Vetenskap Och Hälsa

Charkuterier, det vill säga mat som korv, bacon eller annat processat kött har klassats som cancerframkallande. Men hur farligt är det att äta en korv då och då, kan man få cancer av för mycket socker, vad säger forskningen om kaffe och finns det mat som skyddar mot cancer? Vi får hjälp att reda ut vad forskningen säger i dessa frågor av Isabel Drake som är epidemiolog vid Lunds universitet och forskar bland annat på vilken betydelse vår livsstil och våra gener har för vår hälsa och för risken att insjukna i cancer.

Hur kan kunskap om förändringar i cancertumören leda till nya behandlingar? Vad skiljer en cancercell från en vanlig cell? Vi träffar Thoas Fioretos, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne, som berättar om sin forskning inom klinisk genetik och om hur han och kollegornas intresse riktades mot en viss molekyl på ytan av blodcancerceller – och vad det lett vidare till. Vi får också höra om hur forskare i Lund 1956 lyckades ta bilden som visade att vi har 46 kromosomer i cellerna och hur Thoas Fioretos och hans forskarkollegor försöker förstå hur blodcancer uppstår och kan behandlas på nya sätt.

Ena dagen får vi cancer av att dricka kaffe, nästa dag kan vi läsa om att kaffedrickare lever längre än de som inte dricker kaffe. Vi bombarderas av påstående om  vad som är bra eller dåligt för vår hälsa men hur ska vi tolka dem och behöver vi bry oss överhuvudtaget? För att reda ut dessa frågor har vi bjudit in Jonas Manjer, som är professor vid Lunds universitet och bröstkirurg vid Skånes universitetssjukhus. Som epidemiolog försöker han besvara frågor om vem som löper risken att bli sjuk och när.

Våra blodkroppar förnyas hela tiden och det gör också våra hudceller. Men när hjärncellerna dör, som till exempel vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom, eller i samband med en stroke, så bildas inga nya hjärnceller. Men finns det verkligen ingen möjlighet att ersätta de förlorade hjärncellerna? För att reda ut frågan har vi bjudit in Malin Parmar, som är professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet och som forskar på olika möjligheter att reparera hjärnan.

Det är många som drar en lättnadens suck när provsvaret från screeningundersökningen inte visade några ”fynd” utan är normalt. Att på detta sätt söka efter sjukdomar – eller förstadier till sjukdomar – i symtomfria människor, har uppenbara fördelar: behandling kan sättas in i tidigt skede. Samtidigt finns det aspekter av screening som vi kanske inte tänker så ofta på. Vi träffar Christine Kumlien, forskare vid Malmö universitet och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, som forskar på screeningen.

Vi har alla ungefär 10 biljoner bakterier i munnen. Det låter kanske obehagligt, men är inte farligt: bakterierna är normalt sett våra vänner, utvecklade i samspel med människorna under evolutionens gång. Det är bara när balansen mellan bakterier och värd störs som vissa bakterier blir våra ovänner, vilket kan leda till karies eller tandlossning.

Prostatacancer är mannens vanligaste cancersjukdom, varje år upptäcks 10 000 nya fall i Sverige. Dödligheten är dock betydligt lägre, 2 400 män dör i sjukdomen varje år. Väldigt många prostatacancrar är "snälla" och ska bara följas, utan att behandlas. Men hur vet vi vem som har en "snäll" respektive en aggressiv cancer? Och är det meningsfullt att alla PSA-testas och vad menas med organiserad PSA-testning? Den här podden handlar om hur sjukdomen diagnostiseras och behandlas idag och hur det kan komma att se ut i framtiden. Ingela Björck intervjuar Anders Bjartell som är professor vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetssjukhus.

Vad händer i kroppen när en vanlig infektion utvecklas till ett livshotande tillstånd? Vilka symtom ska man vara uppmärksam på? Vilken forskning pågår för att förbättra vården vid sepsis? I det här avsnittet möter Vetenskap & hälsa forskaren och läkaren Adam Linder.

En miljon svenskar lider av migrän och i hela världen är 850 miljoner människor drabbade. Men varför får man migrän, vad är det som händer i hjärnan och hur fungerar de nya medicinerna som precis blivit godkända? I podden får vi träffa Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, där han i snart 40 år forskat på migrän. Tidigare i år blev tre nya läkemedel, som bygger på Lars Edvinssons forskning på signalmolekylen CGRP, godkända för behandling av svår migrän.

Vem avgör vad som är etiskt rätt att göra inom medicin och forskning? Och hur angriper en medicinetiker ett etiskt dilemma? I det här avsnittet möter vi Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Hur mår barn i Sverige idag? Och hur påverkar de sociala skillnaderna, alltså de skillnader som inte beror på våra gener, vår hälsa, och hur ska vi skapa en så bra förutsättning för barn som möjligt? I veckans podd träffar vi Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och enhetschef för Kunskapscentrum Barnhälsovård i Region Skåne som förra året skrev klart sin avhandling vid Lunds universitet om utsatta och sårbara barn.

Ungefär 25 000 patienter insjuknar i stroke varje år, och ungefär 140 000 personer i Sverige har haft en stroke. Socialstyrelsen har nu kommit med nya nationella riktlinjer för strokevården, som förhoppningsvis ska göra vården mer jämlik oavsett var man bor.

Vad innebär det att ett barn har ett antisocialt eller normbrytande beteende? Vilka signaler och riskfaktorer ska man vara uppmärksam på? Och hur kan man hjälpa barn med ett aggressivt beteende? Vi träffar Björn Hofvander, forskare vid Lunds universitet och psykolog vid Rättspsykiatri, Skånevård Sund inom Region Skåne, som bland annat forskar på aggressivt och normbrytande beteende hos barn.

Undersökningar visar att var tredje äldre person som läggs in akut på sjukhus, har hamnat där på grund av läkemedelsbiverkningar. Och 4 av 5 äldre patienter har någon form av läkemedelsrelaterade problem. De blir alltså sjuka av de mediciner som skulle göra dem friska. I podden träffar vi Patrik Midlöv, professor och distriktsläkare, och Cecilia Lenander, apotekare, som har forskat på säkrare läkemedelsvändning inom primärvården.

Grön starr, eller glaukom, är en ögonsjukdom som i första hand drabbar äldre personer, och är den vanligaste orsaken till blindhet i västvärlden. Som väl är händer det mer sällan nuförtiden, eftersom behandlingen blivit mer effektiv och sjukdomen upptäcks tidigare. Men det finns fortfarande de som inte märker att de drabbats förrän de fått omfattande skador på ögat. Eva Bartonek samtalar med Anders Heijl, som är ögonläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, om vikten av att fånga upp dessa personer tidigt och erbjuda en mer individanpassad behandling.

Vårt blodsocker påverkas av vad vi äter, om vi är stressade och hur vi rör oss. Vi mår inte bra när det är för lågt och vi kan bli sjuka om det är för högt under en längre tid. Vad är det som händer i kroppen, och vad ska vi tänka på nu när vi närmar oss julen med alla dess lockelser och läckerheter?

Dagligen översköljs vi av reklam för en mängd olika on line-spel. Vi lockas med spänning, stora vinstsummor och snabba utbetalningar. Spelen finns ofta bara ett klick bort och de kan nås varsomhelst ifrån och närsomhelst på dygnet. Innebär det att risken är större idag än tidigare att fastna i spelberoende? I podden träffar vi Anders Håkansson, Sveriges förste medicinprofessor i spelberoende.

Organtransplantation kan göra det möjligt att leva vidare för någon som är livshotande sjuk. Men hur mår de som får ett nytt organ? Vad innebär det att vara hjärndöd, och vad är det för skillnad på varm och kall död? I den här podden träffar vi Anna Forsberg, sjuksköterska och professor, som har många års erfarenhet av att möta personer som väntar på nya organ.

Vi nordbor är ett soltörstande folk och visst kan det vara skönt att sola. Många känner att de laddar batterierna och även forskningen har visat att solen har en hel del positiva effekter på vår hälsa. Samtidigt ökar antalet fall av malignt melanom, och den största bidragande faktorn är våra sol(o)vanor. Så hur ska vi förhålla oss till solen?

Varför får man celiaki? De flesta svenskar äter mycket mjölbaserad mat, som pizza, kex, müsli och gröt. Hälften av oss har också de gener som ger en risk för celiaki (glutenintolerans). Ändå tillhör inte celiaki de stora folksjukdomarna – så någon ytterligare faktor krävs tydligen för att sjukdomen ska utlösas. Vi möter Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus.