Snskunskap

Vad krävs för att politiska beslut ska kunna grundas på bästa tillgängliga evidens? Kan och bör politik vara evidensbaserad? Och vad kan Sverige lära från andra länder om metoder för att sätta evidens i centrum av beslutsfattande?   Medverkande Jesper Ahlgren, statssekreterare med ansvar för budgetfrågor hos finansminister Elisabeth Svantesson, reflekterar över lärdomar från Storbritannien samt om och i så fall hur principerna kan tillämpas i den svenska politiska miljön. Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och internationellt ledande forskare inom algoritmiskt beslutsfattande. Mycket av hans forskning har bedrivits i nära dialog med beslutsfattare, vilket bland annat har resulterat i mer effektiva skolval och Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram. Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), delar med sig av sina erfarenheter av vad policyvärlden och forskningen kan lära av varandra. Catheri

Varje år tvångsomhändertas tusentals barn och ungdomar i Sverige på grund av missförhållanden i hemmet, missbruk eller kriminalitet. Hur påverkas barnens hälsa av att placeras på familje-, HVB- eller SiS-hem? Får de den vård de behöver? Medverkande Elisabeth Bengtsson, socialchef på Socialförvaltningen i Sollentuna kommun Ronja Helénsdotter, forskare i nationalekonomi, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Göteborgs universitet Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör, Statens institutionsstyrelse (SiS) Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd och vice ordförande i socialnämnden i Stockholms stad Fredrik Lundh Sammeli (S), socialpolitisk talesperson och vice ordförande i socialutskottet Linda Welin, verksamhetschef för Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Skåne Seminariet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

Det är cirka 40 år sedan det senaste kärnkraftverket byggdes i Sverige. Mats Dillén har på uppdrag av regeringen utrett hur finansiering och riskdelning mellan offentlig och privat sektor skulle kunna se ut vid investering i ny kärnkraft. Medverkande Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, ledamot i det Finanspolitiska rådet Mats Dillén, statlig utredare till ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, ordförande i Kärnavfallsfonden och tidigare bland annat gd för Konjunkturinstitutet Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör Hans Forssman, Senior Investment Manager Infrastructure, Skandia Mattias Jonsson (S) ledamot i Näringsutskottet Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen Johan Svenningsson, vd, Uniper Sverige Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Mario Draghi, före detta chef för den Europeiska centralbanken och tidigare premiärminister i Italien, har på uppdrag av Europeiska kommissionen tagit fram en högnivårapport om framtiden för EU:s konkurrenskraft. I sin rapport efterlyser Draghi radikala förändringar för EU:s ekonomi. Medverkande Helena Hånell McKelvey, samhällspolitisk chef Norden, Amazon Arba Kokalari (M), europaparlamentariker i EPP-gruppen, ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Maria Ramstedt, director government & policy advocacy, Ericsson Ingrid Sefastsson, public affairs- och hållbarhetschef, ABB Sverige Samtalet leds av SNS forskningsledare Charlotte Paulie.

Det är halvtid för regeringens mandatperiod och nya data visar att den affektiva polariseringen aldrig varit högre än nu i Sverige. Medverkande Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap och programledare för valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Henrik var ordförande för SNS Demokratirådsrapport 2021 om Polarisering i Sverige. Isabella Parling, senior projektledare på SNS, leder samtalet.

Den som hämtar ut ett receptbelagt läkemedel på apotek ska erbjudas möjligheten att byta ut det mot ett likvärdigt, billigare alternativ. Trots lägre kostnader för den enskilde och för samhället nekar konsumenter ibland byten till likvärdiga men billigare läkemedel. Om det beror på okunskap kan det finnas skäl att motivera konsumenter att acceptera ett byte. Medverkande David Granlund (rapportförfattare), docent i nationalekonomi vid Umeå universitet Kenneth Nyblom, vd för generikaföreningen FGL Gunilla Rönnholm, enhetschef Marknadsanalys, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Louise Skalin, chefsfarmaceut på Apoteket Samtalet leds av SNS forskningsledare Anna Norén.

