Klotet

Samtidigt som flera kärnkraftsbolag dras med ekonomiska problem så satsar det statsägda Rosatom i Ryssland för fullt, både inom och utanför landet. De erbjuder paketlösningar för länder som vill investera i kärnkraft och har nu ett 20- tal reaktorer under uppbyggande eller på planeringsstadiet ibland annat Vitryssland, Ungern, Bulgarien, Sydafrika och vårt grannland Finland. Klotet tar er med till Novovoronezh där Rysslands modernaste kärnkraftverk utvecklas. Vi besöker även konferensen Atomexpo i Moskva där branschen diskuterar kärnkraftens framtid. Är det en renässans av atomenergi vi ser med Ryssland och Kina i täten, eller en tillbakagång där endast bolag med kraftig statlig styrning och stöd klarar sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I havet utanför Kalifornien saneras just nu stora mängder olja efter att en rörledning sprang läck för några veckor sedan, hur allvarligt ska man se på oljeutsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oljeutsläpp orsakar olika mycket skada beroende på när och var utsläppen sker. Klotet tittar närmare på konsekvenserna efter oljeläckage, bland annat på Tjörn på Västkusten 2011 och de diffusa men långvariga utsläppen från Norsk oljeutvinning. Vi ställer oss också frågan hur väl rustad Sverige är för att hantera ett större oljeutsläpp idag? Programledare Marie-Louise Kristola

Vårt statliga energibolag Vattenfall släpper ut mer koldioxid i atmosfären än hela Sveriges samlade utsläpp. Det mesta kommer från bolagets kolkraftverk i Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brunkol räknas som ett av de smutsigaste energislagen som inte bara förstör klimatet utan även ger upphov till stora utsläpp av miljöfarliga partiklar. Dessutom leder brytningen i öppna dagbrott till stora ingrepp i landskapet som tvingar hela byar att flytta. Den svenska regeringen har bestämt att Vattenfall inte får öppna några nya gruvor i Tyskland och nu ser bolaget över möjligheten att sälja sin kolverksamhet i landet. Men miljörörelsen motsätter sig en försäljning och tycker att Vattenfall skall behålla gruvorna och så småningom fasa ut verksamheten. Programmet spelades in hos tankesmedjan Fores där en panel bestående av Tomas Björnsson, chef för strategi och marknadsanlys på Vattenfall, Elsa Widding, konsult, tidigare på bland annat Vattenfall och Näringsdepartementet, Annika Jacobsson, chef fö

Fler och fler människor äter fisk, något som sätter extra stor press på de vilda fiskbestånden. En tredjedel av allt fiske i världen sker enligt FN:s livsmedel och jordbruksorganisation på ett... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. bilologiskt ohållbart sätt. Samtidigt ökar också antalet fiskodlingar och ungefär hälften av den fisk vi äter kommer ifrån odlad fisk. Men fiskodling i sjöar och hav kan ställa till problem när medicinrester och näringsämnen ifrån den mat som fiskarna äter läcker ut till vatten utanför odlingskassarna. Kan odling av fisk på land, i slutna system på platser där man kan utnyttja spillvärme ifrån industrin vara en lösning? Klotet synar akvakulturen som sprider sig som en löpeld i världen men där osäkerheterna fortfarande är stora. Programledare Marie-Louise Kristola.

Samtidigt som EU kämpar med att driva igenom en hållbar fiskepolitik så klarar Norge arbetet betydligt bättre. I Nordnorge tar fiskarna tar upp stora fångster av torsk utan att tära på beståndet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  I 30 år har det i Norge varit förbjudet att kasta tillbaka fisk som inte går att sälja och det finns enligt forskare en mer ömsesidig respekt mellan yrkesfiskare, forskare och myndigheter jämfört med i Sverige. Det utkastförbud som numera finns inom EU verkar inte fungera fullt ut och det är svårt att kontrollera hur mycket fiskeflottan drar upp. Klotet synar EU:s fiskepolitik där det också finns ljuspunkter. Det illegala, ohållbara, fisket utanför Västafrika har minskat betydligt efter påtryckningar om att stoppa exporten till EU ifall länderna inte tar tag i problemet. Programledare Marie-Louise Kristola.

