Meny

Äntligen är det dags! Ett helt program om grisen. För det är ni värda, kära grisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om inte hunden redan hade lagt beslag på epitetet "människans bästa vän", skulle grisen ligga bra till. Vår gemensamma historia är lång. Det berättar Martin Ragnar. Han är författare till boken Grisens historia, en tjock bok om grisens historia och kulturhistoria. Grisen i svensk kultur har anor tillbaks till den tid när vi offrade grisen vid midvinterblotet, något som de röda kulorna i granen vittnar om. Och Sverige kanske betyder svindyrkarnas rike.Följ också med på två hemma hos-reportage. Hemma hos Linderödsgrisen, den svenska ursprungliga lantrasen, hos Pia Ohnell i Höganästrakten i Skåne. Och 8 minuter därifrån möter vi de vanliga slaktgrisarna hos Tore och Anders Svensson.Hör om grisens historia, kulturhistoria, nutid och framtid.

Hur smakar testikel? Meny äter örtpanerad testikel. Och andra inälvsdelikatesser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi äter mer kött än någonsin. Men är det någon som sett inälvorna?Förr åt vi inälvor också i Sverige. Så är det inte längre. Så vart tar de vägen? Slängs de eller blir korv? Och vad har egentligen inälvor från svenska grisar med Kina att göra? Det tar Meny reda på idag.Vi talar med kötthandlaren, med kunder, med slakterier och hund- och kattmatstillverkaren.Titti Qvarnström gillar inälvor. Hon har en stjärna i Michelinguiden och är kock på Bloom in the park i Pildammsparken i Malmö. Hon förklarar varför hon gillar inälvor, vad man kan göra med dem, och tillagar dem också så att vi kan få smaka.Dessutom träffar vi Peter Loewe i Rom som berättar om en inälvsdelikatess som varit förbjuden i Italien, men nu åter blivit tillåten.Är det dags för inälvornas återkomst?

Det kommer ut fler kokböcker än nånsin i Sverige. Dagens Meny tittar närmare på höstens nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledaren Tomas Tengby och reportern Nina Frogneborn tar hjälp av två kockar och krögare när de tittar närmare på höstens utbud av kokböcker.Nadja Hasham driver den marockanska restaurangen Fatima i Göteborg. – Jag har inga kokböcker. Men nu har jag blivit biten, säger Nadja.Emma Kolback driver tre dumplingsrestauranger (två i Göteborg och en i Malmö) samt en vegetarisk restaurang (i Göteborg). Emma var med redan i våras när Meny kollade på vårskörden av kokböcker.– Jag blir sugen på att laga maten i de här böckerna, säger Emma.Var och en väljer ut två böcker ur utgivningen. Nadja tar dessutom med sig en gammal favorit hemifrån, som ett sätt att presentera sig.Finns det några trender i höstens utgivning?Böcker i programmet:Nikola Adamovic, Niklas Bolle - El taco bookUlrika hoffer - good mood foodSabrina Ghayour - PersianaHenrik Ennart, Niklas Ekdahl - Den blå mate

Vart tog smaken på råvarorna vägen? Och är de på väg tillbaks? Vad är The Dorito Effect? Och kan en kålrot smaka saffran? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Sedan andra världskriget har råvarorna tappat i smak, säger den kanadensiske journalisten Mark Schatzker. Samtidigt har smaksättningindustrin blivit allt duktigare på att tillverka smaker.I den uppmärksammade boken The Dorito Effect fördjupar han sig i smakerna. Varför smakar mat överhuvudtaget? Varför smakar skräpmaten så mycket? Och varför är hans bok uppkallad efter ett amerikanskt majschips?Råvarorna smakar mindre, samtidigt är vi som besatta av smaker. Produkter med nya smaker lanseras hela tiden. Choklad, yoghurt, bubbelvatten – allt smakar mer! Och på etiketterna står det "bara naturliga smakämnen". Men det håller inte Mark Schatzker med om.Och samtidigt finns det folk som ägnar sig åt råvarorna. Som Kålrotsakademien. Tidigare i höstas bjöd de in till provsmakning av 29 sorters gamla kålrotssorter på Grand Hotel i Stockholm. Meny var d

