Kvanthopp

1968 blev 29-årige Robin Knox-Johnston en nationalhjälte och en legendar. 55 år senare hatar han fortfarande att förlora lika mycket som han älskar havet. Hör honom i egna ord. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den nionde testflygningen av alla tiders största raket slutade i ännu en spektakulär explosion. Bara en enda av testflygningarna har hittills inte slutat med sprängning. Är Elon Musks dröm om Mars på väg att spricka? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Minns du hur oändligt långa sommarloven kändes som barn? I vuxen ålder verkar tiden rusa förbi. Det är inte bara en känsla – vetenskapen har flera förklaringar till varför tiden tycks gå snabbare ju äldre vi blir. Här är vad flugor, fysik och hjärnforskning kan lära oss om vår märkliga upplevelse av tid. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

1989 påstod kemisterna Martin Fleischmann och Stanley Pons att de hade lärt sig producera oändlig, ren energi i ett provrör – vätefusion utan hetta, utan avfall, utan risker. Men bevisen uteblev, och två lovande karriärer låg snart i spillror. Vad var det som hände? Alla tiders forskningsfiasko – eller ett missförstått genombrott? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Både silvertejpen, eller jesustejpen - kärt barn har många namn - och dragkedjan är exempel på vardagsteknik som numera känns så självklara att de verkar ha funnits, tja, alltid. Men de har de inte. Silvertejpen och dragkedjan är bägge relativt sena påfund som fått sina elddop på världskrigens slagfält, med spännande storyn värda att berättas. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nya mätningar av världsalltets äldsta ljus tyder på att universums geometri inte är krökt, utan platt som ett salsgolv. Men vad betyder det egentligen? Och kan det vara så att krökningen finns där, men att vi inte ser den för att universum är ohyggligt mycket större än vi kan begripa? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nollan betraktades länge som suspekt, minst sagt. Både de gamla grekerna och den kristna kyrkan såg länge en symbol för tomheten som ogudaktig. Men utan den: ingen modern vetenskap, inget banksystem – och inga datorer. Följ med på berättelsen om den lilla, tomma cirkeln som revolutionerade matematiken. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

De fanns där i bakgrunden i åratal – små svartvita mosaiker som få brydde sig om. Men under pandemin blev QR-koden plötsligt oumbärlig. Vad få vet är att dess historia sträcker sig från japanska bilfabriker till ett paket tuggummi – och till en telegraf uppfunnen av en sörjande konstnär på 1800-talet. Hör den spännande storyn om QR-kodens segertåg. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Forskare har upptäckt spår av en molekyl som på jorden bara produceras av liv – i atmosfären på exoplaneten K2-18b, 124 ljusår bort. Men är det verkligen ett bevis på existensen av liv där borta? Ta förra veckans braskande rubriker med en nypa salt, och läs vad det faktiskt handlar om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tänk dig att ta linbanan, inte till after ski i Chamonix, utan till jobbet i en myllrande storstad. La Paz i Bolivia har gjort det verklighet, och visar hur framtidens kollektivtrafik kan se ut. Den urbana linbanan har på många håll i Latinamerika blivit ett snabbt, billigt och smart alternativ till metro och buss – som fler städer borde inspireras av. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Saturnus ringar må vara praktfulla att se på, men de är inte eviga. Planeters ringsystem kommer och går. Också Mars kan ha haft ringar, enligt en modell. Och nu hävdar ett australiskt forskarteam att vår egen hemplanet också en gång pryddes av ringar - med destruktiva följder för livet på jorden. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det har länge talats om att kosmologin, studiet av universums uppkomst och dess storskaliga struktur, är i kris. På sistone har nya studier av universums utvidgning skvallrat åt forskarna att det är något fundamentalt med universum, framför allt det tidiga universum, som vi inte förstår. Något som kan tvinga oss tänka om beträffande det mesta vi vet om universums början, utveckling och slutliga öde. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I vardagligt tal uppfattas kaos ofta som oordning. Men inom matematik och fysik definieras kaos trots allt som deterministiskt – det vill säga, allt som sker bestäms av tidigare orsaker. Då i motsats till slumpen - kaos och slump är två helt skilda fenomen. Bäggedera är någonting som vetenskapen funderar mycket på.Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Fermis paradox från 1950-talet förblir obesvarad. Om sannolikheten för intelligent liv i rymden är så stor som vissa påstår, var är de i så fall? Varför har vi inte snappat upp ens en enda otvetydig signal från dem? Det finns några hypoteser som försöker besvara det här, och flera av dem är rent ut sagt skrämmande. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Skruven håller inte bara vår moderna värld samman, bokstavligen. Den här lilla, gängade spiralen ligger också bakom några av de viktigaste och mest inflytelserika uppfinningarna någonsin. Som tryckpressen till exempel, med den centrala, kraftgivande skruven lånad från romarnas gamla vinpressar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Också om 2024 YR4, som upptäcktes för ett par månader sedan, inte längre anses hota jorden 2032, är och förblir asteroiderna ett existentiellt hot mot vår överlevnad. Åtminstone i det långa loppet. Lyckligtvis är vi inte helt utan knep när det kommer till att upptäcka och avvärja dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur fick selfiekulturen sin början? Traditionen är äldre än man kunde tro - redan renässansmästaren Rembrandt var besatt av självporträtt - men den moderna varianten tycks ha fötts i Australien. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad innebär den absoluta nollpunkten? Vilken är skillnaden mellan värme och temperatur? Och hur hett är det hetaste som över huvud taget kan existera? Och Varför envisas amerikanerna med Fahrenheit, när alla inser att Celsius är det enda vettiga - eller är det? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Propellern är en självklar del av modern sjöfart, men dess historia är förvånansvärt ung. Trots att principen var känd redan hos Arkimedes tog det till 1800-talet innan propellern revolutionerade fartygsvärlden. Hur kunde den här slående enkla tekniken dröja i två tusen år – och hur kan den utvecklas vidare i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi