Klassikern

Sonja Åkesson kallades folkhemmets skaldinna och diskbänksrealist medan hon klippte sönder språket, var på uppläsningsturnéer i blommiga bussar och uppträdde på nattliga soaréer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1966 kom hennes åttonde bok, "Jag bor i Sverige". Hon hade debuterat nio år tidigare som poet, då var hon strax över trettio, men den här var en sorts blandbok med scentexter tänkta att sjungas. På omslaget en nerklottrad pressbyråkiosk, högar av prylar som ligger och skräpar i de desperat pyntade vardagsrummen, mammorna som fått nog, de ensamma barnen, de urvattnade orden, en språklig pessimism. Och här finns flera av de dikter som levt kvar som Självbiografi, Åkej, Öron och den konkretistiska Neeeeijjjj.Sonja Åkesson föddes i Buttle på Gotland 1926, och hennes första diktsamlingar hade gotländska landsbygden som motiv, porträtt av människor hon mindes från sin barndom: Post-Agnes med säckpuckeln på ryggen, den ogifta dottern som åldras mellan föräldrarna i utdragssoffan, Anselm på glasv

Johann Wolfgang von Goethe skrev på sitt livsverk Faust i sex decennier. Resultat blev därefter ett spretigt mästerverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sitt långa författarliv både följde och formade Goethe olika litterära stilar. Men han förblev trots allt en romantiker: idén om att ondskan drabbar bara de onda och på så sätt neutraliserar sig själv och tjänar godheten låter idag hopplöst romantisk.Så här säger djävulen Mefistofeles om sig själv i dramat: En del utav den kraft, vars lott / är alltid vilja ont / och alltid verka gott. (Översättning av Viktor Rydberg.) Men man kanske ska förlåta den naive Goethe, för hur kunde han ens föreställa sig en djävul av kött och blod.Dramatikern och regissören Dmitri Plax som vuxit upp i Sovjet har däremot inga problem med att föreställa sig en sådan djävul: Stalin var högst närvarande även i sjuttiotalets Minsk.

Efter sångaren Ian Curtis självmord 1980 startade Manchester-bandet Joy Division om som svängiga New Order. Tre år senare kom maxisingeln som världen inte kan sluta dansa till: "Blue Monday". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Blue Monday" är egentligen en omöjlig hit. Den går för fort, med sina 130 slag i minuten är den snabbare än en genomsnittlig dansgolvslåt. Den är för lång, sju och en halv minut. Den är också hemskt inåtvänd. Sången kommer för sent i låten och texten är obegriplig.Det sägs att "Blue Monday" skrevs intill en begravningsplats. Det är en fin bild av hur de döda vakade över gänget som just hade upptäckt den nya teknologin. Låten är ett resultat av att en sequencer, en trummaskin och en synthesizer plötsligt börjar prata med varandra.Och naturligtvis blev det en danshit. Den är möjligen historiens mest sålda maxisingel, och det går fortfarande att höra spår av den i ny dansmusik.Men vad är det som gör den så bra? Lyssna på Klassikern av Emma Engström med Jonas Westman, redaktions

1970 hadeEn kärlekshistoria premiär. Roy Anderssons första långfilm om ung spröd kärlek i befintligt ljus. Regissören var 27 år och hade just gått ut Filmskolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En kärlekshistoria" handlar också om vuxenvärldens uppgivenhet och krossade livsdrömmar. Och om den stora ensamheten som breder ut sig mellan människorna. Den här ensamma tillsammans-känslan manifesteras i bilderna. Lägenheterna är trånga som tvångströjor, kameran flyttar sig längs klungorna av medelålders som bara staterar i varandras liv, skrattar på fel ställen. Och så har vi tonåringarna, kärlekshistorien, Annika och Pär. Också de har varsin klunga, moppekillarna som planlöst brummar runt, och tjejerna som hänger bakom sina luggar, tuggar, tittar. De där ögonkasten som kommer en sekund för sent för att mötas. Deras kärlek så spröd i den makabra vuxenvärlden.En Klassiker av Katarina Wikars från 2014. Intervju med Roy Andersson från 1969 av Jan Olof Ullén.

Mänsklighetens förmåga att utplåna sig själv, nazismens onda arv och sex är alla bärande teman i Kubricks satiriska klassiker Dr. Strangelove, en film från 1964 känns lika kusligt aktuell idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När "Dr. Strangelove" spelades in 1963 var hotet om kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen överhängande. Stanley Kubricks mästerliga mardrömskomedi skildrade hela den absurda händelsekedja som låg snubblande nära ett möjligt scenario.I filmen beordrar en paranoid amerikansk general en bombattack på Sovjetunionen, och utlöser med militär precision en kärnvapenkatastrof, som en hel kommandocentral full av politiker och generaler desperat försöker avvärja.En Klassiker av filmkritikern Jannike Åhlund.

Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får svaret "Satumaa, Sagolandet". Den nostalgiska tangon om längtan bort till lyckans strand ses som Finlands inofficiella nationalsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den klassiska versionen av "Satumaa" är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I Helene Alms Klassiker från 2018 hör du även smakprov på "Satumaa" av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa.

Francis Coppolas film Gudfadern har betvingat publiken sedan 1972. Filmkritikern Mårten Blomkvist om en film som lever vidare, influerar de andra och fortsätter att fånga nya tittare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I filmbranschen fanns en skepsis till att göra "Gudfadern", byggd på Mario Puzos bestseller om maffiafamiljen Corleone. Biobesökare föreföll inte intresserade av organiserad brottslighet. Och det tycktes konstigt att den unga filmregissören Francis Coppola ville ha Marlon Brando i huvudrollen. Var inte han slut? Men filmbolaget Paramount vände och satsade på "Gudfadern", med Brando i huvudrollen. Det blev en makalös succé.Den mumlande Marlon Brando fick till slut en av Gudfaderns tre Oscar, den för bästa manliga huvudroll. De andra priserna var för bästa film och bästa manus.

"Lilla Vera" spelades in 1988 i det som idag är Mariupol. Då hette staden Zjdanov, en industristad i Donbass i den ukrainska sovjetrepubliken. Fredrik Wadström om en film som skapades mot alla odds. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Öppningsscenerna i "Lilla Vera" sätter tonen direkt: industrilandskap mot en kolsvart natthimmel med eldslågor ur skorstenar. Sedan en grådaskig gryning där kameran panorerar över enorma fabriksområden. Och så när dagsljuset inträtt: ett godståg som passerar i närbild.I stort sett allting talade emot projektet. De unga filmskaparna var oerfarna, manuset för djärvt till och med för den nya öppenheten under perestrojkan i slutet på 80-talet. Och nästan alla de tilltänkta skådespelarna hoppade av eller föll bort. Men när allting mot alla odds föll på plats skapades en filmklassiker som sågs av en femtedel av alla människor i Sovjetunionen och som gjorde ett internationellt segertåg.Många av de som var inblandade i filmen har sagt att den stora anledningen till att "Lilla

1936 skrev Klaus Mann, som var son till Thomas Mann, romanen Mefisto om en skådespelande kameleont i Nazi-Tyskland. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Tyskland redan 1933. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som anpassade sig till det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist. Hans paradroll som Mefisto i Goethes "Faust" symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan, och Manns roman blev naturligtvis förbjuden av nazisterna.”Mefisto” översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland. 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad. Omständliga juridiska processer följde och först 1980, 44 år efter bokens tillkomst och 35 år efter den nazistiska diktaturens fall gavs ”Mefisto” ut i Västtyskland.Klaus Mann som begick självmord 1949 hävdade så län

Ivar Arosenius (1878-1909) är konstnären som gjorde sina allra bästa verk som småbarnsförälder. Hör den sorgkantade historien bakom en älskad barnbok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1909 utkom den allra första upplagan av Kattresan - postumt. På nyårsdagen samma år föll dess upphovsman offer för sin medfödda blödarsjuka. Ivar Arosenius var då 30 år och hade just slagit igenom som konstnär. Efter en bohemisk tillvaro i förra sekelskiftets Göteborg, Stockholm och Paris slog han sig de sista åren till ro och fick ett nytt favoritmotiv: dottern Eva, även kallad Lillan. I Kattresan skickar han ut henne på ett farofyllt äventyr med lyckligt slut.Med hjälp av radioarkivet och Mats Malm, litteraturhistoriker och ständig sekreterare i Svenska Akademien, placerar kulturredaktionens Mårten Arndtzén Kattresan i sitt konstnärliga och historiska sammanhang.

Jan Troells långfilmdebut "Här har du ditt liv" brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. Han berättar om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof.I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966, och där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning.En Klassiker från 2014.

När Kerstin Ekman kom ut med "Händelser vid vatten" 1993 blev hon hyllad och prisad, men kanske inte tillräckligt uppmärksammad som den banbrytande genreförnyare hon faktiskt var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En mordhistoria som påverkar tre olika människors liv och som ju längre tiden går kommer att få sina liv sammanflätade. I sin mäktiga och sammansatta roman låter Kerstin Ekman sitt sinne för intriger gå hand i hand med sin stora människokännedom och djupa samklang med glesbygdens natur, djur och boningar.Det väglösa landet bland fjällen sjuder av ljud och dofter, och det vibrerar av en dov spänning. Vem är inkräktare, vem hör hemma och vem har rätt att avgöra vilket?En Klassiker av Mia Gerdin från 2019

Henrik Ibsens pjäs Hedda Gabler från 1890 har spelats om och om igen världen över. Ett porträtt av en intelligent och vacker kvinna som är uttråkad och fast i hemmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hedda är gift med en akademiker som hon föraktar och ointresserad av att sätta barn till världen. När hennes tidigare kärlek Eilert Lövborg dyker upp ställs hon till svars för sina val. Och kan inte låta bli frestelsen att förstöra andra människors lycka.Henrik Ibsens porträtt av Hedda Gabler är en koncentrerad blandning av kärleksintrig och pusseldeckare. Tidigt etableras Hedda Gablers pistoler på scen och innan pjäsen är slut måste skotten avlossas. Ofta har pjäsen tolkats som en uppgörelse med patriarkatet eller en förljugen samhällsklass.Men är det så säkert att Hedda Gabler hade gjort något annat av sitt liv under andra omständigheter undrar Hedvig Weibull i Klassikern.Scener ur Margareta Garpes filmatisering av Hedda Gabler från 1993 och från Malmö Stadsteaters uppsättning 2022 i regi av R

1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Det året skrev Olivier Messiaen "Kvartett för tidens slut". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Styckets titel Kvartett för tidens ände anspelar på tionde kapitlet i Uppenbarelseboken där en ängel tillkännager att tiden upphör. Men kvartetten är inte 50 minuter ångest, den är ingen tröstemusik och låter inte ana paradiset.  Messiaens tro fungerade kanske som hans färgsinne, alltså att han såg färger när han hörde musik. Gudstron var inget system av dogmer, utan en närvaro.Musiken är teoretiskt uttänkt, samtidigt oerhört känslostark. Allt är tydligt. Lätt att följa. Och samtidigt mystiskt, oåtkomligt.Messiaen hade varit sjukvårdare under kriget och placerades i ett stort tyskt läger. Det var ett hårt liv men vakterna gav honom notpapper och penna. Han fann tre musiker bland fångarna: en cellist, en violinist och en klarinettist. Messiaen satte igång att skriva något för dem, han komponerade där det var tyst, och i

Jon Jordås om Nordens äldsta livsvisdomar. I Hávamál som räknas som en av de klassiska fornnordiska texterna finns goda råd för många tillfällen i livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från början fördes innehållet i Hávamál vidare från generation till generation genom muntlig tradering. Insamling och nedteckning skedde under 1200-talet, men forskarna tror att Hávamál härstammar från vikingatiden, alltså runt 800-talet.Vad innehöll då Hávamál, som ansågs så viktigt att bevara? I dikten finns goda råd för många tillfällen i livet, exempelvis när man är gäst eller värd - alltså ett slags vett och etikett för vikingarna.Men det finns också mer högstämda livsvisdomar, om hur man blir en lycklig människa och vad som är viktigast efter ens död.Själva ordet Hávamál betyder Odens tal (Har, den Höge=Oden och mal=tal/språk).Medverkande : Heimir Pálsson, nordisk filolog, Magdalena Ribbing, expert på vett och etikett,En Klassiker från 2012.

Åke Göransson räknas till Göteborgskoloristerna. Han målade mamman, katten, krukväxterna, skänken och utdragssoffan i den lilla ettan i Landala, husfasaderna på gatan, skimrande alltmer uppluckrade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åke Göransson levde på kaffe och cigarretter sägs det. Målningen "Självporträtt med katt" från 1930-33 har konstnären Jan Håfström i en essä beskrivit så här: "Katten sitter i fönstret. Målarens ansikte är fördrivet, ger nästan intrycket av att vara sminkat: Ögonen glasartade, hållningen krampaktig. Till höger tornar möbler upp sig, till vänster skymtar ett ljus. Hans brant sluttande axel och huvudets hållning går igen hos katten i fönstret. Som ett eko. Som om han i det ögonblicket ville vara en katt och försvinna."Åke Göransson identifierade sig alltmer med själva färgen, målade över sina egna äldre målningar, och blev i slutet av 1930-talet intagen på Lillhagens sjukhus i Göteborg.Ur radioarkivet hör vi också kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson, poeten W

Den franska författaren Marguerite Duras har förändrat romanen men vad gjorde hon med filmen? Trött på att få sina filmmanus förvanskade av regissörerna bestämde hon sig för att göra dem själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katarina Wikars tar sig en titt på hennes film "India Song" från 1975. De som talar är aldrig i bild. Kameran rör sig lika långsamt som en zenbuddistisk munk. De som är i bild gör ingenting. Bara väntar. Allt har redan hänt. Händer hela tiden. Fast det syns inte på utsidan mer. Vad gör de på dagarna? De har hur mycket tid som helst att vara fångar i sina vaga känslor. Duras urholkar sina karaktärer, sa någon. Nära nollpunkten. De vet ingenting. Dansade de? De dansar. Vicekonsuln gråter. Varje natt. Morgonen därpå finner den egentliga filmen sin form i minnet, sa Duras. Somligt har då redan försvunnit helt. Annat har förändrats på ett avgörande sätt under natten. Ur radioarkivet: Carl-Johan Malmberg, Anita Björk och Anders Ahlbom.

Personkrets 3:1 är första delen av Lars Noréns trilogi "Morire di classe". Den bryter med de borgerliga familjedramerna och skildrar ett antihem, en social samhällscontainer för utslagna människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världen i ”Personkrets 3:1” är ett kargt stadsrum av nedgångar. Det kunde lika gärna utspela sig i Berlin, London eller Paris som i Stockholm och dess T-central.Begreppet syftar på personkrets 3 i LSS, Lagen om stöd och service som omfattar personer med varaktig fysisk och psykisk skörhet. Pjäsen hade premiär på Riksteatern i Umeå och sattes också upp som tv-föreställning 1998 i regi av Arn-Henrik Blomqvist i en tid när välfärden nedmonterades och allt högre krav ställdes på individen att reda sig själv. I original är pjäsen ett nio timmar långt epos.Att säga att författaren har en uppgift att reparera det som politiken övergivit är idealistiskt men en författare får aldrig vända eländet ryggen. Det visste Simone Weil, en av Lars Noréns ständiga följeslagare,

Under 1 500 år var hieroglyferna mest vackra bilder, men inget språk. Stenen som Napoleon hittade utanför Alexandria blev verktyget för att knäcka koden - och Mattias Berg förtrollas av stenens magi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var den franske egyptologen Jean-Francois Champollion som, med hjälp av Rosettastenen, 1822 återupptäckte hur man skulle tolka hieroglyferna. Skrivsättet som började försvinna ur det kollektiva minnet någon gång på 300-talet efter Kristus, när Egyptens högkultur hade inlemmats i det romerska riket.Napoleons expedition var ett utslag av den egyptologiska trenden över hela västerlandet, Redan 1802 hamnade Rosettastenen också som en av praktpjäserna på British museum i London, där den stått sedan dess.Den vackra, meterhöga stenen har samma text skriven på tre olika sätt - vilket gjorde att den blev en nyckel till en hel högkultur. Dels fanns här texten på antik grekiska, dels med både det mer vardagliga egyptiska skrivsättet och med hieroglyfer.  Härigenom kunde

2022 gick den österrikiske performancekonstnären Hermann Nitsch ur tiden. Hans omstridda mysteriespel Orgien Mysterien Theater lever vidare som en bloddrypande men ordlös kommentar till samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan decennier har det uppförts på gårdsplanen på Nitsch slott Prinzendorf i nordöstra Österrike. Hans mål var att skapa en enorm, livsbejakande fest, ett "ja till livet".»Orgien Mysterien Theater« är en regisserad extas, där både skådespelare och publik renas och skakas om – bortom språket. Och inte på vilket sätt som helst! För i det här allkonstverket stampas och blandas färska vindruvor med inälvor från djur. Vitklädda eller helt nakna, ofta unga, människor rör sig i en rituell koreografi. Någon har ögonen förbundna, får dricka blod ur en bägare, för att sedan korsfästas.Med åren blev Wienaktionisten Hermann Nitsch erkänd, även av etablissemanget. Hans målningar hänger på väggarna i regeringskansliet och museer har byggt till hans ära. Det är något av en tradition i