Tendens Kortdokumentärer

I trettio år har hon tigit om det som hände. Men nu vill hon berätta. Det här är Nishtman Iranodousts egen berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn. Men vad kommer folk att säga? Producent för programmet är Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I denna för P1 omarbetade P4-dokumentären bryter radiojournalisten Nishtman Irandoust tystnaden kring de övergrepp  som hon utsattes för som barn och följer de spår de och tystnaden satt i henne. "Det är dags att tala nu", säger hon i sin egen berättelse.Producent: Ola Hemström.Vill du höra denna dokumentär på kurdiska (surani) så hittar du länken nedan.

Systrarna Hédi och Livia var som katt och hund. Tills de hamnade i koncentrationslägret och bara hade varandra. Då slutade bråken. Och systrarna är överens. De hade aldrig klarat sig utan varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storasyster Hédi valde under kriget det hon trodde var en säker död, för att inte lämna sin lillasyster ensam i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Nu bor de de två systrarna Hédi Fried och Livia Fränkel i Stockholm. När de växte upp bråkade de alltid. Men kriget svetsade dem samman.Det är sommar. Varje sommar de senaste fyrtio åren har systrarna tillbringat på landet. De har varsitt lantställe i närheten av varandra. Men Hédi har nyss fyllt nittio och den här sommaren orkar hon inte åka.– Vi var som katt och hund, berättar Hédi. Vi var avundsjuka på varandra, vi bråkade, vi till och med slogs. Jag var våra föräldrars smarta flicka och Livia var deras vackra flicka. Och jag förstod aldrig att också jag var älskad.Livia är i tvättstugan och tvättar det sista innan h

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI odjurens trädgård - Erik Larson

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. Ett program av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil.  Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring. – Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå. Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust. Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye. Denna kortdokumentär är gjord av Ola Hemström 2016. KG följde Helny till slutet. Hon dog med honom vid sin sida i augusti 2018. Ett år senare, nu i september 2019, dog också KG. Han blev 99 å

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Ett program av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt. - Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill. Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström. Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version. Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till Tendens, Ola Hemström Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Tusentals personer har samlats i Malmö stadion för att se påven Fransiskus. Joanna Engstedt är medlem av Opus Dei och att få möta påven här i Sverige är för henne en av livets största upplevelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Opus Dei är  en katolsk organisation som går ut på att helga Gud i allt man gör. Joanna har två passioner i livet. Dels Gud som hon har vigt sitt liv åt och dels sången. Hon var med i kören som sjöng under påvens besök. En annan katolik som lyckades köpa en av de åtråvärda biljetterna  för att se en glimt av påven var Cecilia Ibañez – Sörensson.– Jag kommer aldrig  glömma ögonblicken då han passerade förbi väldig nära mig.Programmet var gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

När Christian Chavarría var tolv blev han gerillasoldat i El Salvador. Han lärde sig måla kors för att försörja sig. Tjugo år senare har ryktet om hans kors nått ända fram till påven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Christian är född i det latinamerikanska landet El Salvador. Under hans barndom rasade ett inbördeskrig i landet och han och hans familj hade det mycket svårt.När han var tolv år värvades han in i gerillaarmén. Tre år senare skickades han som flykting till Sverige med hjälp av svenska kyrkan. I två och ett halvt år bodde han här. Sedan blev han utvisad.När han återvände till El Salvador började han måla träkors i salvadoransk stil. Glädjen var stor när han flera år senare fick en beställning av ett kors som skulle inrama påvens besök i Sverige.   Ett program av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Elin föddes med ryggmärgsbråck och är en av de 16000 som lever med assistans idag. Elin sitter i rullstol och är beroende av hjälp dygnet runt. Men nu kan allt förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elin är en av ca 16 000 som idag lever med personlig assistans i vårt land. Hon är 21 år och bor tillsammans med sin mamma Maria och hennes sambo i en lägenhet mitt i Umeå. Där finns också ett rum som hennes fyra assistenter turas om att bo i när de jobbar. Elins familj är orolig om hon kommer att få fortsatt assistans eller inte. Allt hänger samman med den lag som kort kallas för LSS och som står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen har börjat tolkas mycket strängare den sista tiden. Rapporter har visat att pengar försvunnit till fel ändamål. Det har pratats om fusk, och rättsliga domar har fått Försäkringskassan att bedöma fallen hårdare. När sedan en kvinna dog på toaletten efter att precis fått sin assistens minskad, då började oron sprida sig brett

Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi. Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö.Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen. Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp.Ett program av Joseph Knevel, joseph.knevel@sverigesradio.se

Var är hemma, frågar sig Nahid Karimi ofta. Hon har levt i Sverige i över 20 år men alltid haft en längtan efter att en dag flytta tillbaka till sitt hemland. Men för hennes barn är Sverige hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nahids dotter, Sara Zamandegleh har alltid vetat att hennes mamma är kvar här för henne och hennes syskons skull.- Det är svårt och se att hon inte finner ro på den plats man själv känner att man hör hemma. Om hon fick skulle hon ta med oss alla och flytta tillbaka. Så hon har offrat mycket för att vi ska ha det bra, och det är en svår börda att bära som barn.Shno Mahmud, 23 år kom till Sverige som barn. När hon var 19 år valde familjen att återvända till Kurdistan. Det var då som hon insåg att hemma för henne var Sverige.-Jag tänker på Sverige om inte varje dag så varje vecka. I framtiden ska jag flytta tillbaka till Sverige.Var är hemma när man lever i ett land men har sitt hjärta på en hel annan plats? Ett program av Sukran Kavak.  Sukran.kavak@sverigesradio.se

Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.  – Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah.Programmet är gjort av Isabelle Swahn.

När Ferzana och Obeida gifter sig slår en bomb ner i deras hem i Aleppo. De flyr och hamnar i Filipstad. Där börjar en lång väntan. På personnumrets sista siffror och på den nya familjemedlemmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I september 2015 kommer hundratals syriska flyktingar till bruksorten Filipstad i Värmland. Två av dem är Ferzana och Obeida från Aleppo. Filipstad är hårt präglad av nedlagda bruk och uppgivenhet, omgiven av gnistrande sjöar och djupa skogar.Nu står paret inför ett år av väntan. På de fyra sista siffror i personnumret som öppnar dörrarna till ett nytt liv, men också på det nya liv som fått fäste i Ferzanas mage.En kortdokumentär om väntan, hopp, oro och förmågan att skratta mitt i förtvivlan, av Jenny Aschenbrenner.

Vid förlossning får Josefin reda på att hennes barns kön inte går att bestämma - en diagnos som man kallar avvikande könsutveckling eller DSD (disorder of sex development). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DSD är ett samlingsnamn för flera olika syndrom. Diagnos, behandling och svårighetsgrad ser väldigt olika ut beroende på det enskilda barnets syndrom. Josefin berättar om hur det var när hennes dotter föddes. Hur vården på flera sätt hade svårt att bemöta att hennes barns kön var oklart och att flera inom vården kallade hennes barnet "det" i väntan på ett juridiskt kön att förhålla sig till.Men Josefin fick också möta ett av de DSD-team som finns till hjälp för familjer som för barn med DSD. När ett barn med avvikande könsutveckling föds så kommer familjen att, inom max 48 timmar oavsett var i Sverige barnet föds, möta ett av dom fyra DSD-team som finns i Sverige. Teamen består i regel av en barnkirurg, en barnendokrinolog, en psykiatriker och psykolog. Teamets uppgift är att bistå läkarna på

Ellie är intersexuell, fysiskt är hon varken kvinna eller man. Nu kämpar hon för intersexpersoners rätt att själva få bestämma över sin kropp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Ellie föddes trodde de att hon var en pojke. I tonåren utvecklas inte hennes kropp på samma sätt som hos klasskompisarna. Det visade sig att hon har könskromosomuppsättningen XXY. Men trots att Ellie aldrig identifierat sig som kille behandlades hon med testosteron för att kroppen mer ska likna en mans. En behandling som fick Ellie att må allt sämre. Idag identifierar sig Ellie som intersextjej och publicerar bilder på sig själv på Instagram under namnet "Intersexxy" för att visa att intersexpersoners kroppar inte är något konstigt. Inget som behöver skylas. medicineras eller opereras för att passa in.Programmet är gjort av Lovisa Haag.

