Förlagspodden

Avsnitt 24 där förläggaren och journalisten, i synnerhet journalisten, ondgör sig över det som står i tidningen och konstaterar att den svenska streamingtjänsten Bookbeat har gått på pumpen i Storbritannien och att kulturjournalister sällan förstår vad det innebär att arbeta journalistiskt. Dessutom tillåts förläggaren att bada i ett gynnsamt ljus när han berättar om en ny, nåja, bok som förlaget snart ger ut. Förläggaren lämnar också en liten rapport om livet på förlaget under vårvintern; nyanställda, nya böcker, få böcker, högt tempo, långsamt tempo… Annars är det som vanligt. Vi pratar, och pratar, och pratar. Alltid om bokbranschen, ofta om Bonniers och en hel del om kulturjournalistik. Så också denna gång. Och så avslutar vi med en liten delikat berättelse som kanske retar en och annan.   Innehåll: 00 00 – Bonnier Bookbeats svårigheter på den brittiska marknaden. 07 07 – En modern klassiker om östtyska Stasi 10 40 – Vad händer på Lind & Co? 16 43 – Bolognas barnbokmässa 22 05 – Liten omvälvning

Avsnitt 23: Vi sneglar på läget i vårt grannland Norge, vilket är på tiden. I slutet av inslaget ser förläggaren till att ni får något att fundera över. Vi läser om det med jämna mellanrum. En äldre, klassisk roman skickas in anonymt till ett antal förlag. Romanen, skriven av en Nobelpristagare, refuseras. Alla blir upprörda… men inte förläggaren. Han anser det mer eller mindre självklart. En biografi är en biografi, är en biografi. Inte alls, om du frågar förläggaren. Dagens biografier har nästan inget gemensamt med gårdagens biografier. På något sätt blev det här ett avsnitt där journalisten inte riktigt trampade i takt med tiden.   Innehåll: 00 00 – Upprörda känslor i den norska bokvärlden. Men är det så mycket att bli upprörd över? 14 35 – Varför gårdagens Nobelpristagare aldrig skulle gets ut idag. 22 00 – Biografier är inte alls vad du tror.

Avsnitt 22: Många blir moraliskt upprörda när de hör om logaritmstyrd bokutgivning. Inte förläggaren, och egentligen inte heller journalisten, trots förläggarens kommentarer. Vi börjar där men slutar diskussionen någon helt annanstans. Som vanligt. I Sverige finns det inbundna böcker och pocketböcker. Och storpocket, något som katten släpar in, om ni frågar journalisten som hellre ser det amerikanska B4-formatet och trade paperback i Sverige. Så vi får lite snyggare och roligare häftade böcker. Men vi börjar samtalet någon helt annanstans. Också det som vanligt. Mikael Ressem skriver deckare på ett sätt som gjorde journalisten misstänksam. Visst var det väl…? Jodå, sa Mikael Ressem och berättar en rätt osannolik historia för oss.   Innehåll: 00 00 – Googlespaning, jakt på en snabbfotad konkurrent och snabbutgivna böcker. 11 03 – Inbundet, pocket, eller ett helt nytt format? 17 22 – Kan man vara författare och ha ADHD? Samtal med deckarförfattaren Mikael Ressem 36 51 – Förläggaren funderar över det ha

Avsnitt 21: Bokåret 2017 kan summeras i två punkter: ljudböcker bara växer, växer, växer och försäljningen av pappersböcker ligger mer eller mindre stilla. Samtidigt så sker det en hel del i det tysta. Mellanstora och mindre förlag pressas hårt när hela ekosystemet för litteratur förändras. Förläggaren ser stora krafter i rörelse som förlagen måste anpassa sig till medan journalisten är irriterad och hellre fokuserar på motståndet. Sedan kan vi inte undgå att prata om förläggarens mellanspel i media där han hamnade i hetluften när han kritiserade den ökande politiska viljan att styra kulturpolitiken. Mitt i alltihop släpper förläggaren ifrån sig en generande, föralldel gammal, historia till journalistens förvåning. Nåja. Mer skadeglädje kanske.   Innehåll: 00 34 – 2017 sett från ett officiellt perspektiv - ett sådärår för svensk bokförsäljning. 09 46 – 2017 sett inifrån förlagsvärlden – ett mer bekymmersamt perspektiv. 21 42 – Den politiska styrningen av litteraturstödet - i det godas tjänst kan allt

Avsnitt 20: Det tyska perspektivet på andra världskriget är en garanterad bästsäljare säger förläggaren. Det brittiska eller amerikanska perspektivet är mer svårsålt. Så förläggaren jagar böcker från andra världskriget med tyskt perspektiv. Men när han hittar ett manus med ny kunskap från ett svenskt perspektiv då går det inte så bra. Journalisten å sin sida ser att bokrean ligger bakom allt ont vilket förläggaren inte riktigt kan hålla med om. Förläggaren är ibland en försiktig herre så det som är bra för bokhandeln är bra för förläggaren. Men okey, även förläggaren tror att rean bör skrotas. Lite veligt… Innehåll: 00 00 – En pudel till alla översättare 02 38 – En bok som försvann i mängden 11 30 – Rean, en institution som överlevt sig själv. 21 30 – Eböcker på biblioteken, del 2 25 25 – Amazon, del 57 Böcker som nämns: När Sveriges generalkonsul räddade Paris – en biografi över Raul Nordling av Margareta Bäckman.    

Avsnitt 19: Förläggaren är omutlig, det mesta ett förlag gör på sociala medier är meningslöst. Facebook är ett omöjligt uppdrag för de flesta förlag och bloggar är döda. Sedan kan vi inte låta bli att plocka upp en reflektion om meningslösa översättningar från USA. Och trots att förläggaren är stenhård – Sverige är en amerikansk kulturprovins – så håller vi inte med. Snarare är det för lite översättningar i Sverige. Och självklart tar vi chansen att prata om yttrandefriheten när det bränner till någonstans i vår närhet. Hur dumt det än kan låta.   Hålltider: 00 56 – Är sociala medier ett omöjligt uppdrag för ett förlag? 15 01 – Finns det en destruktiv litteraturimport från USA? 23 45 – Yttrandefriheten sitter trångt på brittiska elituniversitet

Avsnitt 18. Förläggaren får kontakt med lyssnarna och gör en rättelse angående Bonniers översättaravtal. Han rider en gammal käpphäst till storm mot den svenska deckarens anspråk på att vara samhällskritisk. Journalisten rider bredvid. Men när de hamnar i en fundering runt förläggarens egen utgivning, blir tonen direkt mer resonerande. Journalisten undrar över hur biblioteken funderar när de vill ha gränslös utlåning av digitala böcker. Förläggaren har mindre problem med det men blir som skattebetalare irriterad över att pengarna främst satsas på kommersiell litteratur, och slår, i förbifarten, ett slag för folkbildningen. Slutligen en sedelärande historia ur förläggarens fatabur. Den börjar i Träkvista, fokuserar på Gudrun Schyman på IKEA och slutar helt naturligt i lageravskrivningens betydelse för ett förlags ekonomi.   Körschema: 00 00 – Rättelse om Bonniers översättaravtal 07 54 – Den svenska deckarens lånta fjädrar 18 30 – En revolution för studenter 22 00 – Bibliotekens utlåning av digitala böc

Avsnitt 17. Förläggaren är i sitt esse. Han har minst två uppfattningar i varje ämne utan att hamna i den svenska nyhetsjournalistikens moras av ”å ena sidan/å andra sidan. Helt krasst konstaterar han att den kvalificerade litteraturen idag blir mer och mer osynlig i media samtidigt som media pratar allt mindre om den kvalificerade litteraturen. Han frossar i vårens nya böcker och hamnar självklart i Tyskland och gör en mellanlandning på 30-talet i skuggan av det andra världskriget. Journalisten? När han inte är oense med förläggaren har han, lite överdrivet, fullt upp med att försvara sig.   Hålltider: 00 40 –  Bonniers och översättarna – en inte så självklar historia 13 33 –  Eleanor Oliphant och två teorier om den kvalificerade litteraturens framtid. 21 53 –  Nytt år, nya böcker. Mycket tyskt och en doft av förkrigstid.   Böcker som nämns i avsnittet: Gail Honeymann – Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt Susie Steiner – titel ej bestämd (Missing, Presumed) Hans Fallada – Hackendahl ger sig al

Avsnitt 16: Förläggaren blir lite ställd och pratar på om saker han inte gillar att prata om. Till exempel sin egen bakgrund. På vägen blir det ett samtal om att starta förlag, om likviditetens betydelse och vad som kostar vad när man driver ett förlag. Finland 100 år – och förläggaren och reportern gräver i sitt förhållande till Finland. Varför de ständigt återkommer. Efter det dyker de ner i en reflektion över hur fort och genomgripande branschen håller på att förändras. En dystopi för många, en naturlig utveckling för andra; bokklubbarna försvinner, näthandeln fortsätter växa, den fysiska bokhandeln fortsätter minska och ljudboken expanderar och expanderar och expanderar. Dessutom minskar traditionella medias roll eller förmåga samtidigt som sociala media växer i styrka. Effekter? En radikal kommersialisering eller snarare en starkare tillväxt av de trender vi redan ser. Den kvalificerade litteraturen trängs ut i marginalerna. Låter det som ni hört det förut? Visst, men inte så här och inte berättat a