Hur väl lever Sverige upp till EU:s Critical Raw Material Act? Och vilka strategier behövs framåt för att både nationellt och inom EU skapa en robust och hållbar försörjning av kritiska råmaterial? Medverkande Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet samt en av grundarna till RMG Consulting Kaj Lax, tf avdelningschef för Mineralresurser på SGU Sara Modig (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Jan Moström, vd på LKAB Elin Söderberg (MP), klimat- och landsbygdspolitisk talesperson och ledamot i näringsutskottet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Riksbankschef Erik Thedéen och ordförande för Finanspolitiska rådet Lars Heikensten samtalar om de ekonomisk-politiska ramverken och samspelet mellan penning- och finanspolitiken. Medverkande Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet Erik Thedéen, riksbankschef Samtalet leds av Katrine Kielos, författare och journalist.

Regeringen prioriterar arbetet för en gemensam digital infrastruktur i hälso- och sjukvården, med flera utredningar och myndighetsuppdrag på området. Parallellt väntas förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) träda i kraft senare i höst, med syfte att öka tillgång till och delning av hälsodata i EU, både inom hälso- och sjukvården och för forskning och innovation. Medverkande Jakob Forssmed (KD), socialminister Suzanne Håkansson, chef för samhällskontakter (svenska ledningsgruppen), AstraZeneca Markus Lingman, överläkare, adj. professor och strateg i sjukhusledningen för Hallands sjukhus Karin Looström Muth, hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen Gunilla Nordlöf, generaldirektör, E-hälsomyndigheten Samtalet leds av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och moderator.

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar höstbudgeten på SNS. Detta följs av ett samtal med Lars Heikensten, ordförande för finanspolitiska rådet, och Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO. Medverkande Elisabeth Svantesson (M), finansminister Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet Torbjörn Hållö, chefsekonom, LO Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

(På grund av tekniska problem saknas tyvärr de första tio minuterna av seminariet.)  Vilka effekter får EU:s nya gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) för svenska företag och för koldioxidutsläpp globalt? Hur ska utsläpp inbäddade i importerade varor mätas och följas upp? Och hur påverkas handelsrelationen mellan EU och omvärlden? Medverkande Anders Ahnlid, generaldirektör, Kommerskollegium Ulrika Badenfelt, Head of Trade & Customs, KPMG Sverige Susanne Jannesson, Legal Counsel Public Affairs, AB Volvo Viktoria Karsberg, Head of Corporate Identity and Group Communications, SSAB Naghmeh Nasiritousi, docent i statsvetenskap och forskare vid Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet samt lektor vid Linköpings universitet Olle Palmqvist, enhetschef för Utsläppshandelsenheten för tilldelning och CBAM, Naturvårdsverket Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Vad kan göras för att skapa jämställda förutsättningar för sparande? Välkommen att diskutera detta med sparekonomen Claes Hemberg, finansforskaren Cecilia Hermansson och Moa Langemark från Finansinspektionen. Medverkande Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans, KTH Anna Nordén, forskare i nationalekonomi och lead researcher, Ownershift Claes Hemberg, oberoende ekonom Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen Peter Vikström, avdelningschef analys och uppföljning, Jämställdhetsmyndigheten Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Under de senaste decennierna har globalisering, teknologisk innovation och ekonomisk omstrukturering skapat både nya möjligheter och utmaningar på arbetsmarknaden. Traditionella branscher och yrken har förändrats samtidigt som nya har uppstått. Detta har ökar behovet av livslångt lärande och omskolning. Medverkande Christina Forsberg, generaldirektör, CSN Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Fredrik Malm (L), ordförande i utbildningsutskottet David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Caroline Söder, vd, Trygghetsfonden TSL Åsa Westlund (S), utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, medlemschef och forskningsledare på SNS.

Välfärdsbrottslighet har visat sig vara en viktig inkomstkälla för kriminella. Existerande sekretessregler kan många gånger vara ett hinder för att myndigheterna ska kunna förebygga, utreda och bekämpa brottslighet. Trots flera utredningar menar regeringen att det finns luckor i lagstiftningen som gör att ansvar när det kommer till kontroll och tillsyn faller mellan stolarna. För att komma åt bristerna har man därför tillsatt en ny utredning. Medverkande Göran Lundahl, lagman vid Stockholms tingsrätt och särskild utredare för Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22). Utredningen delredovisas 30 augusti 2024 och ska slutredovisas i februari 2025. Katrin Westling Palm, generaldirektör på Skatteverket Samtalet leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Den 7 mars blev Sverige fullvärdig medlem i Nato och är nu en del av alliansens kollektiva försvar. De ömsesidiga försvarsgarantierna har fått stor uppmärksamhet men medlemskapet innebär också förväntningar och krav på Sveriges civila beredskap. Medverkande Friederike Dahns, ordförande för planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (Civil Protection Group) vid Nato. Gruppen ger råd till Resilienskommittén som i sin tur är Natos högsta organ för civila beredskapsfrågor. Ingvar Lindholm, försvarsråd vid Sveriges ständiga representation till Nato. Ingvar Lindholm ingår i Resilienskommittén som ansvarar för råd och rekommendationer om civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser samt Natos hantering av hybrid- och terrorhot. Sara Myrdal, chef för avdelningen för internationell samordning på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Myndigheten har i uppdrag från regeringen att samordna det svenska civila beredskapsarbetet inom Natomedlemskapet

