HBO, som ligger bakom tevedramaframgångar som Sopranos, The Wire och Sex and the City, har producerat, och huvudrollen som Botswanas första kvinnliga privatdetektiv spelas av soulsångerskan Jill Scott. Serien visas just nu i Sveriges Television. Intervju med Botswanas ambassadör i Sverige: Ms Bernadette Rathedi.I studion: Viveca Motsieloa, etnolog, Niklas Wahllöf, tevekrönikör på Dagens Nyheter, och kulturradions Louise Epstein. Det är drygt 150 år sedan Charles Darwin publicerade den omskakande Om arternas uppkomst. Till detta jubileum gör svenska bandet The Knife (syskon­paret Olof Dreijer och Karin Dreijer Andersson) och danska Hotel Pro Forma elektrooperan Tomorrow in a year, en opera o Om några veckor inleds

Frågan om ett konstindustrimuseum i Stockholm har utretts sedan 1877, och några gånger har det varit ganska nära att det blivit av. Senast var det 2006, då Rådet för Arkitektur, form och design föreslog att tomten bakom Nationalmuseum skulle bebyggas med ett Formmuseum. Men museiplanerna lades i malpåse, och även det långt gångna projektet med en mötesplats och designcenter vid Telefonplan, intill bland annat Konstfack skrinlades i sista stund. I stället tog Arkitekturmuseet över mötesplatsuppdraget från Svensk Form, som i sin tur fick minskade resurser. Nya Vågen har samlat Ewa Kumlin, vd för Svensk Form, Staffan Bengstsson, chefredaktör för tidskriften Form och Lotta Ahlvar, vd för Svenska Moderådet för ett samtal om formens framtid i huvudstaden och annorstädes. Och så har vi sett Evert Lundquist på Moderna Museet och Per Kirkeby på Galleri Olsson i Stockholm. Går det klassiska måleriet mor en ny vår efter decennier av fotobaserad konst? Gäster: konstkritikern Jessica Kempe och Kulturredaktionens Mats Arvi

Tidskriften Arena har debatterats den senaste tiden. Bland annat i en artikel i Aftonbladet av journalisterna Dan Josefsson och Daniel Suhonen. Tidskriften Arena, menar artikelförfattarna, är en del av en postmodern rörelse som håller på att avskaffa det viktiga talet om klasskampen och istället förirrar sig i allt lösare diskussioner om sexualpolitik och språkanalys. Arena, som i början av 00-talet var Arena med och introducerade queer-begreppet i den svenska debatten, menar att Suhonen och Josefsson inte har läst tillräckligt noga: mellan pärmarna ryms alla slags vänsterdebatter, från Mellanösternkonflikten till skolpolitik och socialdemokratins kris. Kärnan i diskussionen är vänsterns situation idag - vilka är lämpliga att föra idédebatten framåt och vad ska den handla om? Viftar socialdemokratin för mycket med prideflaggan och för lite med Marx Teser om Feuerbach? I studion: Daniel Suhonen, redaktör för SSU:s tidning Tvärdrag, Karolina Ramqvist, chefredaktör för Arena, och Göran Gr "Vad händer med en rör

Betyder ordet "love" samma sak som ordet "kärlek" för dig? Får du samma känslor inför ordet "mother" som inför ordet "mamma"? Det tycks finnas viktiga skillnader i hur vi uppfattar ordens valör beroende på vilket modersmål vi har. Ändå väljer många att läsa engelskspråkiga författare på originalspråk. Upplagorna för översatt engelsk litteratur blir allt mindre och trenden är att allt färre anglosaxiska författare ges ut på svenska. I september 2009 var sju av tio böcker på bästsäljarlistan skrivna av svenska författare. År 2003 var samma siffra fyra av tio. Samtidigt går översättningarna allt snabbare - för att få Dan Browns senaste roman Den förlorade symbolen till svenska i rimlig tid krävdes till exempel sex översättare i rekordsnabbt parallellarbete. Vilka konsekvenser får detta för oss, bokläsarna? I studion: Stefan Ingvarsson, översättare och biträdande förläggare på bokförlaget Atlas, Boel Unnerstad, tidigare ordförande för Sveriges Författarförbund och översättare av engelskspråkig litteratur,

Uppvaknandet - Eric Schüldt möter Carl-Michael Edenborg Hej, det här är inte ett vanligt Nya Vågen, utan den första delen av 2 i en julserie signerad Eric Schüldt. Nya Vågen återkommer med ordinarie sändningar den 12 januari. Del två i den här serien går att ladda ner som poddfil under programmet K1 - det är en intervju med författaren Helena Granström. Uppvaknandet: Carl-Michael Edenborg är förläggaren, författaren och idéhistorikern som med sitt förlag Vertigo ofta hamnar i blåsväder. Senast nu under hösten har en lång kulturdebatt om Vertigos utgivning av Markis de Sades bok Juliette blossat upp. Men den typen av tillfälliga brottningsmatcher på kulturlivet olika arenor är bara en tunn hinna kring den ideologi som driver förläggaren som kallats för "den sämste affärsmannen i världen". I programmet "Uppvaknandet" av Eric Schüldt kommer vi få höra Carl-Michael Edenborg under en lång natt berätta något han aldrig tidigare sagt offentligt. Sänds i P1 tisdagen den 5 januari kl. 14.

Vad lyssnade vi på under decenniet? Vad var bra? och vad vill vi helst glömma att vi lyssnade på? I säsongens avslutande Nya Vågen kastar vi en sista längtansfull blick i den musikaliska backspegeln. Vi ser musikdecenniet passera förbi, med minnen utav såväl glittriga Idolfinaler, storslagna operaögonblick och de mest överraskande Black Metal-händelserna. Vi talar med experter och lyssnar självklart på massor av musik. Dessutom utser vi 00-talets mest groteska musikstilar. I studion: musikjournalisten Fredrik Strage och kulturredaktionens Clara Törnvall. Programledare: Eric Schüldt

Barnboksspecial med julklappstips i Nya Vågen. Årets barn och ungdomsböcker ligger i blanka lockande högar. I juletider köps de som mest. Många söker den rätta boken till sina älskade barn och ungdomar. Men vilka är bra? Hur ser årets trender och tendenser ut? Och vill barnen läsa det de vuxna köper? Maarja Talgre med experterna Lotta Olsson, kritiker i Dagens Nyheter, och Dag Hedberg, bibliotekarie granskar, diskuterar och ger julklappstips. Au contraire: Kersin Wixe om Nobelfesten. Årets barn och ungdomsböcker ligger i blanka lockande högar. I juletider köps de som mest. Många söker den rätta boken till sina älskade barn och ungdomar. Men vilka är bra? Hur ser årets trender och tendenser ut? Och vill barnen läsa det de vuxna köper? Maarja Talgre med experterna Lotta Olsson, kritiker, och Dag Hedberg, bibliotekarie granskar, diskuterar och ger julklappstips.