Tendens Kortdokumentärer

Cyntia Kozmo, som kom från Syrien för ett par år sedan, fick en snabb start i en vanlig svensk klass. Undervisningen på både svenska och arabiska i förberedelseklassen gav henne ett lyft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. -Första dagarna i en helsvensk klass var jag rädd att de skulle skratta åt mig, säger femtonåriga Cyntia som drömmer om att bli forskare och jobba med mänskliga celler.Runt tolv elever bussas varje dag till Falkbergsskolan i Botkyrka i Tullinge  söder om Stockholm. Där möter några nyanlända elever en svensk skola för första gången. Eleverna körs dit från stadsdelar med många nyanlända flyktingar.De börjar i en förberedelseklass där de får undervisning på både svenska och arabiska parallellt. Sen slussas de in i en vanlig klass där de flesta elever har svenska som modersmål. Fjortonåriga Milanda Thomas har gått en termin i den tvåspråkiga förberedelseklassen och känner sig redo att flytta till en vanlig svensk klass.-Det är skönt att få undervisning på både svenska

Hur är det att följa en nära anhörig som är på väg att dö? Tendens lyssnare berättar för reportern Åsa Furuhagen om maktlöshet, tillit och komiska ögonblick i dödens närhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I våra program om Dödens vardag i Sverige 2015 pratade vi med personal som dagligen möter döende patienter och deras anhöriga. Vi mötte också Jenny som mist sin man i en svår cancersjukdom och frågade - finns den smärtfria döden?Sen bad vi lyssnarna komma in med sina erfarenheter av döden. Vi fick en mängd mejl med berättelser som framförallt handlar om att vårda en nära anhörig. I det här programmet får du höra några av dem. Hur skapar man kontakt med en döende människa? Tänk om jag inte orkar vårda mamma eller pappa hemma? Och kan den sista tiden tillsammans förändra en relation?I programmet intervjuvas också Peter Strang som är överläkare på Stockholms sjukhem och som skrivit många böcker om döden. Han reflekterar kring lyssnarnas berättelser och berättar om sina egna erfarenheter eft

Finns den smärtfria döden? Åsa Furuhagen möter läkare och sjuksköterskor i Linköping som hjälper döende patienter och deras anhöriga och hon träffar Jenny som mist sin man i cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - På slutet gjorde varje steg, varje andetag ont, berättar Jenny som följde sin mans kamp mot en svår cancer.Jennys man fick mycket smärtlindring och mot slutet av sitt liv sov han hela dygnet. Hennes historia är bara en av många kring smärta i livets slut. Lidandet kan vara både fysiskt, vilket sjukvården på många sätt kan avhjälpa, men också psykiskt.- Vi ska ta avsked från våra nära och kära, från livet, säger sjuksköterskan Eva Åstradsson som arbetar på avdelning 96 i Linköping.De flesta patienter på LAH i Linköping dör hemma men får hjälp av olika vårdlag som utgår från sjukhuset. I Östergötland var man tidigt ute med att utveckla en speciell vård för döende. Den så kallade palliativa vården har utvecklats i Sverige men fortfarande finns det svåra etiska dilemman i vården av allv

Hur ser döden ut när den väl kommer? 250 människor dör i Sverige varje dag. Ändå är den sista stunden i livet något vi sällan talar om. Vi möter de som tar hand om oss när slutet kommer. Ett program av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90 000 människor dör varje år i Sverige. Tendens möter de som tar hand om oss när slutet kommer. De som har döden som sin arbetsvardag. Medverkar gör bland annat Eva Axelsson, undersköterska, med lång erfarenhet av äldreomsorg. Programmet är gjort av Ola Hemström. 

Lars Hedh var en av 15 000 stockholmare som utan sin vetskap kartlades i Stockholm Universitets projekt Metropolit. Ett forskningsprojekt som visste mer om honom än han själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Dagens Nyheter skrev om projektet 1986 så utbröt en enorm mediedebatt där forskarna attackerades, och de så kallade Metropolitbarnen fick rätt att begära ut uppgifterna om sig själva från universitetet.Lars var en av dem som begärde ett registerutdrag och fick tillbaka en flera meter lång datautskrift som sammanfattade hans liv i siffror.Vad han inte visste var att bland alla siffror och byråkratiska formuleringar doldes en familjehemlighet. När den avslöjades förändrades inte bara hans framtid, utan också hur han såg  på det liv han levt innan.Programmet är gjort av Marcus Morey-Halldin.

