Musikmagasinet

Kritikerhyllade och prisbelönta Helena Österlund skriver texter som både är starkt lyriska och minimalistiska. För Mats Almegård berättar hon att hennes unika frasering till viss del hämtat inspiration i mötet med en av vår tids största tonsättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helena Österlund debuterade år 2010 med lyriksamlingen Ordet och färgerna. För den belönades hon med Borås Tidnings debutantpris år 2011. Tidigare i våras kom hon med uppföljaren: den starkt lyriska romanen Kari 1983. Den hyllades precis som sin föregångare av en unison kritikerkår. I programmet pratar Helena Österlund om musik som influerat och påverkat henne. Det blir nutida konstmusik, finsk industrielektronika och en popdrottning från USA. I poddversionens extramaterial hör du även Helena Österlund läsa ur Kari 1983! Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden.  Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektroniskt i

Förra året romandebuterade Carl-Michael Edenborg med en fiktiv biografi om tonsättaren Händel. Här berättar han för Mats Almegård om varför han dras till extrema känslolägen och hur det var när han hörde Beethoven för allra första gången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carl-Michael Edenborg är doktor i idéhistoria. Han disputerade 2002 med avhandlingen Alkemins skam. Sedan många år är han förläggare på sitt eget Vertigo förlag och även författare. Förra hösten gav han ut debutromanen Mitt Grymma öde - en litterär fantasi om hur kompositören Händels liv kunde ha sett ut. I programmet diskuteras kastratsångare, sjungande testiklar och om Händel som föregångare inom upphovsrättsliga frågor - långt innan fildelning. Programmet finns också i en poddversion. Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden.  Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektroniskt i P2 med Andreas Tilliander. Mats skriv

Vi möter dirigent Marin Alsop, Baltimores Symfoniorkesters nya musikchef och konstnärliga ledare. Den första kvinna någonsin i en sådan position i en stor symfoniorkester i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alsops mentor var dirigenten, tonsättaren och musikern Leonard Bernstein. - Bernstein lärde mig vad berättelsen betyder för varje musikstycke. Han uppmuntrade mig att vara mig själv och genom honom förstod jag vad integritet är, berättar Marin Alsop för Birgitta Tollan, som producerat programmet. Marin Alsop föddes 1956 i New York, och utbildade sig vid Yaleuniversitetet och vid Juilliard School of Music . Sedan 2002 är Alsop chefsdirigent för Bournemouth Symfoniorkester och 2006 blev hon vald till årets musikpersonlighet i England.Marin Alsop gästdirigerar regelbundet hos New Yorks filharmoniker, Philadelphias symfoniorkester, Chicago Symphony och Los Angeles Filharmoniker. Alsop är en av få dirigenter som varje säsong leder både Londons symfoniorkester och Londons filharmoniska orkester.

Romanerna Hey Dolly och Välkommen till den här världen är dränkta i en lång rad musikreferenser. Men Amanda Svenssons relation till musik är inte helt okomplicerad berättar hon för Mats Almegård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amanda Svensson är författare och kulturjournalist. Den skönlitterära debuten Hey Dolly (2008) möttes av mycket fin kritik. Detsamma gällde uppföljaren Välkommen till den här världen som blev nominerad till Augustpriset år 2011. Året efter nominerades hon till DN:s kulturpris i kategorin litteratur. Här berättar Amanda Svensson bland annat om hur svårt det kan vara att berätta för andra om vilken musik som är bra och varför hon tycker så mycket om Karlsson på taket. Programmets poddversion innehåller extramaterial där Amanda berättar om sin relation till Per Gessle och Gyllene Tider. Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden. Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektronis

För novellsamlingen Brist och romanen Att ringa Clara hämtade Anna Schulze stoff ur sitt liv som yrkesverksam violinist. I ett samtal med Mats Almegård berättar hon om den täta kopplingen mellan musik och skrivande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Schulze debuterade med novellsamlingen Brist 2006. För denna debut tog hon emot Carl Johan Vallgrens litteraturpris för yngre författare. Efter det har två romaner publicerats: 2008 års Ge mig en människa och Att ringa Clara som kom för två år sedan. I höst är Anna aktuell med den nya romanen Vårt gemensamma liv. Hon är dessutom rektor för Skrivarakademin. I programmet berättar Anna bland annat om att det ibland kan vara lättare att få bokkontrakt än ett jobb som fiollärare och att hon i sin aktuella roman Vårt gemensamma liv försökte undvika musiken, utan att lyckas. Poddversionen av programmet innehåller extramaterial! Programmet är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden. Mats Almegård är frilansjo