Jämställdhet i akademin är inte bara en rättvisefråga utan också en fråga om kvaliteten på forskningen. Både kvinnor och män har unika perspektiv och kompetenser som påverkar forskningsarbetet. Men trots en högre andel kvinnliga studenter är endast en knapp tredjedel av landets professorer kvinnor. Medverkande Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och forskare vid Ratio Cecilia Engdahl, docent i experimentell autoimmunitet och ledamot i Sveriges unga akademi Johan Lindell, chef för avdelningen för forskningspolitik, Vetenskapsrådet Sanna Wolk, ordförande, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.  

Civilminister Erik Slottner (KD) diskuterar polariseringens utveckling tillsammans med internationella framstående statsvetare. 2024 är ett stort valår och vi gästas av Katherine Cramer som delar med sig av erfarenheter från USA:s val och Gerry Stoker som bidrar med insikter byggt på europeisk och brittisk data om tillitens geografi. Medverkande Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva Katherine Cramer, professor i statsvetenskap vid University of Wisconsin-Madison och chef för Morgridge Center for Public Service. Hon har skrivit ett flertal böcker om politiska attityder på den amerikanska landsbygden som format sociala identiteter och det politiska missnöjet med eliten i USA, något som ledde till vinsten för Donald Trump i valet 2016. Erik Slottner (KD), civilminister Gerry Stoker, professor i statsvetenskap vid University of Southampton som forskar om lokalpolitik och medborgerligt deltagande. Han har även varit rådgivare till brittiska regeringen, EU:s ministerråd samt författare av över 20

Syftet med SNS forskning är att bidra till en saklig samhällsdebatt. Under året som gått har många intressanta SNS-rapporter publicerats. Tre forskare presenterar några av de senaste rönen. Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun Carina Gunnarson, docent i statskunskap, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och affilierad till statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet Mot nettonollutsläpp – hur kan koldioxidavskiljning bidra? Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter Sara Erlandsson, lektor i socialt arbete, Stockholms universitet Vad gör SNS referensgrupper? Helena Markstedt, Public Affairs-ansvarig för Arla Sverige, och Kristin Magnusson Bernard, VD för Första AP-fonden, ger en inblick i hur referensgrupperna till SNS forskningsprojekt arbetar. Mikael Witterblad, forskningschef på SNS, leder samtalet

Samlad statistik om svenskarnas tillgångar och skulder vore värdefullt underlag vid analys av den ekonomiska politiken, hävdar förespråkarna för ett nytt register. Kritikerna lyfter de integritetsrisker som ett “stort statligt superregister” kan innebära och att det skulle kunna öppna för förmögenhetsskatt. De framhåller även att utredningens förslag är alltför omfattande, detaljerat och dyrt. Medverkande Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen Roine Vestman, professor i nationalekonomi, gästforskare vid Swedish House of Finance och expert i utredningen Seminariet leds av journalisten Gunnar Harrius.

I juni avslutas SNS forskningsprojekt, som i tre år har belyst hur det offentliga åtagandet för vård och äldreomsorg kan organiseras och finansieras för att möta demografiska utmaningar och ökade kostnader. Medverkande Lina Maria Ellegård, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet Jean-Luc Af Geijerstam, generaldirektör Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, ordförande för Vårdansvarskommittén (S 2023:04) Johan Hultberg (M), ledamot i socialutskottet Stefan Svanström, chef samhällskommunikation, Attendo Mikael Svensson, hälsoekonom och professor vid University of Florida Anna Vikström (S), ledamot i socialutskottet Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet Samtalet leds av Anna Norén, forskningsledare SNS.