Jan och Toralf har hjälpt Lawrence från Uganda i fyra år. Hur fick de plats med Lawrence i sina liv? Hur ska man stötta utan att skapa ett beroende och hur gör Lawrence med sin tacksamhetsskuld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Stockholm har Toralf Torsteinsen och Jan Hammarskiöld sedan 2011 hjälpt Lawrence Kaala som flytt från Uganda för att han är gay. Det som började med hjälp har växt till en vänskap. Men hur gör man för att en vänskap mellan människor som har så olika förutsättningar, ska hålla? Programmet är gjort av Åsa Furuhagen. 

Tendens Ola Hemström har återvänt till volontärerna på Malmö central efter en månad. Myndigheterna håller på att ta över ansvaret för flyktingmottagandet på plats men det sker inte utan friktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Volontärerna har lämnat ankomsthallen inne på Malmö Centralstation och Malmö stad , polisen och Migrationsverket har sakta tagit över. Ute i tälten utanför stationen, där volontärerna nu jobbar, finns både en lättnad men också en oro för vad som ska hända nu.  

Uso Güzel var 35 år när han bytte efternamn. Till Kurdman. Men alla i hans närhet jublade inte. Hur mycket av identiteten sitter egentligen i namnet och kan man bli kär i sitt eget namn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1934 drev den turkiska staten genom en namnlag, som en del av den turkiska assimileringspolitiken, som tvingade alla medborgare att anta nya turkiska efternamn och sluta använda sina gamla familjenamn. Uso Kurdman kom med sin familj till Sverige på 70-talet från sin kurdiska by, Omaro i Turkiet, då 8 år gammal. Då hette han Uso Güzel. Vid 35 års ålder bytte från det turkiska efternamnet Güzel till Kurdman. Kurdman blev den enda i sin släkt med ett annat efternamn än Güzel.- Det var lite som att jag fått min hämnd på den turkiska assimileringspolitiken, säger Uso Kurdman. Och jag är verkligen stolt över att jag hittat ett efternamn som passar mina bägge delar. Både min svenska sida och min kurdiska sida. I programmet träffar vi också Nin

Vad gör man när man närmar sig fyrtio och inte känner sig hemma i sitt namn? Omfamnar man det och försöker göra det till sitt? Eller byter man plötsligt namn, mitt i livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Kristinas familj finns det tre Kristinor. Kristina själv, Kristinas syster och familjens båt. Under uppväxten firades alltid Kristinadagen den 24 juli med tårta till sjöss. Men det var då. Trettio år senare försöker familjen återskapa firandet. Det går sådär. Tårtan är god men vem firar man egentligen? Ingen i familjen kallar sig för det där namnet längre. Och Kristina själv är numera en Kicki. Hon minns inte riktigt hur det hände eller hur hon kunde gå med på det, eftersom hon aldrig känt sig bekväm med smeknamnet. Reporter Kicki Möller.  kicki.moller@sverigesradio.se

Bilden av ett offer som påstods ha blivit halshuggen delades på nätet tusentals gånger bland annat av Isaak som vi hör i Tendens idag. Men vad visade bilderna? Vi slår hål på ryktet om IKEA-morden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan samma förmiddag som morden inträffade spreds information på nätet att ett av offren blivit halshuggen. Att det var ett terrordåd och att den som utförde dådet ropade Allahu akbar när han senare greps. Men när Tendens reporter Sigge Dabrowski tittar på fallet träder en helt annan bild fram. Vad är sant och vad är rykten? Och vad kan rykten få för konsekvenser för de inblandade? Reporter Sigge Dabrowski.