Fanns det antik muzak? I veckans Underground pratar vi om ljudbilden nu och då. Varför lät till exempel fåglarna annorlunda förr? Kulturjournalisten Anders Mildner och musikarkeologen Cajsa S Lund svarar på frågorna. Vi tar oss också an "audio branding", och får höra om hur köpcenter och företag marknadsför sig med hjälp av ljud och musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans gäst är kulturjournalisten Anders Mildner, som bland annat skrivit en bok om varför samhället låter som det gör I programmet hör vi också Martin Hallberg, kreativ ledare på ljuddesignbyrån Radja, om designade ljud nu och då. Hur, och varför, använder företag musik för att få oss att köpa deras produkter?

I tredje avsnittet av den musikarkeologiska odyssén Underground besöker vi Kalmar och skeppsvraket Kronan, ett krigsfartyg som också bar på unika instrument. Hör också om konstnären som förvarar instrument i en sjö - i åtta tusen år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dåtidens musik återspeglade sin tids samhällskikt. Så var det också ombord på Kronan - det var nämligen inte vem som helst som fick spela gamba eller naturtrumpet. Vi hör också om ett nutida experiment: konstnären Ruth Ewan har låtit sänka ner en mängd instrument i en sjö i Danmark, och där ska de ligga i 8000 år. Välkommen till Underground i P2. Denna veckan gästas Underground av Sofia Söderbergh Eberhard, cellist och dirigent.

I andra avsnittet av den musikhistoriska odyssén Underground besöker vi en arkeologisk utgrävning och hittar utdöda ljudverktyg. Vi får besök av världens bästa trumpetspelare, och får höra Tutankhamuns trumpet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regissören och musiker Ola Simonsson, mannen bakom den hyllade kortfilmen One Apartment and Six Drummers, är sidekick i dagens program. Dessutom gästas Underground denna vecka av den världsberömde trumpetaren Håkan Hardenberg, professor i trumpet och ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. Hardenberg blev kallad världens bästa trumpetspelare av New York Times 2010. Vi hör även Åke Egevad, instrumentmakare och rekonstruktör av forntida instrument.

Underjordisk musik! Hur skapades musiken innan instrumenten fanns? Och hur lät egentligen Tutankhamuns trumpet? Följ musikarkeologen Cajsa S Lund i en odyssé genom musikhistorien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första avsnittet av Underground besöker Cajsa S Lund skog och strand för att demonstrera hur vassrör, hasselnötter och snäckor användes som instrument i forna tider. Gäst i programmet är kompositören och musikern Magnus Börjeson, som bland annat kommer skapa musik med hjälp av flintastenar.

Konsertpianisten Nick van Bloss har haft svårartad Tourettes syndrom sedan han var sju år - Så snart jag satte mig vid pianot försvann mina fåniga och dumma ticks, men när jag slutade spela och lämnade pianot, återvände kriget i min kropp och de okontrollerade rörelserna tog över, berättar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sin bok ”busy body - my life with tourette’s syndrome”, ungefär ”upptagen kropp – mitt liv med tourettes syndrom”, kallar Nick van Bloss sig själv Tourettist och radar upp alla de symptom som han har: han blinkar och rullar med ögonen, han trutar med munnen och blåser ljudligt ut luften, han knycker våldsamt med huvudet framåt och skakar det åt sidorna, han hoppar och sparkar och slår med knytnävarna rakt in i sin egen mage, han knäböjer, slår ihop käkarna om och om igen, tänder och släcker ljuset i sovrummet hundra gånger innan han lägger sig, räknar stegen till och från skolan, spottar in i människors vänstra öga, knyter och knyter up

Vad har Britney Spears, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt? Eller Gioacchino Rossini, som skrev 40 operor på 20 år, och singersongwritern Jeff Buckley? Beethoven och Nina Simone? Tom Waits och Mozart?I sex program undersöker vi om galenskap och genialitet hör ihop. Och om musikalisk kreativitet hör ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv. Kort sagt - att vara allt annat än mainstream.Första programmet i serien "Med utvidgade sinnen" har undertiteln Färger och musik.Manus och produktion: Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2012 tilldelades Benjamin Staern Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset, på 180 000 kronor, för sin klarinettkonsert Worried Souls, Oroade själar, med solisten Karin Dornbusch och Norrköpings Symfoniorkester under ledning av Stefan Solyom. Svenska musikaliska Akademin gav motiveringen: "Med häpnadsväckande förmåga hanterar Benjamin Staern stora musikaliska former

Det andra programmet som fokuserar på dilemmat Att åldras som musiker. Är det en smärtsam eller kanske rent av befriande process att bli äldre som fri musiker eller att pensioneras från t ex ett operahus? Här möter vi Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran, Ingemar Andersson, tenorsolist, och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska. Manus och produktion, Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingrid Tobiasson, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska, vars favoritroll är Kundry i Wagners sista opera Parsifal. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev Tony Lundman: ”Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning.” Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som Dalcroze-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid Operahögskolan i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som Amneris i Verdis Ai

Är det en smärtsam eller kanske rent av befriande process att bli äldre som fri musiker eller att pensioneras från t ex ett operahus? I det fjärde programmet i serien Dilemma möter vi Margareta Hallin, koloratursopran och tonsättare, Janos Solyom, pianist och dirigent och Ove Johansson, saxofonist och kompositör. Manus och produktion, Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske tidernas bästa svenska låt? Ja, det skrev någon om den kultförklarade sången ”En etta på söder” med koloratursopranen och tonsättaren Margareta Hallin, 82 år gammal. Vad inte alla vet är att Margareta Hallin var fastanställd på Kungliga operan i Stockholm mellan åren 1954 och 1984. Därefter tvingades hon till pension. Att vara koloratursopran betyder att du sjunger väldigt högt, att rösten är lättrörlig och har en klar klang. Margareta Hallin sjöng ända upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Hon gjorde uppskattade framträdanden i Glyndebourne, Florens, Wien, Hamburg, Moskva, Londo

I program tre samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin nyskrivna helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond. Manus och produktion, Birgitta Tollan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren och librettisten Kerstin Ekman har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som Augustpriset två gånger och Pilotpriset. 1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av Eddadikterna. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om Jorun, som kallades Orm i Öga eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen. - Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att sam

Kan styrning på det här sättet vara förödande för den enskilde musikern eller för musiken? Eller kan den medföra något positivt? I ett dilemma kring en cellokonsert kommer tonsättaren Tommie Haglund och solocellisten Ernst Simon Glaser till tals. Haglund och Glaser är två av personerna i ett triangeldrama, där även en annan solocellist figurerar. Den förste solocellisten, en mycket nära vän, som från början inspirerade Tommie Haglund till att komponera cellokonserten Flaminis Aura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonsättaren Tommie Haglund fick en förfrågan från Göteborgs Symfoniorkester, som ville spela in Flaminis Aura med sin egen solocellist, Ernst Simon Glaser. Tommie Haglund ville dock ha sin vän, den förste solocellisten. Orkestern ändrade inte sitt krav och efter ett års betänketid sade Tommie Haglund slutligen ja till orkesterns solocellist, till konserter och skivinspelning. Manus och produktion, Birgitta Tollan Om Tommie Haglunds cellokonsert skriver musikskribenten Tony Lundman: &rd

I första programmet medverkar den lyrisk-dramatiska sopranen Gitta-Maria Sjöberg och mezzosopranen Malena Ernman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gitta-Maria Sjöberg sjöng huvudrollen som den kärlekstörstande och lidande Katerina Ismajlova i Sjostakovitj’ Lady Macbeth från Mzensk som hade premiär vid Göteborgsoperan 2012. Den uppsättningen var startskottet för debatten om operasexismen i Sverige. Nu kommer Gitta-Maria Sjöberg för första gången till själv tals i den här debatten. Hon blir inte provocerad av att kvinnor många gånger dör i operorna: – Varför offrar sig till exempel den unga slavinnan Liu i Turandot och tar livet av sig när hon älskar prinsen Calaf så mycket? Jag går in i rollen för att förstå kvinnan. Kanske beror det på att jag hade en uppväxt där kampen mellan liv och död var min ständige ledsagare. Min mamma var judinna och den enda överlevande i sin släkt. Jag vet att mamma skulle offrat livet för oss barn om det var nödvändigt. – Min moster följde sina f