Avsnitt 15: SMB, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, är unikt. När världens alla bokklubbar är på väg att tyna bort så växer SMB. Mannen som byggt upp och driver bokklubben, på tvärs mot all branschkunskap och etablerad visdom, Per-Anders Lundström, ger oss nycklarna till sina framgångar. Och, konstaterar både förläggaren och reportern, den mannen tänker inte som alla andra. För att inte tala om hur han beter sig. Det är oavbrutet spännande och mycket lärorikt även för den som tycker att bokklubbar är lika modernt som häst och vagn, för att använda en av Per-Anders liknelser. Men SMB är, hävdar reportern med emfas, det nya nya. Förläggaren håller med men har, som ni kommer att upptäcka, ett eget intresse här.

Avsnitt 14: Varför ser ett förlags utgivning ut som det gör? Varför väljs just de böckerna? Vad händer när man satsar och misslyckas? Vad säger oss de nominerade böckerna till Augustpriset och Årets deckare? Och, på förekommen anledning, den eviga frågan om Amazon kommer till Sverige eller ej. I ett fåfängt försök att vara aktuella gräver förläggaren och reportern ner sig, djupt, djupt i allt vad listor de kan hitta. Långt bortom nördighetens gräns. Som alltid är reportern romantisk och lite naiv. Och förläggaren? Han lever farligt nära att överge sina ideal. Sedan börjar vi med en liten miss. Vi kallar detta för avsnitt 15. Men vän av ordning vet att det är avsnitt 14. Men nu börjar vi få kläm på det så i fortsättningen gör vi inga sådana misstag igen. Hålltider för innehållet: 00 – Hur man bygger en utgivningslista (och varför en spansk feelgoodroman med en omöjlig titel bara får en chans). 10.27 – Amazon i Sverige, som alltid en initierad spekulation 17.37 – Augusts och Deckarakademiens vedermödor

Avsnitt 13: I det här avsnittet tar vi temperaturen på bokbranschen. Spelar det någon roll vad man gör och säger? Vi pratar med Frankfurtmässans ”utrikesminister” som berättar om hur bokmässan förhåller sig till omvärlden, till nazistiska förlag och vad tysk lag egentligen säger om nazismen. Sedan åker vi hem. Men då smäller det. Så vad göra när hela avsnittet i princip är inspelat och klart? Bryta ihop och göra om tänker förläggaren och reportern och gör just det. Men inte DN, där journalisten hittar på en historia och ingen kollar fakta. Vilket kommer lägligt eftersom reportern just nu har behov av att spy på värdelösa medier där tyckande slår ut fakta, en sorts ”fake news” om ni så vill. På vägen fram till slutet av programmet hinner vi också trampa den ängsliga kultureliten i Göteborg på tårna. Hoppas vi. Men då är förläggaren trött på allt… Och som vanligt inleder vi med ett felaktigt påstående, det här är avsnitt 13, inget annat.

Avsnitt 12: Förlagspodden doppar tårna i floden av händelser från Frankfurts bokmässa i två avsnitt. Här några snabba ögonblicksbilder. Förläggaren är lite besviken på mässan men samtidigt lättad över att slippa betala mer än 25 000 dollar för en i och för sig intressant bok. Anders Gustafson, fackboksförläggare på förlaget, funderar över omöjliga men älskvärda böcker och vad som är trendigt. Till exempel lax och svamp. Och Mats Ahlström, bokhandlaren med det unika perspektivet, funderar över bokhandelns framtid och vikten av att ha en bra branschtidning i en turbulent tid.

Avsnitt 11: Unn Palm har arbetat i bokbranschen sedan hon var 20 år och har hunnit med det mesta. Hon var med när Akademibokhandeln startade som en utmanare och uppstickare, hon ledde den första litterära bokklubben i Sverige och var chef på Bonnierägda Wahlström och Widstrand. Nu jagar hon världen runt efter BOKEN. Men mest har hon betalt för att läsa och följa de nya trenderna. Så hon vet det ni inte vet; att ”uplit” och ”untrue, true story” är det nya nya. Få gärna igång henne att prata om agenter. Vi gjorde det, hon har några bra historier att berätta. Och förläggaren har läst en bok. Extremt rolig påstår han och kommer ihåg en skröna värd att berätta. Författare och böcker vi nämner i detta avsnitt: Johannes Klenell ”Det fria ordet”, Gail Honeyman ”Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt”, E L James ”Femtio nyanser av mörker” och Jörn Lier Horst.

Avsnitt 10: Hösten är en intensiv period i bokbranschen. Vi följer det tempot ett tag och kommer varje vecka under en kort period. Så här är det äntligen, vårt samtal med Pia Printz som blev så långt att det utgör hela det här avsnittet av Förlagspodden. Pia Printz som dök upp från ingenstans och etablerade sitt förlag med den första boken hon gav ut. Pia Printz är en kaxig dam på ren göteborgska. Först gör hon det alla förläggare drömmer om. Sedan gör hon om det, en gång till. Dessutom har hon åsikter om allt som rör ett förlag. Om ni får en känsla av att hon aldrig slutar prata så beror det på att vi inte ville att samtalet skulle ta slut… men det gör det trots allt. Men – aj aj aj – innan dess hinner Pia såga en bok ungefär längs fotknölarna. En bok som en stor del av kritikerkåren visade sig älska.

Avsnitt 9: Vi laddar upp inför Bokmässan men börjar med en resa till Berlin. Vad gör förläggaren i Berlin? Vilka trender hittar han? Vilka rykten för han vidare? Som vanligt tror han inte det finns något att berätta. Som vanligt har han fel. Vi grottar ner oss i Bokmässan – en drömkrossare enligt förläggaren som har många års erfarenheter att ösa ur. Vi pratar om uppladdningen inför årets mässa och mitt i alltihop räddar vi en gigantisk skröna åt eftervärlden – en middag som tagen ur Gökboet. Vi diskuterar också runt SvT och litteraturen. För att prata klartext på modern svenska. Hur korkat kan det bli, liksom?Innehåll: 00.00: En resa till Berlin. 08.28: Bokmässan som ”drömdödare”. 14.00: Svårigheten att tillfredsställa alla. 16.31: En middag från en svunnen tid. 21.45: En mycket trång åsiktskorridor. 26.40: SvT och recensionerna.  

Avsnitt 8: Förlagspodden 8 funderar över varför det största hotet mot den fysiska bokhandelns framtid inte diskuteras någonstans. Det är bråttom men ändå är det dödstyst i medier och företagsledningar. Och så den stora frågan – vad händer på ett förlag under årets intensivaste månader? En rätt ointressant fråga tycker förläggaren men kan sedan inte sluta prata. När man ger ut ett verk som Tolstojs Krig och Fred så bör man förklara sig anser reportern, vilket också förläggaren gör. Till slut, en inte helt lätt fråga att hantera. Men ni som tror att allt går till som det ska i bokvärlden har en del att lära av historien om hur Jörn Lier Horst hastigt men mindre lustigt blev en Bonnierförfattare.

Avsnitt 7: Vi är kvar på Crimetime i Visby men ägnar hela avsnittet åt ett samtal med Tove Alsterdal. Varför fattar hon inte att man ska skriva serier om man ska bli riktigt framgångsrik? Förläggaren har försökt övertala henne, men, till ingen nytta. Men så är hon också uppvuxen i gränsland. Då blir man lite eljest. Det blir ett samtal som böljar från hur man blir sedd som kvinnlig deckarförfattare jämfört med manliga dito, över den svenska självbilden till funderingar om den samhällstillvända deckaren är på väg ut. Bland annat.

Avsnitt 6: Vi tar oss till Visby och sänder från deckarfestivalen Crimetime i ett förlängt avsnitt. Vi funderar på om Crimetime behövs, vilka trender, om några, som finns i deckarvärlden och ger er lästips. Vilka deckare eller thrillers är ett måste? Och till er som tror att förläggare bara läser sina egna böcker; ni har fel, fel, fel. Vi tar små steg mot perfektion genom att börja bjuda in gäster till podden. Den här gången möter vi Martin Ahlström, Karin Linge Nord och Pelle Andersson i Visby som ger er sina bästa lästips. Och de kommer inte från det egna förlagets utgivning.

Avsnitt 5: Vi diskuterar ljudböcker och förläggaren vet vad som fungerar och vad som inte fungerar. Han har också svaret på varför det är så. Vi nördar ner oss i Höstens Böcker, en bibel för många men kanske på väg ut. Vi kastar oss också in i debatten om högt och lågt i litteraturen? Och i all ödmjukhet ger vi er senaste nytt om pappersbokens framtid.