Är quinoa räddningen när det gäller världens matförsörjning? Varför utnämnde FN 2013 till quinoans år? Varför funkade inte quinoaodlingen i Sverige? Vem äger quinoan och dess gener? Är det sant att fattiga bolivianer inte längre har råd att köpa quinoa för att det exporteras till västvärlden? Vad är "The quinoa quarrel", kampen om quinoa? Meny svarar på frågorna. Och berättar om quionoa i Anderna, om odling i USA och Europa. Och om quinoans framtid. Journalisten Lisa M Hamilton skrev för ett och ett halvt år sen en stor artikel om quinoa i den amerikanska tidskriften Harper's magazine. Där berättade hon om konflikterna med quinoa, om låsningen mellan Bolivia, där det mesta av quinoan finns, och resten av världen. Vad har hänt sedan dess? Kommer quinoan att kunna bli den stora gröda som många hoppas? I programmet hörs också Stephen Jones, framgångsrik quinoaodlare i England och Robert van Loo, växtförädlare i Nederländerna som bl a håller på att ta fram en quinoa som kan växa i salta jo Lyssna på alla avsnitt

Det är dags för en brittisk revansch i matvärlden. Det är tid att erkänna Storbritannien som ett matland, som en stor matkultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – För det första: det är ett mångkulturellt samhälle, inte bara på senare år. Romarna, vikingarna, normanderna har varit där och lämnat spår.– Traditionell brittisk mat är mycket fisk och skaldjur, och inälvsmat. Allt används.– Det finns massor med små lokala producenter som gör fantastiska produkter.– I Storbritannien finns de små butikerna kvar, slaktarna, fiskbutikerna.Kristian Morén, Daniel Taube och Gareth Jones från Taylors & Jones, som gör brittiska korvar och har butik i Stockholm. Dessa tre har också skrivit kokboken Best of British, som stolt visar upp det brittiska matarvet. Enligt dem är "Världens bästa rätt" brittisk. – Det var matintresset i Storbritannien som fick mig att vilja göra matprogram i tv, berättar Menys programledare Tomas Tengby.Och Menys Nina Frogneborn minns när hon jobbade på pub i London.

Har vi en alltför romantiskt bild av matlivet i Italien? Meny åker till Rom för att nyansera och uppdatera bilden av livet med italiensk mat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser den vardagliga matkulturen i Italien ut?Meny åker till Rom och söker svaren tillsammans med två ciceroner, journalisterna och författarna Kristina Kappelin och Peter Loewe som båda bott i Italien sedan 1980-talet.Hur var det matmässigt att komma till Italien då? Och hur är det nu?Peter Loewe tar oss ut på en stadsvandring en fredag morgon där han pekar ut de förändringar som skett, men också det som bevarats.Tillsammans med Kristina Kappelin besöker vi en relativt ny bondens marknad vid Circus Maximus som blivit en stor succé.– Intresset för ekologiskt och hållbart ökar hela tiden, säger Kristina Kappelin.– Det har blivit modernare och enklare, men jämfört med Sverige så tror jag maten har en enorm betydelse, säger Peter Loewe. – Egentligen har inte så mycket förändrats, säger Kristina Kappelin. För italienarna är ma

Allt blir godare om man friterar det! säger Ylva Porsklev, som skrivit friteringsboken My Fry Day. Ett helt program i kokande het olja! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ylva berättar om frityr i olika matkulturer, frityrens historia, vilka fetter som är bra att fritera i, om olika frityrsmeter och t ex att fish and chips inte kommer från Storbritannien.Och hon avslöjar hur man gör den godaste pommes fritsen.Dessutom får vi veta vad man behöver ha för att fritera och vad som är bra att tänka på.Friterade Ballerina-kakor, friterat smör eller friterad glass – finns det inga gränser för fritering?– Man kan fritera allt! Meny testar också olika djupfrysta friterade saker som ska tillagas i ugnen. Hur smakar det?

