Lottapodden

Jeanette Öhman är journalist och lär oss i det här avsnittet vad oberoende journalistik betyder för en demokrati. Vi behöver dels få hjälp att sätta händelser i sitt sammanhang men också hjälp att granska makthavarna. Risken utan oberoende journalistik är att osanningar sprids och att vi blir fast i våra filterbubblor där vi serveras mer av samma sak. Jeanette ger också tips på hur du kan stärka demokratin genom sättet du konsumerar nyheter på. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Emelie Weski brinner för fred, säkerhet, demokrati och organisering. Vi behöver organisera oss för att bygga demokrati tillsammans och Emelie lyfter föreningslivet i Sverige som en viktig demokratiskola. I en förening lär du dig göra demokrati. En stark demokrati bygger vi varje dag genom att stå upp för och kräva våra rättigheter och se och hjälpa andra vars röst inte blir hörd. Vi behöver göra aktiva handlingar som gör oss till demokratihjältar i vardagen.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Stiftelsen Expo anordnade en tävling i våras för att utse en symbol för demokratin. Förhoppningen är att symbolen ska kunna vara en markör för alla oss som vill stå upp för och verka för ett demokratisk samhälle. En motvikt till alla symboler som sprider antidemokratiska värderingar. Demokratins värde symboliseras av ett klot placerat i en glasmonter. Klotet, eller cirkeln, representerar demokratins grundläggande värderingar och väggarna utgör ramarna som upprätthåller systemet. Glasmontern står för transparens och yttrandefrihet och symboliserar vikten av att värna om demokratin och skydda den mot angrepp. Ta symbolen till dig, använd den och sprid den gärna.  Lästips, och symbolen, hittar du på avsnittets webbsida

Cornelia Johansson, verksamhetsutvecklare på Brottsofferjouren, hjälper oss förstå vad demokratibrott är. Det handlar om hot och trakasserier som påverkar opinionsbildare och granskare. I värsta fall tystnar röster som gör diskussionen fattigare. Vi ska alla kunna delta i samhällsdebatten för att vi tillsammans ska kunna utveckla vår demokrati, men vi ska kunna göra det utan att bli hotade eller trakasserade. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Sofia Näsström, Uppsala universitet, har forskat och undervisat om demokrati i 20 år. Sofia menar att anti-demokratiska krafter tvingar demokratin att fundera på hur den står upp för sig själv. Ett demokratiskt självförsvar, som förhåller sig till anti-demokratiska krafter på olika sätt. Sofia trycker också på vikten av att fundera över vilken demokrati vi vill ha, vi kan förändra den tillsammans. Sofia lyfter i avsnittet flera goda skäl till varför vi ska ha demokrati. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del sju av sju i miniserien Demokratisk beredskap. Vi summerar mini-serien med förhoppningen om att den har inspirerat till fortsatta samtal om demokrati. Alla behövs för att främja, förankra och försvara demokratin och de fri- och rättigheter den ger oss. Och alla kan göra något. Demokratin behöver utvecklas in i framtiden och för att påverka behöver vi vara delaktiga. I summeringen ger vi exempel på hur du kan öva på att göra demokrati och engagera dig tillsammans med andra. Det är inte läge att lämna walk-over utan vi måste göra mer demokrati tillsammans. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del sex av sju i miniserien Demokratisk beredskap. I en demokrati är makten fördelad på olika aktörer. De som stiftar lagar, de som dömer utifrån lagarna och även de som granskar i form av massmedia. Också näringsliv och civilsamhälle är viktiga aktörer och arenor. För att kunna granska makten, oavsett om det är politiker eller företagsledare, krävs att media är oberoende från statsmakten. Journalisten Jan Scherman trycker på att journalistiken inte får bli ett filter som bara tillåter vissa ståndpunkter utan vi som konsumenter ska kunna lita på en saklig och opartisk bevakning som också belyser sakfrågan från olika håll. Att det finns ett gnissel mellan makten och media är ett hälsotecken eftersom man har olika uppdrag i en demokrati. Jan lyfter också hur viktigt det är att vi alla ställer oss frågan: vad gör jag för att inte demokratin ska gå ur tiden? Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del fem av sju i miniserien Demokratisk beredskap. För att samhällen ska fungera behöver vi träffas för att diskutera, och hitta effektiva sätt för att fatta beslut. Även vikingarna hade en stärk känsla för lag och rätt och hade ett välutvecklat system för att ta beslut och lösa konflikter. Demokratin utvecklas och förändras över tid och tillsammans med arkeolog och historiker Alexandra Sanmark tittar vi närmare på våra demokratiska rötter. Lästips hittar du på avsnittet webbsida