I det femte och sista programmet i serien "Musiken har ordet" står poeten och pianisten Tomas Tranströmer i fokus. Vi hör honom läsa egna dikter och dessutom själv spela pianostycken för vänster hand. Vi möter poeten Eva Ström, tonsättaren och dirigenten Bo Holten, pianisten och tonsättaren Daniel Stagno och tonsättaren och musikern Catharina Backman. Manus och produktion, Birgitta Tollan. 2011 fick poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur med motiveringen: "för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga". I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Poeten och författaren Eva Ström fick diktsamlingen Den halvfärdiga himlen redan som tonåring. -Tranströmers dikter var musik från första stund! Där finns gåtfullhet och mystisk. Där finns även hot, ångest och skräck, men han beskriver också räddningen, och det är ofta musiken som ger tröst, säger Eva Ström, och ger exempel från dikterna Namnet och Cari

I fjärde programmet i serien "Musiken har ordet" står poeten Sonja Åkesson i fokus. Hon medverkar med inspelade sånger och uppläsningar. Vi möter kompositören Gunnar Edander, poeten Eva Ström, musikern och författaren Kajsa Grytt, tonsättaren och musikern Catharina Backman, musikern och grafiska designern Nina Ramsby, bildkonstnären och musikern Gittan Jönsson och författaren Katarina Mazetti. Manus och produktion, Birgitta Tollan. Poeten, författaren och bildkonstnären Sonja Åkesson avlider 1977. Hon föds 1926 i Buttle på Gotland. Hon får inte studera vidare utan arbetar som telefonist, servitris och affärsbiträde. 1957 debuterar Sonja Åkesson med diktsamlingen Situationer och 1977 utkommer den posthuma samlingen Hästens öga. Hon hinner med att skriva ett 20-tal dikt-, och novellsamlingar. Tillsammans med kompositören Gunnar Edander ger hon ut Slagdängor, en samling visor med musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en Skype-linje från Kalifornien sjunger Gunnar Edander ur Sonja Åkessons visa

I tredje programmet i serien "Musiken har ordet" möter vi librettisten, dramatikern och författaren Kerstin Perski, tonsättaren och professorn Karin Rehnqvist och kompositören Gunnar Edander. Kerstin Perski har samarbetat med Orionteatern, Bouffonteatern och Judiska Teatern. Hon har skrivit nya texter till klassiska musikdramatiska verk som Glada Änkan och Enleveringen ur Seraljen. Kerstin Perski har jobbat med tonsättarna Hans Gefors, Karin Rehnqvist, Paula af Malmborg Ward, Jonas Forssell, Carin Bartosch-Edström och så danske Niels Martinesen. Deras gemensamma opera Skriftestolen vann 2007 det danska Reumert-priset som bästa danska opera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Vad skiljer musikdrama från taldrama? Varför skall det sjungas? -Opera är för mig framför allt drama, dramatik. Dramat måste vara så känslomässigt laddat att personerna måste brista ut i sång, förklarar Kerstin Perski, som ofta inspireras av myter när hon gestaltar operakaraktärer. Dagisfröken Lollo fick drag av Jeanne d&

I andra programmet i serien "Musiken har ordet" möter vi musikern och filmskaparen Hans Appelqvist, poeten, författaren och tidigare läkaren Eva Ström, den operaskolade rockmusikern Nike Markelius och dramaturgen och författaren Carsten Palmaer. Hans Appelqvist är utbildad till Tonemeister under tre år vid det danska Musikkonservatoriet i Köpenhamn. I en tonmästare samlas både den tekniska och den musikteoretiska kunskapen. En Tonemeister är alltså en slags länk mellan tekniker och musiker. Hans Appelqvist fascineras av röstens skörhet hos amatörsångare. - Jag dras även till röstklangen hos äldre kvinnor och använder raspiga recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye i mina musikstycken, berättar Hans Appelqvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Till videofilmen Sjunga slutet nu skapade han fantasifiguren Klot som är vän med pojken Vissen. Klot är en svävande boll med mun och hen talar amerikanska med en syntetisk/digitaliserad stämma. Hans Appelqvist säger att det också är det tekniska i det