Biblioteket

Biblioteket utgår denna vecka för nu sänds programmen om Sveriges Radios Romanpris!Här hittar ni programmens sändningstider: Ni hör Lyssnarjuryns diskussioner om de nominerade romanerna i Kulturradion måndag 9/3 till och med torsdag 12/3 kl. 14.03 (med repris samma kväll kl. 18.15).Fredagen den 13/3 avslöjas pristagaren i Kulturnytt kl. 13.05 och samma kväll porträtteras pristagaren kl. 18.15 (med repris söndag 15/3 kl. 16.03). Vem vinner och varför?

Biblioteket med Giftskåpet Det är Darwinjubileum i år, alla talar om mannen som ändrade synen på människans ursprung. Biblioteket har läst vad han själv har att säga om sitt liv och sitt arbete i självbiografin som nu kommit i en moderniserad svensk utgåva. Och vad händer när naturvetenskapsmannen kliver in i litteraturen, går det att göra romaner av empiriska experiment, vetenskapliga teorier och uppstoppade kvastfeningar? Vi har läst två nya böcker där zoologin och antropologin leder forskaren långt bort från labbrapporten och rakt in i poesin. Giftskåpet handlar om rätten att uttrycka sig fritt. I somliga delar av världen är den rätten obefintlig men hur ser det ut i Sverige? Är det tabu att prata illa om offentliga eller på annat vis kända personer? Det var vad Lars Norén anklagades för att göra i En dramatikers dagbok, men hans dagbok kan också ses som en litterär parallell till Dantes Divina Commedia. Programledare: Jenny Teleman och Louise Epstein Charles Darwin ändrade synen på  människans u

Biblioteket med Giftskåpet Sexualitet och melankoli i Biblioteket. Varför har sexuella skildringar i litteraturen så ofta ansetts samhällsomstörtande? Och vilken roll spelar melankolin som samhällskraft idag? Karin Johannisson professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala intervjuas om sin nya bok Melankoliska rum där hon undersöker melankolins väg bort från den manliga eliten. Melankolin en gång sedd som en skapande och rebellisk kraft får i vårt moderna samhälle alltfler diagnoser. Utrymmet för normaliteten krymper. I Giftskåpet hör vi den norske författaren Agnar Mykle vars bok Sången om den röda rubinen för 50 år sedan blev indragen och förbjuden i Norge. Författaren, numera avliden, ställdes inför rätta. Tomas Forser litteraturprofessor i Göteborg kommenterar sexualitetens förhållande till makten. Böcker med sexuella skildringar har ofta hamnat i s k giftskåp. Varför har sexuella skildringar i litteraturen så ofta ansetts samhällsomstörtande? Och vilken roll spelar melankolin som samhällskraft i d

Biblioteket med Giftskåpet Den amerikanske författaren Richard Yates slog aldrig igenom när han levde, men nu när hans roman Revolutionary Road blivit film vill alla läsa hans böcker. Han skildrar dysfunktionella familjer, mögliga hus, förorter, sprit och New York city. Biblioteket har tagit reda på varför hans romaner trots dysterheten inte gör läsaren deprimerad och varför det finns mer att upptäcka än Revolutionary road. Dessutom börjar Bibliotekets nya serie Giftskåpet som handlar om böcker som blivit förbjudna eller retat upp läsarna. Det finns en enda bok som blivit fälld i ett tryckfrihetsmål i Sverige, och den är varken skriven av August Strindberg eller Lars Norén utan av Ing-Marie Eriksson, bördig från Jämtland. Debutromanen Märit fick Ing-Marie Erikssons forna grannar att stämma henne för förtal och yrka på fängelsestraff. Ing-Marie Eriksson berättar för Mia Gerdin om varför hon har rätt till sina egna minnen och upplevelser. Den amerikanske författaren Richard Yates slog aldrig igenom när

Biblioteket med Klassikerrummet Historien är full av misstag, meningslösa attentat och illa skötta krig. Varför är det svårt att handla rätt moraliskt och politiskt när vi befinner oss mitt i ett komplicerat historiskt skeende? Vi diskuterar frågan utifrån två nya böcker om andra världskriget. Yukiko Duke har skrivit om kriget sett ur Japans perspektiv och Ann-Marie Ljungberg har skildrat attentatet mot Norrskensflamman i en ny roman. Klassikerrummet diskuterar Boccacios Decamerone. De livsbejakande, äventyrliga och ofta våldsamma historierna i boken skrevs ner på italienska i en tid då latinet var lärdomens språk. Författaren syfte var att underhålla damer av god familj, men succén sprängde både köns- och bördsgränserna. Mattias Berg, Maarja Talgre och Claire Wikholm har läst en prisbelönt svensk nyöversättning av boken.