Del fyra av sju i miniserien Demokratisk beredskap. Tillsammans med jurist Stellan Gärde gräver vi djupare i vad vi kan göra om en av våra fri- och rättigheter kränks men också hur vi kan stärka skyddet för vår demokrati. En grund är att ha kunskap om de fri- och rättigheter vi har för att vi ska kunna förstå dem och agera utifrån dem. Stellan berättar också om skillnaderna mellan Sverige, våra grannländer och Tyskland i vad som krävs för att ändra i grundlagen. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del tre av sju i miniserien Demokratisk beredskap. I en demokratisk rättsstat kan vi förväntas oss att vissa fastlagda rättsstatliga principer följs och de kommer till uttryck i bland annat våra grundlagar. Ytterst ska rättsstaten skydda våra mänskliga rättigheter. Anne Ramberg, jurist och bland annat tidigare generalsekreterare för Sveriges Advokatsamfund, hjälper oss förstå hur rättsstaten garanterar rättstryggheten för medborgarna och vilka dilemman som det kan innebära. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del två av sju i miniserien Demokratisk beredskap. Våra grundlagar är ramverket som skapar struktur för hur vår demokrati ska fungera. Talman Andreas Norlén berättar i det här avsnittet om våra grundlagar och varför de är viktiga för vår demokrati. Grundlagarna ger oss många fri- och rättigheter, såsom att kunna välja mellan olika alternativ i fria och rättvisa val eller kunna säga sin mening, vara medlem i en förening eller demonstrera. Grundlagarna hjälper oss skapa balans mellan samhällsintressen som ibland kommer i konflikt med varandra och gör att majoriteten inte kan ta vilka beslut som helst. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del ett av sju i miniserien Demokratisk beredskap. En förutsättning för en stark demokrati är att människor engagerar sig, känner ansvar och ägarskap för den och står bakom dess principer. För att vi ska kunna vara delaktig i att främja, förankra och försvara demokratin behöver vi kunskaper om hur demokratin fungerar, hur spelreglerna ser ut, hur man kan påverka och vad det betyder för mig och dig och för oss allihopa. Med kunskap stärker vi vår demokratiska beredskap. I det första avsnittet i mini-serien introducerar vi begreppet demokratisk beredskap.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Från och med 1 januari 2022 ska den nya Myndigheten för psykologiskt försvar vara på plats. Statsvetaren Olof Petersson, som var rådgivare i utredningen, berättar om hur det psykologiska försvaret växte fram på 50-talet och vad som behövs för ett modernt psykologiskt försvar. Olof trycker på att myndighetens arbete måste utgå från vad det är som ska försvaras och skyddas - det demokratiska systemet.   Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Elin har drömt om att få göra värnplikten sedan hon var liten. Med mönstringen avklarad är hon ett steg närmare. Det var nervöst att mönstra just för att hon så gärna ville klara den. Alla momenten gick bra och i det här avsnittet berättar Elin om sin upplevelse under mönstringen och varför hon vill göra värnplikten som gruppchef. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

En samhällskris är en stor påfrestning som gör att samhällets funktioner inte fungerar som vi är vana vid. En kris kan vara kort eller långvarig, som nu pandemin. Annika Elmgart, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, lyfter vikten av att vi alla bidrar till att förbereda samhället för en kris. Om vi som kan är förberedda för att ta hand om oss själva kan samhällets resurser gå till att stödja i första hand de som mest behöver den. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Pandemin har stor påverkan på samhället och inte minst kommunerna som trots stort tryck förväntas leverera sitt grundläggande samhällsansvar precis som vanligt. Kommunen är den myndighet som är närmast medborgarna och snabbast märker hur händelseförloppet utvecklas och kan många gånger se behov av nya beslut innan samordnande myndighet ser samma bild. Ida Texell är kommundirektör i Upplands-Bro och kommunen förberedde sig tidigt på att behöva ha uthållighet under lång tid och lade en tidshorisont på 30 månader. Personalen har tillsammans gjort sitt ytterst för att behålla kvalitet och service och kunna fortsätta leverera det som medborgarna förväntar sig ska fungera.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Sandra har det senast året jobbat i Försvarsmaktens grupp som hanterar de förfrågningar som stöd som kommer in från samhället i samband med pandemin. En möjlighet hon fått på grund av att hon som lotta har utbildat sig till stabsassistent med avtal i Försvarsmakten. Sandra berättar om det stora stöd som Försvarsmakten har gett, och fortsätter ge, och vad hon lärt sig under året. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Emma Nordwall är en av få kvinnor på positionen som förbundsdirektör inom räddningstjänsten. Det är få kvinnor anställda även som brandman och Emma ser ett stort behov av att fler kvinnor kommer in för att möjliggöra en bättre representation i mötena med kommuninvånarna. Emma menar att det har skett förändringar efter #larmetgår som var räddningstjänstens upprop under #metoo. Men det räcker inte att bara ha en jämställdhetsplan utan Emma vill se att planen kokas ner till faktiska åtgärder så arbetet är på intet sätt färdigt.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Emma är lotta i Östgöta-Tjust lottakår. I september tog hon på sig samordningsrollen från kårens håll när Norrköpings kommun bad om hjälp i coronapandemin. Kåren tog över koordineringsansvaret för kommunens insats Medborgarstöd som hjälpte personer i riskgrupp att handla mat och hämta mediciner. Emma, tillsammans med ett gäng lottor, ansvarade för att skicka beställningen som individen gjort till rätt matbutik och vidare till de som skulle hämta upp beställningen och leverera till beställaren. Kunskaper från stabsarbete var en framgångsfaktor i att snabbt kunna organisera om och skapa effektivitet i insatsen.  Länktips hittar du på avsnittets webbsida

Charlotte Wagnsson, professor vid Försvarshögskolan, undersökte synen på säkerhet och orsaker till säkerhetshot och lösningar bland allmänheten. När Charlotte tittade på det insamlade materialet visade det sig att det fanns tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män ser på frågor kopplade till säkerhet, i allitfrån brottslighet till terrorism och nationell säkerhet. Kvinnor visade sig vara mer benägna att se på säkerhet kopplat till personlig säkerhet medan män kopplade säkerhet mer till nationell säkerhet. Kvinnor är också mer benägna att se strukturella orsaker till kriminalitet, militära hot och terrorism och kvinnor var mer benägna att föreslår förebyggande åtgärder för att lösa säkerhetsproblem. Lästips hittar du på avsnittets webbsida