Tendens Kortdokumentärer

Elin föddes med ryggmärgsbråck och är en av de 16000 som lever med assistens idag. Elin sitter i rullstol och är beroende av hjälp dygnet runt. Men nu kan allt förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elin är en av ca 16 000 som idag lever med personlig assistens i vårt land. Hon är 21 år och bor tillsammans med sin mamma Maria och hennes sambo i en lägenhet mitt i Umeå. Där finns också ett rum som hennes fyra assistenter turas om att bo i när de jobbar. Elins familj är orolig om hon kommer att få fortsatt assistens eller inte. Allt hänger samman med den lag som kort kallas för LSS och som står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen har börjat tolkas mycket strängare den sista tiden. Rapporter har visat att pengar försvunnit till fel ändamål, det har pratats om flusk och rättsliga domar har fått Försäkringskassan att bedöma fallen hårdare och när sen en kvinna dog på toaletten efter att precis fått sin assistens minskad, då började oron sprida sig brett

Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har i perioder tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.  Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö. Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.  Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp. Det sändes första gången december 2016. Ett program av Joseph Knevel, joseph.knevel@sverigesradio.se

Sommaren 2015 gör Ninor Chamoun något han kommer att ångra bittert. Fotbollslaget han tränat i sex år anklagas för fusk. Anklagelserna är falska, säger Ninor. Problemet är bara att han ljuger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När det förmodade fusket anmäls till Hallands fotbollförbund börjar ryktet gå. Journalister börjar ringa. Den då 20-åriga Ninor Chamoun som tränar laget nekar till allt och säger att om förbundet kommer fram till att hans Kungsbacka FF är skyldiga så ska han lägga ner hela föreningen. Ett par veckor senare gör han ett spektakulärt erkännande i direktsänd radio. Och då förändras livet för Ninor. Han får inte längre syssla med fotboll. Telefonen slutar ringa. På sociala medier dyker hatet upp. – Det var många äckliga, hemska kommentarer. Det hemskaste var att jag skulle ta mitt liv. Och det var många tankar i huvudet om att jag förstört mitt namn, pratar man om Ninor så kopplar man det till fuskaren, säger Ninor Chamoun. Det här är historien bakom fusket. Vad får en ung kille

I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra och får hjälp av poliserna Anders och Greger att föda fram sitt barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet. För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det? – Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Sen i januari 2017 pågår en ockupation på Sollefteå sjukhuset i protest mot nedläggningen av BB. Vilka är det som ockuperar och varför är kampen om sjukhuset så viktig för människorna i Sollefteå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag gör det här för mina barns skull, för hur ska man kunna fortsätta leva här utan ett sjukhus? Det säger Malin Modin, 27 år som är en av de Sollefteåbor som engagerat sig i kampen för BB och sjukhuset i Sollefteå. Beslutet har väckt mycket känslor och i Sollefteå finns det många som känner en stark oro att hela sjukhuset kommer läggas ner. Men beslutet motiveras med att landstinget måste spara pengar och att alla kan få en god vård på BB i Sundsvall eller Örnsköldsvik. Men för Malin Modin och många andra betyder ett sjukhus med BB inom rimligt avstånd en trygghet.  Och i det en gång så röda Ådalen är besvikelsen över socialdemokraternas beslut stor. Abbe Abrahamsson är en av de kritiska rösterna. Han åker runt med en släpvagn där det står Glöm aldrig sossar

Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är Filip 32 år och bor med sin sambo, hennes barn och en dialysmaskin som tar upp en stor del av hans liv. – Man blir så mycket en sjuk identitet. Det tar upp så mycket tid, så mycket ork. Det känns ofta som att det är det man gör, man går i dialys och sover, berättar Filip. Hans vän Elena har följt med honom till kliniker och på sjukhusbesök, hon ser det som ett sett att umgås. Men under tiden har hon också kommit fram till att hon vill göra mer, hon vill donera en av sina njurar till Filip. Men att göra det är inget enkelt beslut, varken för Filip, Elena eller sjukvården. Vad händer med vänskapen om de är en match? Hur blir det om det inte går?” Programmet är gjort av Annizeth Åberg och sändes första gången i P4 Dokumentär hösten 2016. Filip väntar fortfarande p