Att tolka för sina föräldrar är vardag för många barn i Sverige. Det visar en undersökning som Tendens gjort med 400 elever i årskurs åtta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av 400 barn som Tendens varit i kontakt med svarade 7 av 10 att de nån gång tolkat åt en förälder eller släkting. Många svarade också att de gör det varje vecka. I en klass i Botkyrka utanför Stockholm, svarade hela klassen att de nån gång tolkat. Benjamin Salazar Lopez är ett av barnen i undersökningen. Han började tolka när han var sju år. – Det är svårast att tolka på sjukhus för där är det svåra ord. Läkaren och mamma tittar på mig och väntar på att jag ska säga nått, och jag kommer inte på ordet. Det känns som att jag leder samtalet och är den vuxne och mamma är barnet. Efter att i tio år tolkat sina utvecklingssamtal i skolan fick Özlem Mermer nog till slut. – Jag kom in i tonåren och kände att det fanns roligare saker att göra än att tolka, det tog så lång tid att jag skulle översätta

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Karin har inte använt skolduschen på flera år. Den är äcklig tycker hon. Och fler tycker som Karin. Var tredje högstadieelev struntar i skolduschen visar en undersökning som Sveriges Radio gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Karin gick i tredje klass gick det ett rykte om att det fanns mögel i skolduschen. Det satte sig så hårt i henne att hon bestämde sig för att aldrig mer duscha i skolan. Nu går hon i sjuan och har fortfarande inte gjort det en enda gång sedan dess. – Det luktar väldigt äckligt och ser väldigt äckligt ut. Om man råkar trampa på det så kommer foten att lukta mögel tills man tvättar foten med väldigt mycket tvål… Det finns inget krav på att elever faktiskt ska duscha i skolan och inga lärare ifrågasätter varför Karin inte gör det. Men Karins mamma tycker inte att det är okej att Karin inte duschar efter idrotten i skolan och de bråkar om det varje gång som hon frågar Karin om hon har duschat. Emma Johansson följer med Karin till skolan för att ta reda på vad som får hen

Linnea har inte duschat i skolan på tre år. Hon känner sig inte trygg att visa sig naken i skolan, berättar hon. Det känns som om de andra tittar och dömer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I femman slutade Linnea att duscha i skolan efter idrotten - och hon är inte ensam. På Eneskolan i Järna där hon går är det många tjejer som byter om på toaletten eller helt hoppar över duschen. Ida Wallentin säger att klimatet i skolan gör att man inte vill visa sig naken. – Jag tror det finns många som tycker att de är jättefina, men man måste vara bekväm med hela situationen. Det är många som vill trycka ner andra, säger hon. Kan man bli tvingad att duscha, och finns problemet främst i tjejernas omklädningsrum? Vi besöker också Globala gymnasiet i Stockholm där det sen ett år tillbaka finns ett tredje, könsneutralt omklädningsrum. På dörren hänger en stor regnbågsfärgad queersymbol. Här byter de om som inte är bekväma med varken tjejernas eller killarnas omklädningsrum. – Här slipper jag känna ett obehag,

Elever som lätt når sina mål är sällan prioriterade i skolan. Marie Lindström och Anna Wedestig arbetar båda två, på olika sätt, med just dessa barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marie Lindström arbetar på en förskola i Umeå och berättar om hur man kan upptäcka och möta barn som är det man kallar särskilt begåvade, alltså barn med ovanligt hög begåvning.- Jag har lärt mig otroligt mycket av mina barn. Jag hade nog inte upptäckt de här eleverna som jag gör nu om jag inte själv hade haft särbegåvade barn.   Det finns idag i Sverige ingen skola för barn som är särskilt begåvade. Däremot finns det ett antal spetsutbildningar där elever som vill fördjupa sina kunskaper kan få hjälp att göra det.I Luleå arbetar gymnasielektorn Anna Wedestig på en naturvetenskaplig gymnasielinje med matematik som spets.  - Den finns en risk att man framstår som ett pucko om man säger att eleverna är smartare än mig men man måste vara trygg på det sättet att man kan erkänna när man inte kan.  Programmet är gjort av

Under hela skoltiden kände han sig dum, att han inte passade in. Jesper var 33 år när han fick veta att han är särbegåvad och tillhör den enda procent av världens befolkning med IQ 135 eller mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jesper Kråkhede lärde sig läsa bara genom att höra sin mamma läsa sagor. I byn där han växte upp låg lekskolan granne med biblioteket och när hans kompisar lekte med byggklossar slukade Jesper allt om rymdsonderna Voyager 1 och 2. Men skoltiden blev tråkig och betygen medelmåttiga. – Det är en myt att särbegåvade också alltid är högpresterande, säger Jesper. För ungefär tio år sedan gjorde han föreningen Mensas IQ-test och fick veta att han är väldigt intelligent. – Då föll allt på plats, äntligen kunde jag vara mig själv, säger han.  Ett program av Lotta Malmstedt