Biblioteket med Klassikerrummet För några år sedan gjorde den norske författaren Henrik Langeland stor succé med romanen Wonderboy. Hans nya bok heter Manuskriptet och utspelar sig på den litteraturvetenskapliga institutionen på universitetet i Oslo. Huvudpersonen blir kär i sin elev och hittar ett dokument från 1600-talet som kan göra honom berömd. "Mitt ansvar är att skriva böcker som är spännande, har en bra handling och ett språk på hög nivå", säger Henrik Langeland. Vi har träffat honom i Oslo. I Klassikerrummet läser Maarja Talgre och hennes gäster, Ulrika Knutson och Gunnar Bolin, Eyvind Johnsons bok Drömmar om rosor och eld från 1949. Det är en mörk bok om häxprocesser i en sydfransk stad i början av 1600-talet. Den framgångsrike, fritänkande prästen Urban Grainier vågar trotsa celibatet och blir därför bränd på bål. Programledare Anna Tullberg.

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker. Samtidigt som man kan höra utdrag ur Virginia Woolfs dagböcker i Radioföljetongen porträtteras hon i Biblioteket.  Vem var den mytomspunna författaren som valde att ta sitt liv 59 år gammal? Bilden av en sammansatt personlighet tonar fram i dagböckerna; å ena sidan har hon ett hektiskt sällskapsliv, å andra sidan söker hon avskildheten för att kunna skriva. Emellanåt faller hon ner i djupa depressioner som gör henne oförmögen att skriva.Hela tiden finns maken Leonard, journalist och författare, vid hennes sida, för att balansera humörsvängningarna och skydda henne mot henne själv. Hon var modernisten som skapade klassiker som fortfarande läses av nya generationer. Finns det en gnutta av hennes person som inte är utforskad? Ändå känns hon märkligt oåtkomlig. Vad har hon att säga oss idag?I programmet medverkar förläggaren Elisabeth Gra

Biblioteket med Klassikerrummet De korta ögonblickens kärlek kan vara lika mycket värd som ett femtioårigt äktenskap menar Eva Adolfsson som har gett ut en mängd böcker sedan debuten 1980. I Biblioteket säger hon: Det som intresserar mig mest är människors medvetande, hur vi tänker och hur vi möts. Hon pratar också om idéer, kärlek, lycka och sin nya bok En liten historia där en romans blir livslång och värdefull fast kärleksparet bara träffas några få gånger. Klassikerrummet ger sig i kast med Tusen och en natt, en sagosamling som i blivit censurerad på grund av sin erotiska frispråkighet. Historien om Sheherazade som berättar för att inte bli halshuggen har fortfarande många läsare fast det gått mer än tusen år sen den skrevs. Gäster hos Maarja Talgre: Haideh Daragahi och Göran Sommardal

Biblioteket handlar om Cordelia Edvardson. Flickan Cordelia deporterades 15 år gammal till Theresienstadt och senare till Auschwitz. Där ersattes hennes namn med tatueringen A 3709. Vi känner henne som prisbelönt journalist och författare. Hennes rapporter från Israel om den ständigt pågående Mellanösternkonflikten, har mötts med stor respekt av de flesta. Hennes mest kända roman Bränt barn söker sig till elden kom ut på nytt förra året då den också sändes som radioföljetong. Möt Cordelia Edvardson i Biblioteket, där också Agneta Pleijel, Stefan Jarl, och Gunilla Abrahamsson, medverkar. Producent är Kerstin Wixe. -Vi borde alla ägna oss åt att försöka laga världen, även om vi aldrig kommer att lyckas.Så säger Cordelia Edvardson. Flickan Cordelia deporterades 15 år gammal till Theresienstadt och sedan Auschwitz. Där ersattes hennes namn med tatueringen A 3709.Vi känner henne som prisbelönt journalist och författare. Hennes rapporter från Israel om den ständigt pågående Mellanösternkonflikten, har möt

När de amerikanska revolutionärerna skrev självständighetsförklaringen 1776 och ett decennium senare utarbetade den nya statens konstitution nöjde de sig inte med att bestämma vilka myndigheter som skulle finnas, de skrev också om varje människas rätt att sträva efter lycka. Dessutom funderade de på hur en god medborgare skall vara. Mikael Timm försöker förstå hur lagen om lyckan fungerar

Biblioteket: Sveriges Radios Lyrikpristagare - Helena Eriksson Helena Eriksson får Sveriges Radios Lyrikpris i år. I våras kom hennes kritikerrosade sjunde diktsamling "De, bara". Jag och du och hon och han byter plats med varandra i en poesi som både är skrift och teater. Ända sedan debuten med " En byggnad åt mig" från 1990, har hon byggt upp en värld där det avlägsna och exotiska möter det råa och bokstavliga. Jörgen Gassilewski har träffat Helena Eriksson. Helena Eriksson får Sveriges Radios Lyrikpris i år. I våras kom hennes kritikerrosade sjunde diktsamling ”De, bara”. Jag och du och hon och han byter plats med varandra i en poesi som både är skrift och teater. Ända sedan debuten med ”En byggnad åt mig” från 1990, har hon byggt upp en värld där det avlägsna och exotiska möter det råa och bokstavliga. Och där hotet, utplåningen och den gränslösa passionen aldrig är långt borta. Jörgen Gassilewski har träffat Helena Eriksson.

Biblioteket: Lars Gustafsson.Lars Gustafsson har flyttat hem. Efter dryga kvartsseklet som filosofiprofessor vid universitetet i Austin, Texas, bor den svenska författare och poeten sedan 2006 åter i Sverige. Litterärt avslutade han sin amerikanska sejour samma år, med versberättelsen Den amerikanska flickans söndagar. I sin senaste roman Fru Sorgedahls vackra vita armar har han återvänt till sin ungdom, och till sin ungdoms Västerås och Västmanland. Thomas Lunderquist har genomgått en fiktiv ettbetygskurs i Lars Gustafsson - med sju av hans sjuttiotal verk på litteraturlistan - och porträtterar den mestadels muntre författaren och poeten i veckans Biblioteket, som har rubriken Ett lätt och distanserat förhållande till verkligheten. Föreläsning i Lars Gustafsson av Lars Gustafsson.

P1 måndag 8 december kl 14.03 och 9/12 kl 18.15 Årets nobelpristagare J.M.G. Le Clézio”Uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare. Utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisation”.Så motiverade Svenska Akademien sitt val av årets nobelpristagare i litteratur. J.M.G. Le Clézio geniförklarades 1963 tjugotre år gammal med sin debutroman Rapport om Adam. Under 60-talet skrev han  en handfull experimentella  romaner om unga män som vandrade runt i en stad eller ett landskap och lät alla sinnesintryck strömma genom sig. I början av 70-talet lämnade han Frankrike och den västerländska civilisationen för att i tre år leva med en kringvandrande indianstam i Panamá. Erfarenheterna förändrade hans liv, hans syn på världen, människorna och naturen.Världsnomad och humanist skriver han på en flödande vacker prosa om utsatta människor och kulturer hotade och  missbrukade av kolonialismen. På senare år har han också  berättat om sin släkts historia, hur den färdats

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Biblioteket med Klassikerrummet Humor är viktigt, tycker den amerikanske författaren Dennis Lehane som intervjuas i Biblioteket idag. I hans senaste bok Ett land i gryningen är det de som har förmågan att skratta som har framtiden för sig. Själv skrattar Lehane gärna åt Harpo Marx. Och Klassikerrummet påminner oss om den bok som anses vara den italienske författaren Italo Calvinos roligaste och mest fantasifulla, nämligen Klätterbaronen från 1957. Redaktör för Biblioteket Kerstin Wixe.