När Johan blev pappa förstod till slut både han och hans omgivning att sonen skulle få det bättre i familjehem. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna gjorde det för svårt att klara vardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med ett litet barn i familjen blev det svårare än någonsin att sköta allt från matlagning och städning till disk och omvårdnad. Omgivningen reagerade och det gjordes en anmälan till socialtjänsten som resulterade i att sonen fick komma till ett familjehem, pojkens morbror.  Även Johan och Maria insåg till slut att det skulle vara bättre för sonen att bo hos Johans bror. Johan och Maria fick diagnoserna ADD och aspergers syndrom och kan idag förstå varför allt blev så komplicerat när de blev föräldrar. Idag träffar de sin son regelbundet.  Programmet är gjort av Sofia Sofroniadou och sändes första gången januari 2017.

Tove Lundin har ett system för att klara av morgnarna. Om något oförutsett händer låser det sig. Hon är impulsdriven och glad att hennes sambo sätter stopp i bland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Sedan jag blev förälder har jag tvingats lära mig allt, från vilka färger man lägger ihop i tvättmaskinen till hur man steker ägg och kokar ris. Att vara förälder är jobbigt för vem som helst, men det är ju precis de här sakerna jag har svårt för. Tove Lundin har alltid känt att hon har varit annorlunda. Sin adhd-diagnos fick hon efter att hon fyllt 30. Men samma diagnos som gör Tove rastlös och stressad gör henne också till en bra mamma. – Jag har enormt stor förståelse för hur det är att vara barn, att vara slarvig och klumpig och inte kunna varva ner. Det är någonting positivt med min adhd. Programmet är gjort av Martin Jönsson och sändes första gången januari 2017.

Allt fler barnlösa svenska par reser till Georgien. Där ställer många kvinnor upp som surrogatmammor. Men varför? Natela berättar att hon blev surrogatmamma i hemlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken Natelas mamma eller hennes tioåriga son fick veta att hon var surrogatmamma. Bara två vänner berättade hon för. Samhället dömer surrogatmammorna hårt, säger Natela. Nu när hon själv varit surrogatmamma känner hon många andra, och hon ger dem råd om hur de ska bli gravida och  tröstar dem när de är ledsna. Natela kan aldrig glömma stunden när hon mötte den biologiska mamman. Det var en av de lyckligaste dagarna i hennes liv. Men trots det skulle hon aldrig vilja bli surrogatmamma igen.   Ett program av Lollo Collmar.

Hanna Skanne föddes utan livmoder. Först tänkte hon adoptera. Men så träffade hon Ismaèl. Hans syster Mariela erbjöd sig att bära barnet åt dem. Men surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Däremot är det inte förbjudet att resa utomlands och anlita en surrogatmamma. Hanna och Ismaèl reste till Georgien. Där föddes lilla Laura av en surrogatmamma. Enligt georgisk lag är Hanna mamma till Laura. Men enligt svensk lag är surrogatmamman Lauras mamma, eftersom hon burit och fött henne. Svenska lagar är inte utformade för att det ska gå att ta sig hem med barn som fötts av en surrogatmamma. Ändå väljer fler och fler barnlösa par att göra som Hanna och Ismaèl. Reporter Lollo Collmar

Får man se ut hur som helst när man spelar dataspel live på nätet? Ofta när Mia Westin spelar så får hon hatiska och sexistiska kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När man hör om och om igen att, låt oss säga att jag är en hora, som många anser…Till slut börjar man ifrågasätta sig själv och tänka: är jag kanske en hora? Mia Westin kallar sig Goodgirlmiwa på nätet när hon spelar dataspel. Hon kan delvis sig försörja på spelandet och tycker det är viktigt med hur hon ser ut när hon är online. – Jag sminkar mig och väljer noggrant mina kläder. Ser det som ett jobb.   Men ofta möter Mia sexism och personangrepp från vissa följare. – Det kan till och med komma tjejer och säga: oj vad fula ögonbryn du har idag, berättar Mia. Eller oj, vad fet du har blivit. De hittar alltid nånting att klaga på. – Som tjej tror jag det är tiotusen gånger viktigare att ha riktigt starkt psyke. Ha en bra självbild och tro på sig själv, säger Mia. Programmet är gjort av Cecilia Ekman och sändes första gången

Amir och Mustafa hänger på Uppsalas centralstation. Amir har tagit sig ur ett alkoholmissbruk. Mustafa har nyligen börjat med heroin. Men vilka är de, pojkarna på Resecentrum. Och hur hamnade de här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I februari exploderade nyheten i de lokala Uppsalamedierna. En polisrapport slog fast att så många som 90 afghanska ungdomar missbrukar rökheroin. Uppsalas Resecentrum beskrevs som en centralpunkt för missbruket. I första delen av serien Pojkarna på Resecentrum möter vi Amir och Mustafa. De är båda afghaner och har kommit ensamma till Sverige. En stor del av deras liv kretsar kring Uppsalas centralstation.– Jag träffar folk varje vecka som sitter på stationen och tar droger. Det är invandrare som väntar på svar från migrationsverket. De är unga, 15, 16, 17 år gamla, säger Amir.  Mustafa har redan fått två avslag på sin asylansökan. Nu väntar han på det som kan bli ett definitivt utvisningsbeslut. Det är asylprocessen som gjort honom till missbrukare, menar han.–

Mustafa och Amir kom till Sverige för att söka sig ett bättre liv. Amir har klarat sig genom missbruk och självmordsförsök. Mustafa har börjat med heroin. Nu kastas han mellan hopp och förtvivlan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mustafa och Amir är afghaner. De kom till Sverige för att söka sig ett bättre liv. Båda kom själva, utan sina familjer.   I Uppsala har de ensamkommande ungdomarna blivit förstasidesnyheter. Polisen har slagit fast att så många som 90 afghanska pojkar missbrukar heroin. Uppsalas Resecentrum har beskrivits som en knutpunkt för missbruket. I den andra och sista delen av serien Pojkarna på Resecentrum återvänder vi till Uppsala. Amir har lärt sig svenska och gått i skolan. Efter år av hemlöshet, missbruk och självmordsförsök är han redo för vuxenlivet. Mustafas vardag präglas av droger och osäkerhet inför framtiden. Men när allt är som mörkast får han plötsligt upp hoppet. Mustafa hittar en avlägsen släkting och flyttar in. Men att hålla sig borta från Resecentrum ska visa

Patric Nilsson vill adoptera ett barn. Han är den ende ensamstående mannen i adoptionskö i Sverige, och har fått höra att möjligheterna är små. Men han har bestämt sig för att det ska gå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patric Nilsson är 37 år och längtar efter barn. Helst vill han adoptera ett barn från Indien varifrån han själv är adopterad. Att som par genomföra en internationell adoption är både svårt och dyrt - att adoptera som ensamstående och dessutom man är nästan omöjligt. Det har bara hänt ett fåtal gånger. Men Patrics barnlängtan är stor och han har bestämt sig för att det ska gå på något vis. Trots att nästan inga givarländer vill ha honom som förälder, och trots omgivningens skepsis. Av: Jonas Knutell

Oscar och Niclas vill gärna skaffa barn tillsammans med hjälp av en surrogatmamma. Men surrogathjälp är inte reglerat i svensk lag och utomlands är den hjälpen full av osäkerhet och höga kostnader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De hade lagt allt sitt hopp på en utredning som skulle ta ställning till om förbudet till surrogatmödraskap skulle upphävas i Sverige. Men utredaren sade nej. Vad ska de göra nu? Producent: Cecilia Mora

Bilder från kriget i Syrien möter oss varje dag. Men våren 2011 levde drömmen om frihet. Inför en demonstration klär Mohammad sig i sina finaste kläder. Han är övertygad om att bli dödad den dagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 2011 gick människorna i Mellanöstern ut på gator och torg för kämpa för frihet och demokrati. Mohammad var en av dem som demonstrerade i Syrien. - Jag har aldrig känt så starka känslor som under revolutionen. Att äntligen få säga sin mening efter alla år av förtryck var obeskrivligt och nåt som svenskar kanske har svårt att förstå, säger Mohammad. En kortdokumentär av Åsa Furuhagen, asa.furuhagen@sverigesradio.se

