Kaliber

Det skulle bli den perfekta kretsloppsstaden. Men vad händer med löftena i verkligheten? Kaliber om hur en miljöprofilerad kommun godkände att aska med tungmetaller får spridas på åkrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje dag kommer upp emot 36 lastbilar med träflis till kraftvärmeanläggningen Ryaverket i Borås.Biobränslet är på frammarsch över hela Sverige. Det är förnybart och sparar in stora mängder koldioxidutsläpp mot till exempel oljeeldning. Men varje dag måste omkring tio ton bioaska tas om hand på Ryaverket. Borås Energi och Miljös kommunikationschef Jonas Holmberg berättar att askan ska tillbaka till skogen när vi får en rundvisning.– Ja det är här bioaskan kommer ut efter förbränning av biobränslet. Den här chauffören lämnar nog en tom container då där detta samla upp i då. När kontainern är fyllda då för vi ut det till skogsbruket då och sluter näringsämnenas kretslopp när det gäller biobränsle, berättar han.Så här har staden Borås valt att presentera sig med reklamklipp på Youtu

I snart ett års tid har EU-migranter i Stockholm varit rädda för den så kallade Kistamannen. Några har vågat polisanmäla misshandel och hot, men han är fortfarande på fri fot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Geta Iorgu från Rumänien som hotats av den i medier så kallade Kistamannen säger att  hon är jätterädd när hon är ensam. Hon är rädd för att bli misshandlad, han kan göra vad som helst, säger hon.Vi är på Stockholm central en grå februaridag. I tunnelbanenedgången från Plattan rör det sig som vanligt mycket folk. Många av de EU-migranter som jag möter här i dag tillsammans med en tolk, pratar om just rädslan för den här mannen som vi i reportaget kallar för Kistamannen.Vi har många gånger hört om våld mot personer som tigger - och att få av dem anmäler brott till polisen. Men i Kaliber i dag ska vi berätta om en polisutredning där flera EU-migranter i Kista faktiskt HAR anmält brott OCH låtit sig förhöras av polisen.Men rättegångarna har ställts in. Varför har EU-migranterna inte fått

Svenska Jägareförbundet lobbar framgångsrikt mot politiker för sina egna frågor bl a om rovdjur som varg. Samtidigt har de ett uppdrag från regeringen värt miljoner att stå för objektiv information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kaliber om en intresseorganisation på dubbla stolar. – Här nere kan du se att det ligger älgskinn och ben och ja, du vet att det blir ju köttslamsor och sådan kvar då. Och där så sa de, fick jag höra igår, att det finns björnspår. Så vi går väl ut och kikar om vi ser några.Solen strålar men det är bitande kallt. Jag är i norra Värmland tillsammans med Eva Ångström, hon har jagat älg i de här trakterna i drygt 35 år. Och här, uppe i skogen, finns en plats där jaktlaget lägger ut rester från älgjakten.– Det skulle kunna vara något, åtminstone några tassar, du vet, björnspår är ju mera avlånga.– Det är svårt att veta?– Det är jättesvårt att veta.Här finns inte bara björn utan också varg och lodjur.Men de stora rovdjuren björn, lo, järv och varg applåderas inte av al

Unga kvinnor som tvångsvårdas utsätts för sexuella övergrepp av andra patienter. Kaliber idag om tafsande medpatienter, misstänkta våldtäkter som inte polisanmäls och om tjejerna som inte skyddas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Där har vi den.Vad är det för något? – Det är skötarbroschen.Tommie Olsson är i 50-årsåldern och jobbar numera som väktare. Han visar stolt upp sin blåa och vita brosch som han fick när han jobbade som skötare inom vuxenpsykiatrin i Malmö.– Det är alltså… jag har dubbelkompetens som både undersköterska och mentalskötare.– Det jag har sett är att allra helst yngre kvinnor som har varit intagna på Piva har blivit utnyttjade av manliga patienter. Det var ofta att man tog väldigt lätt på det och viftade gärna undan det som en bagatell.Det är ett tungt ansvar vi lägger på dem som arbetar inom psykiatrin.Särskilt kanske på de slutna avdelningarna.Många av de tjejer som vårdas här lider av självskadebeteende. Inte sällan är de självmordsbenägna. Därför är många av dem inlagd

Ett år fullspäckat av granskningar och nyhetsdokumentärer. Idag ska vi återvända till några av våra tidigare granskningar och se vad som har hänt sen sist? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Made in IndiaI september granskade Kaliber i två program svenska ridsportföretag och kunde visa att tillverkningen av deras ridutrustning som träns, grimmor och hästtäcken tillverkades under dåliga arbetsförhållanden i Kanpur.Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 1Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 2Kanpur är den största staden i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. En industristad vid floden Ganges med växande befolkning och stora miljöproblem. Det är här som merparten av de hästsportartiklar, som säljs på den svenska marknaden, tillverkas.Det är 45 grader varmt när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna och garverierna. Vikram, som jobbar i ett garveri, berättar att han får andningsproblem av sitt jobb.Överallt i lokalerna är det smutsigt och blött på golvet a

Afrika är en het tillväxtmarknad som lockar svenska företag. Jobben välkomnas. Samtidigt kommer varningar om att företagens pengar slussas ut från Afrika. Kaliber om Jakten på Afrikas försvunna skatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag sätter skruvarna tillsammans med spindeln och sedan skickar jag dem vidare till damen och hon kommer att lägga korten ovanpå.Hur är arbetet?– Det är ganska hektiskt ibland, men vi försöker alltid att ha ett lagarbete och när vi har en lagarbete går det.En bit bort ifrån maskinen som pressar ut nycklar jobbar Jacqueline Guows med att packa nygjorda dörrlås. Jacqueline har jobbat länge på Assa Abloy och hon trivs.– Just nu paketerar jag. Jag packar lås. Så jag tycker om mitt jobb.Vi befinner oss i en förort till Johannesburg i Sydafrika där svenska Assa Abloy har sin fabrik. Hur vi hamnade här ska vi berätta strax.Sydafrika är ett av de mer utvecklade afrikanska länderna.  Men kontrasterna är stora. Miljontals människor bor fortfarande i slumområden. Och Jac

Sjukskrivna socialarbetare, brist på lägenheter och ensamkommande barn som glöms bort. Kaliber nyhetsdokumentär om hur flyktingströmmen påverkar en kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Specialpodd: Tandläkarutbildade Deemas flykt från Damaskus till KopparbergFaktaruta: Kommunerna som tar emot flest och minst flyktingar– Hello! Excuse me, do you know this person?Migrationsverkets flyktingboende i Ställdalen. Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Två socialsekreterare letar efter en 16-årig afghansk kille.– Det var ingen hemma, jag frågade några killar där borta också, säger Maud Bergman till kollegan Annika Andersson, och pekar bort mot andra sidan av den långa korridoren.– Det är ju jättesvårt att hitta här för det är inte numrerat överallt, förklarar Annika Andersson.– Ja, hur vet du vart du ska?– Jag får springa och leta. Vi vet ju rummet, A7, men det står ju inte nummer på de här dörrarna, fortsätter Annika Andersson.Det luktar ingrott av cigarettrök. I trapphuset och längs väggarna i d

23-åriga Deema Marroush lämnade Syrien i augusti 2014. Trots att bomberna föll över Damaskus ville hon slutföra sin tandläkarutbildning innan hon flydde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en specialpodd berättar hon för Kaliber om båtresan över medelhavet, om flyktingförläggningen som mest liknade en fårhage och om de nya familjerollerna som växt fram i och med flykten.

Personal och anhöriga har vittnat om barn som isolerats, spänts fast som straff och som getts tunga mediciner med livsfarliga biverkningar.  Vad hade kunnat göras annorlunda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I två program har Kaliber granskat BUP-kliniken i Stockholm. I det första berättade vi om Amanda som upprepade gånger spänts fast på en brits när hon fått svåra ångestattacker. Hennes mamma orkade inte se på, men ibland hann hon inte undan när bältningarna skedde. Det gick så fort.- Jag vet när jag har varit på avdelningen och de bara rusar in när larmet går. Det bara rusar in människor. Bara det är ju traumatiskt. Vid nåt tillfälle var det väktare som kom. Bara det att se den här väktaren med svarta handskar på mitt barn.Amanda var 14 år när hon lades in på kliniken första gången. Här vårdas barn som är upp till 18 år, barn som lider av svåra psykiska problem som till exempel självskadebeteende, djupa depressioner, psykoser och borderline.Personal har berättat att bältesläggningar ibla

Antipsykotiska läkemedel ges allt oftare till barn men vilka är riskerna? Kaliber om tunga mediciner, läkare som inte följer riktlinjerna och Claudio som höll på att mista livet när han medicinerades Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar kolla på matcherna på Champions League. Jag kollar mycket på fotboll. Jag gillar det och har spelat själv. Det här är Claudio. Han visar runt i sitt rum. Han gillar träning och fotboll. Här är din medicinlåda. – Ja, förut fick jag ta mer. Det är glest i medicinfacken. Men så har det inte alltid sett ut. När Claudio var 15 blev han sjuk. – Vi har alltid sett honom som frisk. Men Claudio blev sjuk. Från en dag till en annan, säger Claudios föräldrar Claudio och Angela. Han hade svårt att sova mellan natten söndag till måndag. Han hade svårt att sova. Vi hade lagt oss och klockan var fyra. – - Han vaknar och gråter och skriker. Det var som någon slags kramp i kroppen som han fick. Jag tänkte att kan det vara någon sorts förkylning, vi ta