P1 måndag 17 november 1403 och tisdag 18 november 1815 Den 20 november i år, är det 150 år sedan Selma Lagerlöf  föddes. Till skillnad från många andra författare i hennes generation är hon fortfarande läst och älskad. Vad är hemligheten bakom att hon fortfarande fängslar sina läsare? Och varför var hon så intresserad av att skildra sambandet mellan kärlek och galenskap i sina romaner? Vi har undersökt vem Selma Lagerlöf var bortom hennes upphöjdhet.  Några spår fann vi på Mårbacka som idag är museum, fast flest ledtrådar har vi hittat i hennes böcker. Hon var inte en sagotant utan en medveten författare som ville skildra en ny och bättre människa. Vi letar efter Faust i biblioteket på Mårbacka, lägger märke till storleken på hennes skor och tar reda på vad Gösta Berling egentligen handlar om. I programmet medverkar några av hennes läsare; Lisbeth Stenberg litteraturvetare,  Rickard Jäverling musiker, Marcus Ivarsson serietecknare och Sofia Wijkmark doktorand i litteraturvetenskap.Ett radioprogram av Louise

Biblioteket med Klassikerrummet Ibland är historien extra tydlig i skönlitterära verk. Vi har träffat den tjeckiske författaren Jáchym Topol vars första roman på svenska, "Nattarbete", handlar om den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968. Hur har hans egna minnen blivit litteratur och vilka fördelar har det att skildra historien med ett barns ögon? Den tyske författaren Ingo Schulze föddes i Dresden i dåvarande DDR och hans senaste bok på svenska "Mobilen - 13 historier på gammalt manér" skildrar människor vars liv förändras i grunden. Vi har pratat med honom om Tysklands förändring och hur det har påverkat hans sätt att skriva. Klassikerrummet ger sig i kast med "Tidmaskinen" av H G Wells som väckte sensation när den kom ut i England 1895. Den kombinerar skarp samhällskritik med science fiction. Boken om de vackra parasiterna som äts upp av de fula arbetarna fick mängder av läsare och gjorde H G Wells berömd. Gäster hos Maarja Talgre är Mats Arvidsson och Ola Larsmo. Program

Biblioteket med Klassikerrummet Marjaneh Bakhtiari gjorde succé med sin debut Kalla det vad fan du vill och nu är hon tillbaka med en rolig och sorglig skildring av dagens Sverige. Vi har träffat henne och pratat om klass, generationer och varför det inte bara handlar om vilja för att trivas i ett nytt land. Kerstin M Lundberg har varit i Paris och besökt Anne Wiazemsky, filmskådespelerskan som blev författare och som nu är aktuell på svenska med Debutant, en självbiografisk roman om den första filminspelningen vid 17-års ålder och om den komplicerade relationen till filmens regissör Robert Bresson. Klassikerrummet ägnas den amerikanska 60-talsromanen To Kill a Mockingbird (på svenska heter den Dödssynden). Harper Lees första och enda bok är en barndomsskildring från en småstad i Alabama. Den sömniga idyllen slås sönder då en svart man oskyldigt anklagas för våldtäkt på en vit kvinna. Boken anses förebåda den svarta medborgarrättsrörelsens framväxt och är fortfarande obligatorisk

Under vecka 44 (27/10-2/11) sänder Kulturradion i P1 fem program under titeln USA på hjärnan. Vi gör nedslag i nationen som kanske håller på att förlora sin plats som världsledare. Finanskris och Irakkrig i kombination med ett historiskt intressant presidentval gör att hela världen just nu intresserar sig för USA. Därför borrar Sveriges Radios Kulturredaktion ner sig i myten om landet i väster – och vi är förstås på plats!Marie Lundström åker till Barack Obamas egen stad Chicago i Illinois och Mikael Timm besöker Memphis i Tennessee och för samtal om politik och musik. Vi undersöker den amerikanska konstitutionens tillägg, vad betyder de idag och hur tolkas de? Vi berättar om alla de saker vi älskar med USA: från musik och umgängesformer till NASA och så gör Kinoredaktionen en djupdykning i den amerikanska TV-världen.  Dessutom sänder Novellen en av USA-kännaren Thorsten Jonssons berättelser, Klassikern uppmärksammar en flaggviftande film med presidenttema från 1942 och Kulturnytt frågar de namnkunniga intel