Gruvan i Pajala skapade hundratals jobb, bostadskö och Sveriges största konkurs. Nu kan den öppnas igen. Kan man säga nej när det nalkas nya jobb på orten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur är det att vara kommunalråd i en kommun som ständigt tappar befolkning och plötsligt få veta att en gruva kommer att öppnas?  Allt började hösten 2006 när dåvarande kommunalråd, Bengt Niska, mötte företaget Northland resources. När allt väl i kom igång, december 2010, gick det i ett rasande tempo. Pajala var på allas läppar och kommunen som kämpat med befolkningstapp sedan 1954 såg nu att vända den negativa spiralen.  Men sen gick det lika fort åt andra hållet. December 2014 gick företaget konkurs, en konkurs som räknas som en av de största i Sverige.    Ett program av:joseph.knevel@sr.se

Pär Persson och Eva Söderberg hade ett litet åkeri på Österlen men tröttnade på att köra fram och tillbaka på vägarna. De letade jobb över hela Sverige och fick till slut napp, i Kangos, Norrbotten.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta var 2014 och Pär hade fått jobb som lastbilschaufför, han körde malm för den nyöppnade gruvan. Bara ett par månade efter det att paret kom till Norrbotten, i december 2014, gick företaget i konkurs och jobben försvann.  Många flyttade söderut igen men inte Pär och Eva. Pär hittade jobb i Gällivare dit han nu veckopendlar. Kangos har blivit deras nya hem och flera av de gamla arbetskamraterna har nu blivit deras goda vänner.  Vi pratar om flytten, konkursen och vi får följa med på en överraskningsfest för deras vän Lasse Junström som fyller 60.  Ett program av: joseph.knevel@sr.se

Tärnabys invånare överrumplades när flyktingarna kom i slutet av 2015. Byborna ställde snabbt upp och såg till så att de skulle finna sig till rätta. Det var inte okomplicerat då. Hur är det nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är tillbaka i Tärnaby ett år efter den stora flyktingströmmen. Över en natt kom närmare 200 asylsökande i bussar till den västerbottniska byn som mest är känd för sina alpina skidåkare men som förra året också gjorde allt för att bli världsbäst på att ta emot flyktingar. Den lilla byns invånarantal ökade markant när bussarna kom och bybor gick man ur huse för att hjälpa till med frivilligskolor, stickkafeer, spelkvällar och längåkningsträning. Men som på många andra ställen stängdes anläggningen i Tärnaby. De asylsökande bussades bort vid midsommar 2016 nästan lika snabbt som de kommit 7 månader tidigare. Det speciella med Tärnaby var att 21 flyktingar blev kvar när bussarna åkte iväg. Alla de vuxna i den gruppen hade fått arbete, eller praktik, på olika företag.&n

Ena stunden ska vi vara idealister. Men när det sedan blåser kallare vindare är det lagar och regler som gäller, säger David Nilsson som 2015 var föreståndare för ett hem för ensamkommande i Mölndal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2015 blev David Nilsson föreståndare för ett hem för ensamkommande ungdomar i Mölndals kommun. Det var precis innan stormen. Hösten 2015 kom en aldrig tidigare skådad våg av ensamkommande till Sverige och Göteborgstrakten. David Nilsson var en av dem som fixade sovplatser på dagisgolv och i sporthallar. Som var beredd att rycka ut och lösa krisen. När vi träffar honom knappt 1,5 år senare har han precis städat sitt skrivbord för sista gången.  Radioproducenten Ulrika Bergqvist har tidigare följt David Nilsson och ungdomarna på Torrekullagården i Mölndals kommun för Konflikt i P1. Fatima Moradi, Mustafa Hosseini och Muhammed Ahmadi fanns bland de 15 ungdomar som kom till Torrekulla sommaren och hösten 2015. De drömmer om ett liv i Sverige men så långt har liv