Barn bältades och låstes in på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm. Avslöjandet fick chefer att avgå och löften gavs om att de många bristerna skulle upphöra. Men blev det bättre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En vacker tjej, lugn. Som försökte titta bort. Hon hade någonting i blicken. Nånting hemskt som hade hänt henne. Någon som hade gjort henne illa. Fruktansvärt illa.""Det här är ju också en klassisk patient. Det här ju en väldigt begåvad flicka. Och det slutade ju på det värsta möjliga sätt som finns." När Amanda var 13 år började hon skära sig själv. Hennes mamma hade svårt att förstå varför. - Det här är hennes rum. Och det som var här var att plocka undan… rakblad… alltså jag gick och tittade, gick och snokade, under sängen… - Här med knivarna, jag försökte gömma dom, men det gick inte. Jag menar man måste ju ha knivar. Jag har inte ens kvar den här skrapan med rakblad till spisen. Det kunde man ju inte ha kvar.  Amandas mamma minns ett av alla

Kaliber fortsätter sin granskning av Läkemedelsverket i Uppsala. Reportrarna har träffat både tidigare och nuvarande anställda som vittnar om en arbetsmiljö som riskerar att påverka patientsäkerheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sitter i en bil utanför Läkemedelsverket i Uppsala. Men vi står lite avsides. Vi väntar på en person som arbetar där. Så snart vi träffas kör vi därifrån. Villkoret för vårt samtal är total anonymitet, och att ingen på verket ska få se oss tillsammans. Det inger en konstig känsla. Det här är en svensk myndighet 2015. Varför denna rädsla?Det här är en berättelse som i mycket bygger på vittnesmål från tidigare medarbetare, som inte vill eller inte vågar framträda öppet. De sitter idag på andra myndigheter och organisationer, och är på olika sätt fortfarande beroende av relationen till Läkemedelsverket.Men det är också en berättelse om de som träder fram.– Då kände jag mig tillbaks i Iran som jag hade flytt ifrån för 30 år sedan ungefär.De vi möter pratar om rädsla,

Sedan 2012 erbjuds alla mellanstadieflickor i Sverige vaccin mot livmoderhalscancer. När det infördes utlovade Läkemedelsverket förstärkt säkerhet. Men hur har det gått? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Granskningsnämnden för radio och tv har fällt det här programmet.Nämnden ansåg att Kaliber genom de upprepade kopplingar som gjordes mellan vaccinet och diagnosen POTS förmedlade en bild av att det finns ett samband mellan HPV-vaccinet Gardasil och diagnosen. Även programmets utformning i övrigt bidrog till den bilden. Något sådant samband är dock inte vetenskapligt belagt.Sammantaget ansåg Granskningsnämnden att framställningen blev så missvisande att programmet strider mot kravet på saklighet. 

Annas och Torbjörns son gjorde av med familjens semesterkassa när han spelade Minecraft på nätet. Kaliber synar idag handeln som riktar sig till barn i ett av världens största dataspel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världens största dataspel– Det här är ju första gången vi gör det här, att vi loggar in på Minecraft-servern. Ni har provat Minecraft lite innan? frågar läraren Felix Gyllenstig Serrao.Jag är på Frölundaskolan i Göteborg. Här undervisas klass 6B i historia med hjälp av dataspelet Minecraft.– Var bodde adeln nånstans? Bönderna då? Hur är det med dem?Klassen har delats in i fyra grupper. Adel, borgare, präster och bönder. Eleverna Lano, Nohadra och Hamdi har blivit bönder.– Där ska vi odla saker, mat och sånt. För vi har inte råd att köpa mat. Vi måste odla för att få mat och pengar, berättar Nohadra.Eleverna är uppslukade i dataspelsvärlden. Spelet Minecraft ser ut lite som en legovärld, kan man säga, där du kan bygga i stort vad du vill med hjälp av fyrkantiga block. Den här term

