Klassikern

Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot, om de två luffarna som väntar på någon som aldrig kommer, är ständigt aktuell på världens scener. Men det var inte helt självklart att den skulle nå publiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En del konstverk behöver sekler för att bli klassiker. En del blir det på en gång. Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot är 124 sidor lång på originalspråket. Om denna text har det skrivits tusentals sidor. Dramat om de två luffarna blev klassisk samma kväll den mötte sina första åskådare 1953. Ändå var det nära att Godot inte nådde publiken. I Klassikern berättar Mikael Timm historien om hur pjäsen blev uppsatt och blev till en teaterklassiker.

Den här gången handlar klassikern inte om ett verk, utan en ljudeffekt som hörs i många låtar. Trots att den tonhöjdskorrigerande effekten funnits i nära tre decennier är den fortfarande missförstådd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har både blivit hånad och dödförklarad, gått från att vara en hemlighet till att bli allmängods.Följ med Saman Bakhtiari på en resa från Chers ”Believe” då ”autotune”blev känd för allmänheten via oljebranschen där teknologin har sitt egentliga ursprung ända fram till Jay-Z .

Amerikanska författaren Patricia Highsmith skrev fem romaner om sin favoritpsykopat, den amoraliske gentlemannen Tom Ripley, som skapar sig ett bättre liv genom att mörda men aldrig åker fast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första romanen "En man med många talanger" kom ut 1955. Fram till 1991 gav Patricia Highsmith ut ytterligare fyra böcker om Tom Ripley. I USA blev han aldrig riktigt populär. Böckerna ansågs alltför omoraliska, då hjälten var en skurk och psykopat som dessutom aldrig fick något straff.Flera av böckerna har filmats genom åren och Tom Ripley har spelats av Alain Delon, Dennis Hopper, Matt Damon, John Malkovich och Barry Pepper. 2024 går den som serie på Netflix med Andrew Scott som Ripley.I Klassikern samtalar Heléne Alm med psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, som liknar romanerna om Tom Ripley ”vid en sängkammarfars minus sängkammaren och minus farsen.”

I Trollkarlen från Oz sveper en tornado en ung Judy Garland från ett färglöst Kansas till fantasilandet Oz. Familjefilmen är en av topparna från ett makalöst år för Hollywood, 1939. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sagofilmatiseringen var ett av stora filmbolaget MGM:s prestigeprojekt, det fick kosta och det var inte viktigt att det lönade sig. Känslan av överdåd är tidlös.Det är både fascinerande och kusligt att följa Judy Garlands Dorothy. Hon är vilse i ett Technicolorland med en mordisk häxa. Färgerna glittrar, sångerna är klassiker, inklusive drömska ”Over the rainbow.”Elton Johns hit ”Goodbye yellow brick road” handlade långt senare om att tacka nej till glittret och vilja hem till det genuina.Filmkritiken Mårten Blomkvist berättar om drömvärlden som kan vara en mardrömsvärld och som fortsätter att fängsla.

Lotte Laserstein samlade fem självförsjunkna vänner på en takterrass i Potsdam 1930. Det är en bild av tiden. Målningen anses vara hennes mästerverk men hängde länge i hennes hem i Kalmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den såldes 2010 på auktion i London för motsvarande fem miljoner kronor och har sedan dess kunnat ses på Neue Nationalgalerie i Berlin.Hennes genombrott kom sent, Lotte Laserstein var 87 år då en gallerist från London kom hem till hennes lägenhet i Kalmar och såg alla målningarna från åren i Berlin, som hon hade fått med sig från Tyskland, när hon som judinna hade tvingats fly nazisterna 1937.  Hon lyckades i alla år i Sverige försörja sig på att göra porträtt på beställning och blomsterstilleben.”Kväll över Potsdam” från 1930 räknas som höjdpunkten i hennes produktion. Bakgrunden målade hon på en takterrass i Potsdam, resten i ateljén dit den stora träpannån hade fraktats.  I efterhand laddades målningen med en ödesmättad berättelse den kanske inte hade från början.M