Vem var Tore Wretman? För de äldre kanske frågan verkar konstig. Men många yngre vet det faktiskt inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa år är det hundra år sedan han föddes, mannen som betydde mest för maten i Sverige under 1900-talet.– Vi har väldigt mycket att tacka Tore för, säger Örjan Klein, kock och krögare och en av de så kallade Tore pojkar, Tore Wretmans adepter eller lärjungar. Bland dom hittar vi namn som Leif Mannerström, Erik Lallerstedt och Nils Emil Ahlin. Tore Wretman gav oss Toast Skagen, Rhode Island-såsen, Pain Riche, grönpeppar, avokado, lyfte upp husmanskosten och gjorde det svenska smörgåsbordet till en internationell hit. – Han gjorde maten modern. Han var en riktig kändis, skicklig yrkesman, radiokock, tv-kock, kokboksförfattare och mycket mer, säger kokboksförfattaren Charlotte Birnbaum.– Han var verkligen före sin tid, säger Christina Möller, fd chef för KF Coop provkök och nuvarande ordförande i Måltidsakademien .Om man bara ska välja ut en viktig matperson för

Hur mår den svenska kokboken? Kommer det fortfarande ut en ny bok om dan? Och i denna digitala internetuppkopplade värld: vad har kokboken för framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser det senaste årets utgivning ut? Finns det några trender som sticker ut?– Det kommer fler kokböcker än nånsin, säger Carl Jan Granqvist och Karsten Thurfjell som i Måltidsakademien håller koll på den svenska utgivningen av måltidslitteratur och också delar ut priser till de bästa böckerna.– Storsäljande författare finns i sociala medier, säger tre viktiga makthavare i kokboks-Sverige: Johanna Kullman, förläggare på Norstedts, Lina Wijk, publicistisk chef på Bonnier fakta och Maria Nilsson, förläggare av illustrerade faktaböcker på förlaget Natur & Kultur. De analyserar utgivningen och tittar in i framtiden.– Vegetariskt är trenden, säger Jenny Wapner, förläggare på det framgångsrika förlaget Ten Speed Press i Berkley, Kalifornien.

Nu är de tillbaks, våra kära svenska äpplen! Meny firar med ett äppelprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till en modern äppelodling som ser ut som en vinodling. Och hemligheten med äppelodling är att trädet inte ska ha det för bra.I år kunde vi köpa svenska äpplen långt in i juli. Anledningen är bra lagring. Henrik Stridh, vd på Äppelriket, ett företag i Kivik som drivs av 90 odlare och som tar hand om frukten, visar hur lagringen går till. Det används en sorts törnrosateknik som får äpplet att somna in.Hilde Nybom, professor och växtförädlare på lantbruksuniversitetet i Balsgård, jobbar med att ta fram nya äppelsorter. En ny sort kan ta över 20 år att ta fram.I Balsgård står också Niklas Wallin  och mustar äpplen. Niklas är oboeisten i Göteborgssymfonikerna, som började göra lite must hemma, men blev sen nyfiken på att ägna mer tid åt det. Han kom i kontakt med Kimmo Rumpunen, forskare vid Balsgård som bl a lär ut mustningsteknik.Katja Palmdahl är äppelkär kock med många bra

Äter du broccolibladen och inte bara kronorna? Har du lyssnat på din middag? Meny handlar om att vidga sina sinnen för att uppleva mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk om det är så att våra bestämda uppfattningar om maträtter och råvaror i själva verket hindrar oss från stora matupplevelser. Tänk om det skulle bli ännu roligare om vi bröt mot alla mönster och konventioner.Tänk om vi lekte mer med maten. Eller i varje fall var mer lekfulla.Följ med till kocken Lillemor Ericsson på Tessins förskola i Nyköping, där maten utforskas på alla sätt. Barnen och pedagogerna tittar, luktar, känner och lyssnar på råvaror. Men varför håller de för öronen när de äter?Möt Mikael Jidenholm, en väldigt nyfiken grönsaksodlare i Halland, som bara måste testa sorter han inte sett förut och som också hela tiden utmanar våra uppfattningar om vad man kan ha grönsakerna till.Och hör om fransk uppfostran med camembert, olika moden att koka sparris och om dekonstruerad äppelpaj och risotto.

Välkommen till världens roligaste matkultur. Alltså till USA! Och den roligaste matstaden är kanske lite oväntat Los Angeles! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det menar Martin Gelin och Emil Arvidson som skrivit reportageboken Den nya amerikanska maten - en resa genom världens roligaste matkultur.Meny träffar Martin Gelin i New York för höra honom förklara hur de tänker. Vad är det som gör maten så rolig i USA? Hör om bindestrecksmaten, om sydstatsmaten och varför Los Angeles är den allra roligaste matstaden i USA. Och vad kommer att komma som nästa våg till Sverige?Martin Gelin jobbar bland annat som korrespondent i New York för Dagens Nyheter och har bevakat flera presidentval. Han har också skrivit flera böcker om amerikansk politik. Och när han har rest runt i USA så har han också förälskat sig i amerikansk matkultur.

En del öl smakar som brända tennisbollar, säger ölbloggaren Ludvig Mossberg. Vissa mikrobryggerier följer en trend istället för att följa kunskap och precision. Nu är det dags att höja ribban! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det poppar upp nya mikrobryggerier överallt i landet. Lokala hantverksöl syns på Systembolaget, i restauranger och livsmedelsbutiker, för det kommer också folköl och lättöl.Men nu hörs också kritik. T ex på ölbloggen Mankerbeer. Ludvig Mossberg och Fredrik Bergqvist tycker att det är dags att ställa högre krav på råvaror och hantverkskunnande.Meny besöker det lilla mikrobryggeriet Electric Nurse som drivs av Ida Engström och Peter Robertsson. Och tittar in i det större mikrobryggeriet Dugges brygglokal.Och så får vi träffa Gunilla Hellsten Boman som bor söder om Mariestad och odlar humle kommersiellt och säljer till små bryggerier. Kommer framtidens mikroöl att bryggas på svensk humle?

Rökt grädde, rökt créme brûlée, rökt kladdkaka... Röka i en kastrull, röka i ugnen, eller bygga om en soptunna... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan Åkerberg är kocken som blev besatt av att röka. Kunskap och recept har han samlat i boken Rök. Och nu för han vidare sin entusiasm i Meny.Hur röker man? Varför röker man? I vad kan man röka? Vad kan man använda som rökgivare? Och vad kan man röka?Varför bara röka kött och fisk, när man kan röka grädde, muffins, kladdkaka och crème brûlée?Och visst är alspån fint, men det går också att använda kaffe, te, sjögräs och peppar som rökgivare.Och du kan röka i en specialtillverkad rök, eller en kastrull, ugn eller klotgrill. Eller bygga en egen rök av en soptunna, som Johan gjort.Det är inte helt lätt att hitta drycker som passar till rökt. Dryckeskännaren Marie Oskarsson, vinrecensent i Allt om mat, tar sig an den kluriga uppgiften.Allt, och lite till, om att röka.

Detta var sommaren när mjölkbönderna hamnade i fokus. Arla sänkte priset på mjölken till bönderna. Och vi lärde oss att det läggs ner ett jordbruk om dan i Sverige. Varför är det så här? Hur ska vi ha det med den svenska mjölken? Har den någon framtid? Möt Henrik Alfredsson, femte generationens mjölkbonde i Halland. Han har en mindre gård och satsar på annorlunda förädling att göra egen glass. Följ också med till den riktigt stora gården, till Wapnö utanför Halmstad i Halland. De har 1400 mjölkkor och är en av landets största mjölkgårdar. VD Lennart E Bengtsson berättar varför de också satsat på eget mejeri, hotell, restaurang, saluhall, charkuteri och snart också ölbryggeri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta var sommaren när Arla sänkte priset på mjölken till bönderna. Och vi lärde oss att det läggs ner ett jordbruk om dan i Sverige. Varför är det så här? Och vad finns det för vägar in i framtiden? Möt Henrik Alfredsson, femte generationens mjölkbonde i Halland. Han har en mindre gård o