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det

Varje sommar plockas runt 15 ton salmbär på Gotland. Kaliber har följt med i salmbärsdiket och träffat kvinnor som kommit hit för att få ett bättre liv men som också kan få betala ett högt pris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är den 10 december 2014. Blå Hallen i Stockholms stadshus släcks ner och rader av silverglänsande fat bärs nerför trappan till Nobelfestens gäster. Mitt på varje tallrik ligger ett perfekt format salmbär, som på Gotland mest används till sylten till öns nationalrätt saffranspannkaka. - Det är ett jättefint litet bär. Smaken är helt fantastisk, syrlig och söt. Mörkt blå- och lilaaktigt, som ett hjortron fast mörkblått.Konditorn Daniel Roos, som också gjorde desserten till kronprinsessparets bröllop, ville använda en svensk råvara som inte använts till Nobeldesserten tidigare. Han kände till salmbär eftersom hans tjej kommer från Gotland och desserten beskrivs i Dagens Nyheter som "en härlig gotländsk touche i en mjukt rundad skål".... Nu har det gått åtta måna

Marianne trodde att hon och barnen var säkra för sambons misshandel men skyddet visade sig vara en falsk trygghet. Myndigheterna röjde uppgifter som gjorde det möjligt för honom att hitta dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Då kände jag väl att vi blev ännu mer trygga eller att det blev ändå säkert, jag tänkte att nu kanske det kommer att bli bra, för jag var väldigt rädd för hur det skulle gå.– Det sa de ju att det är ett väldigt starkt skydd och att få det där innebär att då ska han inte kunna hitta oss. Visst sa de att det fanns ju den mänskliga faktorn och att det kunde bli fel, men kunde aldrig någonsin tro att det skulle hända tre gånger!Förra året anmälde cirka 17 000 personer att de misshandlats av någon de hade en nära relation med. Marianne är en av dem som under flera år levde i en misshandelsrelation – och när hon till slut lämnade sin sambo visar det sig att det skydd hon fick av samhället inte var så tryggt som hon trodde. Flera gånger röjer myndigheterna uppgifter som gör det

Kaliber idag om trafikskollärare som döms för sexbrott eller allvarliga trafikbrott men kan fortsätta köra. Vi granskar en myndighet som missar domar och indragna körkort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det första jag inte tyckte kändes okej eller normalt var att han redan på informationsträffen sa att det fanns tjejer som hade försökt ligga sig till sitt körkort men att det inte riktigt funkade så, och så skrattade han till, säger Anna.Anna, som egentligen heter något annat, är 18 år och ser fram emot att ta sitt körkort. Hon har ett stort bilintresse och är glad över att hon äntligen ska få komma igång med sina körlektioner. Även om hon känt ett litet obehag över hur hennes trafiklärare uttryckte sig på informationsträffen, så är hon framför allt glad och förväntansfull när hon kliver in trafikskolans Volvo för den första körlektionen – som till att börja med går bra.– Sen stannade vi i ett kors och då tog han upp att i vissa situationer skulle han behöva rycka loss mitt ben ifrån bromsen,

Läderindustrin i indiska Kanpur förgiftar staden. Ändå säljer svenska företag varor härifrån trots att de säger sig värna om miljön. Kalibers granskning av ridsportens smutsiga baksida, del 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En man som är klädd i vita, lite smutsiga kläder kommer emot oss. Han viftar med armarna för att få vår uppmärksamhet. Vi har precis klivit ur bilen i en liten by som ligger i utkanten av den indiska industristaden Kanpur. Det visar sig att mannen är bonde och han vill berätta för oss vilka problem han och andra bönder i hans by får på grund av den stora läderindustrin i staden. Garverierna, det är deras fel säger han.– Han har medicinska problem med att det kliar, de har hudproblemen, allergier. Och matsmältningsproblem, översätter vår tolk.­– Från vattnet?– Ja, från vattnet, eftersom de använder det här vattnet.Mannen visar sina armar och berättar att de alltid kliar, han har fått någon typ av eksem. Andra i byn har fått magproblem, berättar mannen som heter Rajan.

Träns, grimmor och sadlar - i Sverige säljs ridsportprodukter som aldrig förr. Men vem får betala priset för ryttarnas shopping? Kaliber idag - om ridsportens smutsiga baksida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ridsporten kopplas ofta samman med pengar och flärd. Men det är också en folksport, en halv miljon svenskar rider regelbundet. De senaste 40 åren har antalet hästar femfaldigats, och idag finns det omkring 360 000 hästar i Sverige. Det gör oss till det näst häst-tätaste landet i Europa.Och hästfolket gillar att shoppa. På alla stora hästtävlingar i Sverige finns idag en minst lika stor mässa där häst och ryttarutrustning säljs.Rridsport kan vara en kostsam sport om du väljer de dyraste märkena. En sadel av ett exklusivt märke kan kosta upp till 50 000 kronor, medan den billigaste kostar knappt 3 000. Och för träns, det som hästen har på huvudet vid ridning , finns motsvarande lyxvariant för 7 000 kronor – eller budget för 149.Vi ville ta reda på hur det är möjligt att det är så billigt. Fi