Det har gått mer än fyra år sedan en flodvåg sköljde över skyddsvallarna och dränkte kärnkraftverket i FukUshima vilket ledde till härdsmälta i tre av de sex reaktorerna. Trots ett massivt uppröjningsarbete till en kostnad av motsvarande flera miljarder kronor fortsätter de skadade reaktorerna att läcka radioaktivitet ut i havet. Nu testas nya metoder - bland annat att frysa marken under reaktorerna och gjuta in havsviken i betong - för att begränsa utsläppen. I veckans Klotet tar vi er med till Fukushima. Vi träffar drabbade, men också människor som försöker hitta nya lösningar på Japans energiförsörjning. Programledare Marie-Louise Kristola Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Även om utsläppen av fosfor till Östersjön minskat så kommer det fortsätta läcka ut från sediment, jord och skog. Är det dags att ta till andra metoder för att stoppa algblomningarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste mätningarna visade att 30 procent av Östersjön lider av akut syrebrist på grund av övergödningen och att omkring 15 procent av bottnarna numera betraktas som döda - även om det finns en del bakterier där. Men i vintras hände något. En stor mängd syrerikt saltvatten strömmade in från Nordsjön och väckte hopp om att förbättra situationen. Vi ställer oss frågan vilken betydelse saltvattensintrånget har, är det enbart positivt? En del forskare tycker att man borde ta till artificiella, ingenjörsmässiga metoder för att motverka syrebristen. Det kan handla om att pumpa ner syrerikt vatten ner i djupen eller injicera aluminium på bottnarna för att näringsämnet fosfor inte ska läcka ut i vattenmassan. Andra anser att det finns risker med dessa metoder och att man bör satsa alla re

Åkrar och fält utanför Sankt Petersburg i Ryssland dränks i hönsgödsel från traktens alla kycklingfarmer. I över 40 år har det dumpats gödsel i området, något som starkt bidrar till övergödningen av Östersjön. Men något positivt håller på att hända som kan minska utsläppen av näringsämnen. Klotet har besökt Udarnik i Ryssland och berättar om ett miljöproblem som har nonchalerats i årtionden innan forskare uppmärksammade saken. Vi hör också om metoder för att minska näringsläckaget ifrån jordbruket i Sverige. Det här är det första programmet i en miniserie om miljösituationen i Östersjön. Programledare Marie-Louise Kristola Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Luften i Peking brukar ofta pekas ut som hälsovådlig, men faktum är att smoggen i Delhi och flera andra indiska städer är minst lika dålig. På marknivå kan den ibland överskrida Världshälsoorganisationens gränsvärden 80 gånger. Totalt räknar WHO med att nära 4 miljoner avlider årligen av farliga partiklar i luften från eldning och avgaser. Häromveckan sa Indiens miljöminister att det är en födslorätt att få andas ren luft. Men hundratals miljoner indier berövas den rätten och Indiens regeringen verkar inte ta tag i problemet med samma kraft som Kina. Inom EU dör 600 000 personer årligen av lung- och hjärtsjukdomar orsakade av dålig luft. Många av föroreningarna bidrar dessutom till att förvärra den globala uppvärmningen. Klotet om luftföroreningar och vad de går att göra åt dem? Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2015 har av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, utlysts som det internationella markåret. Tanken är att markens betydelse för odling, ekosystemtjänster och människans överlevnad uppmärksammas i hela världen. Ett sätt att förbättra odlingsmark och som diskuterats särskilt flitigt de senaste åren är att använda så kallad biokol. Biokol framställs från biologiskt material genom att värmas upp utan syrefillförsel i så kallad pyrolys, biokolen kan sen användas som energikälla, kolsänka och som jordförbättrare. Metoden är urgammal och praktiserades av urbefolkningen i Amazonas redan för 2000 år sedan. Klotet denna vecka besöker Stockholm där biokol används vid trädplanteringar för att få friskare växter. Programmet reder också ut vilka möjligheter som finns med att gräva ned kol för att få bort koldioxid ur atmosfären. Programledare Pelle Zettersten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nederländerna ändrar sin strategi och låter en hel del av det vatten man skyddat sig emot med hjälp av barriärer strömma tillbaka. Man kan säga att holländarna delvis kapitulerar mot havets krafter, för när havsnivån stiger och nederbörden ökar går det inte att kämpa tillbaka längre. Låt vattnet komma, säger en holländsk lantbrukare som vi snart ska möta. Klotet idag om klimatanpassning i olika länder. Programledare Björn Gunér. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den brittiska advokaten Polly Higgins har blivit något av en förgrundsgestalt i vissa delar av miljörörelsen. Hon är aktivist som driver frågan att ekomord, förstörelse i stor skala av ekosystem, borde vara ett brott mot folkrätten, likt folkmord, som kan lagföras i den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. I veckan är hon på besök i Sverige och träffar bland annat miljöminister Åsa Romson. Enligt Higgins är hennes förslag om hur ekomord kan bli internationell lag fullt genomförbar, och skulle förstärka miljöskyddet i världen avsevärt. I Klotet den här veckan hör vi Polly Higgins beskriva hur hon tänker kring ekomordslagstftning eller ecocide som det heter på engelska. Vi ställer oss frågan hur realistiskt det är att införa ett nytt tillägg till romstadgarna som Higgins föreslår, och vilken effekt en sån lag skulle få i praktiken? Gäster Jonas Ebbesson, professor i miljöjuridik på Stockholms universitet, Kerstin Brinnen. jurist och miljöansvarig på gruvindustrins branschorgan Lyssna på alla avsnitt

I Nicaragua har bygget av en jättekanal som skär rakt igenom landet inletts. Men trots att första spadtaget togs för några månader sen så saknas det fortfarande en miljökonsekvensutredning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Projektet att bygga en kanal genom Nicaragua – från Atlantkusten via Nicaraguasjön till Stilla havet - har kallats världens största infrastrukturella projekt. Drömmen om en kanal i Nicaragua föddes redan i samband med den kaliforniska guldruschen i mitten av 1800-talet. Den kanal som nu ska byggas är fyra gånger så lång som Panamakanalen och dubbelt så bred. Men att koncessionen till kanalbygget - utan budgivning och utan diskussion - getts till en ganska okänd kinesisk affärsman, Wang Jing, som ännu inte förklarat varifrån de 50 000 miljoner dollar som bygget kommer att kosta, ska komma, har också orsakat oro och osäkerhet. Att Wang Jings anställda, utan någon föregående information, i sällskap av nicaraguanska soldater, redan inlett en inventering av de jordar som ska expropr

Utsläppshandelssystemet för koldioxid inom EU fyller tio år. Det är världens största utsläppshandel för koldioxid men hur effektiv är den? Kritiker menar att systemet har havererat och att det spelat ut sin roll, andra säger att det visst fungerar även om utsläppsrätterna just nu är för billiga. Klotet denna vecka handlar om utsläppshandel som det går att tjäna pengar på men som kanske bara flyttar utsläppen någon annanstans. Programledare Pelle Zettersten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jättebygget Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har marknadsförts som en hållbar stadsdel och ett föredöme för kommande stadsbyggnad, men hur miljövänligt blir det egentligen, frågar vi oss i Klotet när vi fortsätter att granska hållbarheten i våra stadsdelar. Är det kanske mer fokus på hur grön och skön miljön upplevs av de som bor där, än av deras påverkan på resten av världen? Vårt boende är en av de delar av våra liv som har störst påverkan på miljön, men det verkar inte självklart att välja byggmaterial med minimal klimatpåverkan och att hålla nere boytan när byggherrarna tävlar om att få bygga flotta våningar i detta attraktiva sjönära läge mittemellan Stockholms innerstad, grönområden och vatten. Sopsugsystem, avfallskvarnar och grönytor ser ut att finnas på plats, men de köpstarka människor som flyttar in förefaller inte tveka att konsumera ordentligt och flyga på semester när andan faller på. Och så konstaterar vi att nu börjar byggmaterialet komma ikapp uppvärmningen som den st Lyssna på alla avsnitt

Miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås var rejält slitet för ett tiotal år sedan och det var dags att renovera. Då beslöt det kommunala bostadsbolaget att renoveringen skulle försöka göra hyreshusen till passivhus, alltså mer energisnåla än de flesta bostadsområden som nybyggs idag. Nästan bara betongstommarna sparades och renoveringen kostade stora pengar, men nu är den klar och målen verkar ha nåtts. Kan man göra likadant i landets alla andra miljonprogramsområden? Och kan det vara motiverat trots att det inte verkar företagsekonomiskt lönsamt för bostadsbolagen? Och vem ska stå för kostnaden: hyresgästerna, kommunen, staten - eller miljön? Programledare Pelle Zettersten Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oljepriset har rasat rejält det senaste halvåret, investeringar i ickefossila bränslen har fått sig en törn och incitamenten för att hålla ner oljekonsumtionen är inte längre lika stor. Samtidigt lägger oljebolag nya projekt i malpåse och utvinningen från den mer svåråtkomliga oljan, från tjärsand och ur skifferformationer, lönar sig inte längre. Klotet ställer sig frågan hur klimatomställningen och satsningen på förnybara bränslen påverkas i och med det låga oljepriset? Programledare Björn Gunér. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sand och grus behövs för att tillverka betong, frågan är bara var man får det ifrån. Danskarna tar sand ifrån botten av Öresund, något som påverkar både fisk och fiskare. I Sverige är det bergkross och naturgrus som gäller men naturgruset är en ändlig resurs som vi så småningom måste sluta använda. Klotet idag om byggboomens baksida där betongindustrin spelar en viktig roll. Programledare Pelle Zettersten Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tack vare så kallade sällsynta jordartsmetaller har lågenergilampornas kalla sken blivit varmare. De sällsynta metallerna finns i en rad högteknologiska och energisparande produkter som hybridbilar, mobiltelefoner och vindkraftverk. De senaste årtiondena har Kina tagit över den miljöförstörande brytningen och när landet 2010 minskade exporten fick världen upp ögonen för riskerna med det. I Europa har hittills mycket skrot som innehåller sällsynta jordartsmetaller hamnat som vägfyllnadsmaterial. Men forskning pågår för att få till en storskalig återvinning av de åtråvärda metallerna, istället för att hela tiden bryta nya. Ett program av Emil Östlund. Programledare: Pelle Zettersten Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilken är den mest använda naturtillgången i världen? Järnmalm, timmer, olja? Nej, om man bortser från vatten, så är det sand som kommer på plats nummer ett. Den sand som många av oss tillbringar semesterdagarna på, alltså på stranden, har på flera håll i världen har blivit en bristvara, på grund av de enorma kvantiteter som går åt i byggindustrin. Det här har i sin tur lett till miljöproblem när floder, sjöar och stränder töms på sand. Vi ägnar veckans program och en kommande sändning åt problematiken med varifrån världens vanligaste byggmaterial kommer och vilka konsekvenser det får för miljön. Det ska handla om sandtjuvar som stjäl hela badstränder, om ljusskygga intressen som säljer sanden till byggindustrin, och om svårigheterna med att försöka rädda försvinnande stränder. Programledare: Pelle Zettersten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.