Folk Och Försvars #samtalmed

Tillsammans med Efraim Gómez, chef för utrikesdepartementets enhet för FN-politik, diskuterar vi diplomati och säkerhetspolitik. Hur kan Sveriges utrikespolitiska ambitioner förverkligas i en allt svårare säkerhetspolitisk omvärld? Förenta Nationerna (FN) bildades efter andra världskriget med syftet att upprätthålla internationell fred och säkerhet. FN:s säkerhetsråd har sedan dess anförtrotts världens säkerhet på ett globalt plan. Sverige var under 2017 och 2018 invald som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet och har under mandatperioden tagit avstamp i folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Perioden saknade inte säkerhetspolitiska utmaningar eller humanitära katastrofer i bland annat Syrien, Jemen, DR Kongo och Ukraina. Andra frågor som stått högt på agendan inom FN har varit unga, fred och säkerhet samt den återuppväckta debatten kring kärnvapen. Samtidigt har det politiska landskapet delvis skiftat i och utanför säkerhetsrådet. USA tar inte längre samma offensiva ro

De senaste två decennierna har teoretiska och praktiska aspekter på väpnad konflikt och genus utforskats intensivt. Att våld mot kvinnor används som ”vapen” i konflikter och att våldtäkt är ett krigsbrott har vunnit erkännande såväl politiskt som juridiskt. Allt fler aktörer har visat intresse för att förstå hur väpnad konflikt påverkar människor olika beroende på bland annat kön, sexuell läggning och könsuttryck. Nobels fredspris har i år tilldelats två personer som uppmärksammat kvinnors utsatta situation i krig och konflikt, särskilt i relation till sexuellt våld. Att kvinnor och flickor är mer utsatta för vissa typer av våld både under och efter väpnad konflikt har varit tydligt i samtida konflikter. Just sexuellt våld har väckt särskilt intresse och är en typ av våld som påverkar de drabbade även lång tid efter övergreppet. Personer och organisationer som engagerar sig till försvar av kvinnors mänskliga rättigheter är också ofta extra utsatta. Hur är jämställdhet både ett mål och verktyg för att motve

Dan Eliasson blev generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, under våren. Hans första tid på jobbet har varit intensiv med utskicket av broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla svenska hushåll och under sommaren rasade de värsta skogsbränderna i Sverige i modern tid. Lyssna på hans reflektioner om MSB:s roll och utvecklingen av svensk krisberedskap och totalförsvar. --- Det säkerhetspolitiska landskapet har förändrats på många sätt de senaste åren och i och med det har kraven på den svenska krisberedskapen och krishanteringsförmågan ökat. Inom politiken finns det enighet kring att Sverige måste satsa än mer på dessa frågor för att vara beredd när kriser och extraordinära händelser inträffar. Totalförsvar och psykologiskt försvar är två frågor som diskuterat mycket inom ramen för detta det senaste året och som framöver kommer vara fortsatt fokus i debatten. Krisberedskap, informationspåverkan och andra säkerhetspolitiska frågor är åter på agendan. I somras sattes den svens

Krisberedskapsveckan pågår och runt om i Sverige får snart alla hushåll broschyren "Om krisen eller kriget kommer" i brevlådan. Att öka sin mentala beredskap för att det oväntade ska hända är första steget i att bli bättre förberedd. Men vad kan jag göra och hur fungerar det när krisen är här? I den här specialversionen av Folk och Försvars #Samtalmed pratar vi med Christina Andersson, projektledare för Krisberedskapsveckan på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Malin Dreifaldt, ordförande i Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté och Minou Sadeghpour, stabschef i Sigtuna kommun.

Sedan den 1 januari 2018 finns återigen ett svenskt regemente på Gotland. Vi pratar med chefen för Sveriges nyaste regemente, överste Mattias Ardin, om uppbyggnaden av den militära närvaron på Östersjöns största ö och dess militärstrategiska betydelse. --- Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet har givit diskussionen om svensk försvarsförmåga ett tydligt uppsving. Geopolitik, totalförsvar och militär upprustning är endast några av de frågor som åter blivit aktuella efter skiftet i det regionala tonläget. Den svenska totalförsvarsplikten har återuppväckts, försvarsanslagen höjts och strategier för tröskeleffekt och operativ förmåga antagits. I centrum för den svenska debatten står bland annat Gotland, ett geografiskt område med stor betydelse för försvaret av Sverige, rent praktiskt så väl som politiskt. Trots att risken för ett väpnat angrepp fortsatt är låg är flertalet försvarspolitiska aktörer överens om att gråzonsproblematik, risken för incidenter samt politisk oberäknelighet präglar

I dagens #samtalmed berättar Jan Eliasson, en av Sveriges mest erfarna diplomater och medlare, tidigare vice generalsekreterare och generalförsamlingens ordförande i FN och statsminister om sin syn på varför FN måste reformeras och hur utmaningarna för internationell fred och säkerhet har blivit fler. --- Förutsättningarna för fredsbyggande och diplomati förändras i takt med att läget i omvärlden blir alltmer osäkert och att fler stater ser till sina egna intressen snarare än multilaterala samarbetsvägar. Vi ser också ett hårdare samtalsklimat och att motståndet att ta till militära medel blir mindre. I en värld med säkerhetspolitisk spänning och ett förändrat politiskt klimat är de diplomatiska verktygen, medling och fredsbyggande viktigare än någonsin. --- Den multilaterala världsordningen står inför stora utmaningar, FN får regelbunden kritik och krav på förändring samtidigt som förtroendet för organisationen minskar. FN har lyckats mindre bra i Syrien och vid Trumps första framträdande i generalförsamling