Sveriges mest sålda bok, Sju sorters kakor, fyller 70 år och kommer i en ny upplaga. Meny träffar två viktiga kvinnor bakom boken Birgitta Rasmusson och Mia Öhrn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sju sorters kakor kom ut första gången 1945 och har sålts i fyra miljoner exemplar. Nu fyller den 70 år och kommer ut i en ny upplaga. Mia Öhrn, mest känd för kladdkakeböcker, är ansvarig för nya upplagan. Birgitta Rasmusson, domare i Hela Sverige Bakar, var ansvarig för Sju sorters kakor i två decennier. Meny träffar dem och pratar – och smakar – kakor.Vilka kakor åkte ut och vilka kom till? Och hur gjorde Birgitta för att lyckas behålla ett recept med extra mycket smör i en tid när allt skulle vara nyttigt?Varför älskar vi fikabrödet så mycket? Vad hade småkakorna för roll förr och vad har de för roll idag?

Vågar man äta bären i skogen? Och finns det några djupfrysta hallon som inte behöver kokas? Och hur är det med de färska hallonen? Meny serverar svaren. Och besöker också svenska jordgubbsodlingar, där man odlar i balkonglådor och på hyllor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att plocka bär och att äta färska bär är en del av den svenska folksjälen. Men det är inte förrän något är hotat som man inser att man tagit det för givet. Som att gå ut i skogen och plocka bär. Eller som att äta djupfrysta bär utan att koka dom. Det var för några år sen som larmet gick om dvärgbandmasken i bär och svamp som man plockat i skogen. Och det var bara några veckor sen som larmet gick om djupfrysta hallon som var smittade och människor till och med dog av att ha ätit dem. Hur farligt är det att plocka bär i skogen ? Är det slut med att äta råa bär nu? Meny försöker fånga bärsjälen, det där att gå ut i skogen och se vad man kan hitta. Och Kennet Lundin, parasitolog på Naturhistoriska museet i Göteborg, förklarar hur

Bara en kvinna i Sverige har en stjärna i Michelin-guiden. Varför är det så få kvinnor i restaurangköken? Varför hamnar de kvinnliga kockarna i de offentliga köken? Och hur ser de unga på framtiden? Meny rotar i en känslig fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Titti Qvarnström har en stjärna i Guide Michelin. Hon driver Bloom in the park i Malmö. Men  intervjuer med henne handlar alltid mer om hennes kön än hennes matlagande. Titti är den första kvinnan i Sverige som fått en Michelin-stjärna. Hon tycker att det är minst sagt frustrerande att alltid få frågor utifrån sitt kön. I de flesta sammanhang och tider har matlagning varit en kvinnlig sysselsättning. Men inte på krogen. Männen har alltid dominerat i svenska restaurangkök. Kvinnor har varit kallskänkor. Den enda gren som kvinnor dominerat är som kalaskokerskor, ett begrepp som numera fallit i glömska. Meny besöker Titti Qvarnström i köket och talar också med Håkan Jönsson, fd kock och numera etnolog vid Lunds universitet, som sätter f

Meny tar sig en titt på säsongens nya kokböcker. Och vårens färg är definitivt grönt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledaren Tomas Tengby och reportern Nina Frogneborn får sällskap av kocken och krögaren Emma Kolback, samt amatörmatlagaren och veganen Hendrik Zeitler.Var och en har valt ut två kokböcker ur vårens skörd. Och dessutom tagit med sig en egen gammal favorit, en kokbok som använts extra mycket genom åren. Emma Kolbacks nya böcker är nyutgåvan av Julia Childs Det goda franska köket, och I köket med Markiz - marockansk magi av Markiz Talhaoui, trea i Sveriges Mästerkock 2014. Och Emmas gamla goding är Indiska kokboken. Hendrik Zeitler har kollat på Vår kokbok vegan och Ingrid och Pelle Holmbergs Naturkokboken. Och den gamla godingen är The gourmet vegan av Heather Lamont. Nina Frogneborn talar om Köttbonden av Lina och Oscar Westman, och Green Kitchen Travels av Luise Vindahl och David Frenkiel. Och den gamla godingen är Det japanska köket av Kimiko Barber. Tomas Tengbys nya böc