"Hon är en hora". Ett klick på mobilen och ryktet är igång. Haitham, fältassistent i Botkyrka, jobbar för att minimera ryktesspridningen. Ett rykte kan förstöra ett liv och skapa fördomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rykten och skvaller har människan hållit på med i alla tider och många av oss sprider rykten utan att tänka på konsekvenserna. Men ryktesspridningen idag går allt snabbare. Det kan förstör människors liv men också skapa fördomar som formar samhällsdebatten. Reportern Åsa Furuhagen berättar i det här programmet om rykten i stockholmsförorterna Tallkrogen och Botkyrka.

Hur är det att stå i första ledet och ta emot barn och unga på flykt? I Mölndal lägger enhetschefen David Nilsson ut madrasser i ett dagis som stått tomt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ensamkommande barn och ungdomar strömmar in till Mölndal utanför Göteborg. Hur är det att stå i första ledet och ta emot de unga som flyr hit? David Nilsson är enhetschef för ett boende i Mölndal.  I dag lägger han ut madrasser i en tom förskola, kör sängar i en hyrd lastbil och pratar svenska med en kille som varit två dagar i Sverige. Reporter Lollo Collmar.

Kvällen innan kom hundratals flyktingar. De flesta frivilliga har knappt sovit. Så kommer nyheterna från andra sidan. Följ de frivilliga flyktingmottagarna under ett ovanligt dygn på Malmö Central. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ola Hemström följde de som kom för att hjälpa till under det första dygnet av flyktingmottagande på Malmö Centralstation, den 8 september 2015. Varför väljer det att göra det de gör? Medverkar gör bland annat Bahareh Andersson och Tina Lindh som startade facebookgruppen "Vänd inte ryggen till", en av de många grupper som är aktiva på centralen. Medverkar gör också Sara Soleymanpur, Linda Chaib och Fateme Ali, också de frivilliga flyktingmottagare. Imorgon fortsätter vi till Göteborg. Vill du höra av dig till de medverkande? Maila oss på tendens@sverigesradio.se.Missa inte heller P1 debatt med rubriken "Hur många barn som dör på flykt tål Europa?"Initiativen och manifestationerna för de som flyr för sina liv avlöser just nu varandra. Men hur länge håller engagemanget i

Hanad Hassan var 14 när han kom ensam från krigets Somalia. Han ville bli socionom. Studievägledaren sa att Hanad inte hade någon chans att plugga vidare. Men Hanad tänkte bevisa att han hade fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är inte synd om oss ensamkommande, säger Hanad. Men vi behöver vuxna som tror på oss. Svenskläraren Lars Ellborg trodde på Hanad. Nu möts de igen. Möt också Omid Mahmoudi som kom ensam från Afghanistan. Han startade en förening för ensamkommande flyktingbarn. ”Nu är föreningen min familj”, säger Omid. Programmet är gjort av Lollo Collmar och sändes första gången i april 2015.

16-åriga Ali bor i Afghanistan och drömmer om att bli polis. Han gömmer sig ombord på en båt i Grekland. Det är vinter och Ali kan inte simma, men polisen där kastar honom överbord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är gjort av Lollo Collmar och sändes första gången i mars 2015.

Anna har bara ett bröst. Där det högra bröstet skulle ha suttit finns bara ett långt ärr. Hur mycket av hennes kvinnlighet och könsidentitet låg egentligen i bröstet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En tidig morgon för sju år sedan ringde telefonen hemma hos Anna Sandström. Hon ombads omedelbart att åka in till sjukhuset och Anna förstod genast att hon skulle få besked om att hon fått cancer.Strax därefter opererades bröstet bort och Anna minns chocken över att se det långa ärret där bröstet tidigare varit. - Jag kände mig vingklippt och väldigt okvinnlig, berättar Anna.Fastän det idag är vanligt att rekonstruera det borttagna bröstet har Anna valt att leva med enbart ett bröst. - I dag har jag insett att kvinnligheten inte sitter i mitt bröst. Men insikten om det har tagit lång tid. Under hela sjukdomstiden har Anna haft bröstsjuksköterskan Maria Sandberg vid sin sida. Hon utnämndes för några år sedan till årets bröstsjuksköterska i Sverige och arbetar p

När Anton kom i puberteten utvecklade han små bröst. Och de försvann inte som läkaren trodde att de skulle göra. Anton hatade sina bröst och tyckte de begränsade hans liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte en alltför ovanlig företeelse att pojkar i puberteten utvecklar små bröst eftersom bröstkörteln växer. I de flesta fall försvinner dock ”hängbrösten”,  men inte i Antons fall.Under skolgången fick Anton systematisk anpassa sin klädshopping till t-shirtar med stora tryck för att dölja sina ”bitchtits” som han kallar dem.Han började gå med framskjutna axlar för att dölja sina bröst och han valde kläder med omsorg. Och på sommaren valde han att inte bada med de andra. Efter besök hos läkare visste Anton vid 12 års ålder att han ville genomgå en operation av gynekomasti som syftar till att minska manliga bröst. Vad gör det men en ung man att ha bröst som inte passar i mallen av hur en mans bringa ska se ut?I programmet träffar vi också Linus Fremin som unde

När Kevin Redvik bara var ett halvår gammal dog han i plötslig spädbarnsdöd. Hans föräldrar tog beslutet att donera flera av hans organ. Men hjärtat? Är det ett organ som alla andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige finns ett skriande behov av organ. Omkring 750 personer väntar i detta nu på ett organ. Det kan tyckas självklart att man ska donera om man har möjlighet eftersom organen annars inte kommer till nytta. Men i organen har vi också lagt värden som ställer sig i vägen för det självklara i att ge.Tanken på att själen bor i hjärtat gjorde det svårt för Johanna och hennes familj att donera hennes pappas organ när han gick bort plötsligt i en hjärnblödning.Anna Redvik som förlorade sin son Kevin när han bara var sex månader ställdes i en akut situation inför frågan om hon ville donera Kevins organ när hans hjärta fortfarande tickade. Sjukhusprästen Daniel Brattgård som mött anhöriga vid akuta dödsfall i 40 års tid har stött på många av de dilemman som uppstår när man plötsligt

Mikaela Persson behöver en ny njure. Väntan känns evig. Kommer den nya utredningen av organdonation som snart presenteras påverka hennes chanser till ett nytt liv? Nu har Mikaela väntat i nio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tre gånger i veckan är Mikaela Persson på sjukhuset för att rena sitt blod. Där genomgår hon en fyra timmar lång dialys. Det är tredje gången Mikaela väntar på en ny njure. Den första fick hon när hon var 12 år men den fungerade bara i tre månader. Sedan gick hon i dialys i ett år innan hon fick en ny njure för andra gången. Den njuren höll i sju år. Nu har hon väntat på en ny njure i nio år och under hela den tiden har hon gått i dialys.- Man är mycket piggare med njure, man är mer frisk. Inom citationstecken då. I och med alla mediciner man måste ta. Så mår man mycket bättre. Jag känner ju att en njure vore perfekt att få, att bli piggare och orka mer. Orka jobba. Orka leva.Omkring 750 personer i Sverige står i kö och väntar varje dag på att få ett samtal om att de ska

Vid sjuttio fick Gun Hansson plötsligt lust att krama om främlingar på stan. Höll hon på att bli sjuk? Nej, hon upplevde gerotranscendens, en förändring som kan komma när vi åldras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När hon närmade sig sjuttio började Gun Hansson förändras. Hon började skratta och busa med främmande mänskor på stan. Hon fick behärska sig för att inte springa fram och krama om dem – hon kände så starkt att hon hörde ihop med dem. Först trodde Gun att hon blivit sjuk – sen upptäckte hon att hennes beteende stämde med teorin att vissa människor uppnår gerotranscendens när de åldras.Vi lever allt längre -  2000 personer i Sverige är över 100 år i dag. Men hur är livet när man är riktigt gammal? Hur har hundraårsexplosionen påverkat vår livskvalitet? Tendens reporter Lollo Collmar frågar personer mellan åttio och nittiofem. Hon möter Gun som aldrig varit så lycklig som nu. Men också Sverre, som hade velat dö samtidigt som sin fru, och Iris som inte själv förstår varför hon ha