Neil Gaimans bok Coraline är en fantasyklassiker från 2002 om flickan Coraline som flyttar till ett nytt hus och upptäcker en parallell värld med kopior av sina föräldrar bakom en lönndörr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien om Coraline är en urberättelse, en arketypisk djupdykning i det mänskliga psyket. Boken handlar om den elvaåriga flickan Coraline som flyttar till ett nytt hus och upptäcker en lönndörr till en annan värld. Där på andra sidan väggen, finns en lägenhet som ser ut som precis hennes egen och där bor två personer som ser ut som hennes egna föräldrar, men som har svarta knappar i stället för ögon.Bokhandlarna har alltid haft problem med vilken hylla boken ska stå på, barn, ungdom eller fantasy. Coraline kom ut på engelska 2002 och året därpå i svensk översättning av författaren Kristoffer Leandoer. Han säger att det var Coraline som gjorde honom till översättare och kallar den ”vår tids bästa barnbok”.En Klassiker av Nina Asarnoj från 2021. Och ljud från Unga Radioteaterns

En alltför högljudd ensamhet av den tjeckiske författaren Bohumil Hrabal är en mustig skröna, modernistisk kortroman, skarp samhällskritik och en delvis självbiografisk berättelse allt på en gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan den skrevs i början av 1970-talet har det visat sig vara aktuell i varje decennium – alltid på olika sätt. Kanske är det just det som gör ett konstverk till en klassiker?Hur lyckas Bohumil Hrabal väva samman sin egen situation med landets och världens? Han kunde inte publicera boken i Tjeckoslovakien och den cirkulerade i handskrivna och maskinskrivna kopior fram tills publicering blev möjlig efter kommunismens fall 1989. Men innan dess hade Hrabal gjort ett försök till avbön för han ville inte lämna landet.Regissören och dramatikern Dmitri Plax berättar också om sitt arbete med att överföra Hrabals text till en scenisk kommentar om vår samtid. Vi får höra delar av Dramaten.Doc:s uppsättning från december 2023 framförd av Gunnel Fred och Kristina Törnquist.”En all

Ryggradslösa velare som står still när tiden manar till handling. Anton Tjechovs Tre systrar från 1901 berättar om människor vars obeslutsamhet för dem i fördärvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En komedi, påstod han själv, men Jenny Aschenbrenner ser tragiska band mellan hans människor och vår tids. Så höga anspråk på livet, så litet som blir av.En pjäs som mer än något annat verk i världshistorien sätter fingret på några av människans grundpredikament: hennes orimliga anspråk på mening och hennes fatala oförmåga att bestämma sig för vad som är viktigt i livet. Det är den tredje av den ryska dramatikern och läkaren Anton Tjechovs fyra ”stora pjäser”, den föregicks av Måsen och Onkel Vanja, tre år senare hade Körsbärsträdgården premiär. Medverkar gör också Eirik Stubø, som vintern 2024 regisserar Tre systrar på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Odysséen måste vara alla tiders mest kända reseberättelse. Den skapades för 2700 år sedan och har sedan dess fascinerat lyssnare och läsare. Mikael Timm är en av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Grundhistorien är enkel: en man som krigat i tio år seglar hem när kriget är slut. Men det händer förstås en del på vägen så det tar tio år innan han ser sitt hus igen. Och för att få återförenas med sin hustru och son måste han utkämpa ännu en blodig strid. Odysseus får uppleva äventyr som skulle räcka till en hel serie katastroffilmer: han träffar människoätande jättar, råkar ut för fruktansvärda monster som sliter hans män i bitar, skeppen slås sönder i hemska stormar men Odysseus. får också uppleva kärlek, vänlighet och helt vanliga problem som brist på mat. Och på vägen möter han inte bara gudar och gudinnor utan också helt vanliga människor som sysslar med matlagning och tvätt.  Odysseus är en hjälte. Han är förstås stark, han är kunnig i mångahanda sysslor men framförallt är han

För 100 år sedan den 12 februari 1924 är det konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare om Rhapsody in Blue. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken.Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången.Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom...För oss, nu, känns jazzharmonier i klassisk musi

Claes Hylingers roman Det hemliga sällskapet från 1986 är en berättelse om att hitta sällskap i tillvaron där man kanske inte väntar sig det. Och att låta det oväntade, rent av drömska, bli en skola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett hemligt sällskap därute? Som ägnar sig åt de stora frågorna och uträttar viktiga uppgifter? Det undrar Knut Johansson, en ung man från Göteborg, som längtar ut i världen. Han vill gärna sola sig i glansen av stjärnförfattare men genom ett missförstånd hamnar han i andra sorters sällskap och gör helt andra erfarenheter.Genom boken Det hemliga sällskapet får läsaren också en introduktion till den surrealistiska och filosofiska traditionen som kallas patafysik. Claes Hylinger berättar själv i korthet om vem som egentligen är en patafysiker. Följ med när frilansjournalisten Hedvig Weibull ger sig ut för att ta reda på om Det hemliga sällskapet finns i den så kallade verkligheten.

Anna Tullberg om den amerikanska science fiction- och fantasyförfattaren Ursula K Le Guins genombrottsroman Mörkrets vänstra hand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska författaren Ursula K. Le Guin (1929-2018) var en av de första feministerna inom genren och skrev romaner, noveller och barnböcker.I genombrottsromanen ”Mörkrets vänstra hand”, som kom ut 1969, undersöker hon vad som blir kvar när könet inte längre definierar människan.”Kungen var gravid”. En mening som stuvar om bland de invanda tankebanorna där uppe i huvudet. Hur är det möjligt att en kung kan vara gravid? I vilket land då? Svaret är: ren science fiction. Genren framför alla för utmanande tankeexperiment.Uppläsare: Magnus Berg.Detta är en repris från 2013.

Det handlar om att vara både dyrkad och drabbad. Om välsignelsen och förbannelsen i att vara utvald. Om en tv-serie, som kan föra tankarna till både Sagan om ringen-trilogin och Gudfadern-filmerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tv-serien ”The Crowns” sex säsonger spänner tidsmässigt från Elizabeths vuxenblivande strax efter andra världskriget och hennes kröning till Drottning 1953, över Dianas död 1997 och fram till Charles bröllop med Camilla Parker Bowles 2005. En av de mest omtalade - och kritiserade - inslagen i den annars hyllade serien var när Diana återkom som spöke i seriens sista säsong. Men mest kretsar handlingen kring Drottning Elizabeth II. Och om hennes komplicerade relation med sin minst lika komplicerade lillasyster, Prinsessan Margaret: hela värmen och kylan i deras förhållande. Många skådespelare har bidragit till att serien fått fina priser och stor internationell publik. Drottningen själv har som vuxen gestaltats av först Claire Foy, sedan Olivia Coleman och slutligen Imel

West Side Story av Leonard Bernstein från 1957 är en modern tolkning av Romeo och Julia, komplex och känslig. Per Feltzin om en milstolpe i musikalens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En septembernatt i New York. Året är 1957. På restaurang Sardi's är det nervöst. Alla är där: tonsättaren, koreografen, sångarna, dansarna - alla. Man småpratar och väntar på morgontidningarna. Trots publikens stora jubel och vännernas ryggdunkningar vet alla att det är kritikernas ord som avgör om en uppsättning på Broadway överlever.Så kommer morgontidningarna och de börjar läsa Herald Tribune där den mest fruktade kritikern finns. "Jag har sett den mest vilda, rastlösa, elektriska dansen på ett drygt decennium. Den radioaktiva strålningen från West Side Story sänker sig fortfarande ner över Broadway denna morgon."Reaktionerna på Leonard Bernsteins West Side Story var med några få undantag positiva. Redan då talade man om en milstolpe i musikdramatikens historia.Ser vi bara till berättelsen, en modern to

Han står där bredbent i damasker och tittar på läsaren med något som unga idag skulle kalla en resting bitch-blick. Är det boken som aldrig borde ha tryckts eller rentav en av världens bästa sagor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tumsugaren Konrad som får sina tummar avklippta. Flickan som leker med elden och brinner upp. De våldsamma och moralistiska berättelserna i Henrich Hoffmanns sagobok från 1845, ”Der Struwwelpeter”, eller ”Pelle Snusk” som den svenska titeln lyder, är en av de mest spridda och översatta barnböckerna någonsin. Den har inspirerat många efterkommande författare och gjort stora avtryck, inte minst i populärkulturen.Men ville Hoffmann skrämma eller underhålla sin unga läsare? Anna Tullberg berättar sin och mormors historia om Pelle Snusk - ”Der Struwwelpeter”.Som uppläsare hör vi Annika Sherwin.

Under åren som gått har Marlen Haushofers roman Väggen från 1963 tolkats på otaliga sätt. Är det efter kärnvapenkriget eller ett inre sammanbrott? Själv kallade hon den för en katthistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En medelålders kvinna åker upp i Alperna och när hon vaknar på morgonen är hon ensam bakom en osynlig vägg. På andra sidan kan hon se människor, som stelnat i sina gester. Hon finner sig i situationen. Nu måste hon lära sig att överleva: mjölka, hugga ved, odla.Författaren Marlen Haushofer levde ett borgerligt liv i en österrikisk småstad. 1963 kom ”Väggen” ut, och den blev hennes mest kända roman även om berömmelsen var postum.Kvinnan i ”Väggen” skriver ner sin redogörelse, en dagbok på baksidan av några almanacksblad över dagarna som går. Om vänskapen med djuren. Om meningen med livet. Och här finns också dramatik, en osynlig fiende som rubbar balansen. Vad är ont och gott? Vad är gemenskap och vad är ensamhet?Kritikern Rut Halldén skrev om Marlen Haushofer att ”det är som om

Annandag jul hemma i mormors lägenhetskök. Ugnsluckan öppnas och stängs. Fågeln måste ösas! Anna Tullberg slår ett slag för Rådmannens kalkon, Hirams klassiker för att få en torr fågel att bli saftig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Akta dig för den varma plåten! Mera sherry! Svetten lackar och stressnivån är på topp. En lång stund senare sitter vi där allihop runt ett trångt, utfällt bord och äter tills magen står i fyra hörn.Vi konstaterar som vi brukar att årets kalkon nog är den godaste hittills. Mormor slappnar av.Det geniala receptet som får en torr fågel att bli härligt saftig men middagsätarna att ångra portion nr. fem kommer från matskribenten Hiram, alias Märit Huldt.

Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men han iakttar familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snön lyser vit på taken endast tomten är vakenDen gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han vände luvan avig.Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, som inte en enda gång i elva strofer tappar humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än, där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst.Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör. Han är också

Legendarisk sångerska, divornas diva, århundradets största stjärna. Omdömena är många men ett är säkert - den grekisk-amerikanska sopranen Maria Callas (1923-1977) lämnade ingen oberörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med sin intensiva röst och stora inlevelse gestaltade hon rader av färgstarka kvinnor på världens stora operascener och hon gjorde det på ett sätt som ingen tidigare upplevt. Men den styrka och självklarhet som hon utstrålade på scenen fanns inte i hennes privatliv. Där var osäkerheten legio och där härskade demonerna.  Kerstin Berggren har lyft på slöjorna och berättar mer om den fascinerande sopranen i dagens Klassikern.

Bröderna Maysles dokumentärfilm om mor och dotter i Grey Gardens från 1975 blev med tiden en riktig kultfilm, musikal på Broadway, spelfilm och tv-serie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katarina Wikars om den risigaste kåken i hela fashionabla East Hampton på Long Island utanför New York. där Big Edie och Little Edie tillsammans med tvättbjörnarna på vinden och ett tjog katter genomlever sina dagar och minns bättre tider. Det stundar utmätning och sanering. Då är det bra att vara nära släkt med Jackie Onassis, som skickar några som kommer och röjer upp.Och en annan dag kommer två dokumentärfilmsbröder dit, bröderna Maysles. De verkar i genren Direct Cinema, vilket betyder inga berättarröster eller raka intervjuer eller förklaringar. Så de är bara där, i Grey gardens, i sex veckor. Och hundratals filmade timmar blir en och en halv timme redigerad film som kommer att gå till historien om än långsamt.