Pianorullarna

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Alfred Hoehn var en tysk pianist och pianopedagog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han studerade för bl.a. Eugen d’Albert och Ferruccio Busoni. 1910 vann han Anton Rubinstein-priset före Artur Rubinstein. Hoehn var en framstående pianist med stor klangfärgsrikedom och närvaro i spelet – och en enastående teknik. Han systematiserade pianospelets anslag. Genom målinriktad anslagsträning skulle man bemästra de tekniska problemen i stället för att spela sig igenom oändliga etydövningar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Alfred Hoehn var en tysk pianist och pianopedagog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han studerade för bl.a. Eugen d’Albert och Ferruccio Busoni. 1910 vann han Anton Rubinstein-priset före Artur Rubinstein. Hoehn var en framstående pianist med stor klangfärgsrikedom och närvaro i spelet – och en enastående teknik. Han systematiserade pianospelets anslag. Genom målinriktad anslagsträning skulle man bemästra de tekniska problemen i stället för att spela sig igenom oändliga etydövningar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten Wilhelm Backhaus hade en fantastisk teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han studerade piano för Eugen d’Albert 1898-99, men var efter det i stort sett självlärd. Wilhelm Backhaus gjorde 1909 den första inspelningen av en pianokonsert (Griegs a-mollkonsert) och 1928 den första kompletta inspelningen av Chopins etyder. Beethovens pianosonater spelade han in två gånger. När man frågade Backhaus om hans teknik, svarade han torrt att den byggde på skalor, arpeggion och Bach. Mer information på sverigesradio.se/p2