Klassikern

Kulturredaktionens Mattias Berg går tillbaka ned i sin barndoms spökhus: Gruvan på Tekniska museet i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jag minns bara en trappa, rakt ned i mörkret. Men var det här - eller till mumierna, på Medelhavsmuseet? Nu står jag hur som helst här igen. Kanske 50 år efter min första gravt skräckblandade förtjusning: vid vad som sedan dess blivit en av landets äldsta existerande utställningar. Invigd 1938, i samband med öppnandet av Tekniska museet vid Gärdet, har den fått vara kvar även nu när hela gruvdelen expanderat med en större modern sektion. Nyrenoverad i all sin matta malmglans. Med mig har jag intendenten Lars Paulsson, som ansvarat för nyöppningen. - Det här är gruvhissen - och den är då också från 1938. När man står i den och åker ned så får man en illusorisk upplevelse av att fara ned så där 150 meter ned i jorden. Det är en papprulle som rullar på utsidan... Men på den tiden hade vi vaktmästare som stod och körde den här hela dagarna, det har vi inte r

I decennier har den stått där och skrämt och fascinerat, Henrik VIIIs tornerspelrustning i blankt stål i sin monter på Towern i London. Sönder, infekterad, förvirrad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett axelsstycke på vänster sida höjer sig som en våg, där för att stoppa motståndarens lans. Också hjälmen har en lite ås av högst upp. För att varje riktat hugg ska glida av. Allt är konstruerat för att stöta bort, skydda trycka undan. Längst ner ett par oxmuleskor, som bottnade hovar nästan. Men smyger man runt till baksidan är kungens lår inte skyddade. Sönder, infekterad, förvirrad Henrik den VIII använde troligen aldrig den här rustningen. Han var 49 år gammal. Fet. Han hade ett sår på benet som livläkaren höll öppet genom att strö guld i det. Han var psykiskt skör och livsfarlig. Han hade fallit från en häst och led möjligen av hjärnskador eller hormonrubbningar eller allt på en gång. Han hade redan mördat flera hustrur, gav kontraorder på eftermiddagen till de order han gett på

Den skotske författaren Eric Linklater skrev boken om systrarna Dina och Dorinda under brinnande krig 1944. Systrarna uppmanas att vara snälla och lydiga. Annars kan en ond vind blåsa in i deras hjärtan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den skotske författaren Eric Linklater skrev boken om systrarna Dina och Dorinda mitt under brinnande krig.(1944). Systrarna uppmanas att vara snälla och lydiga. Annars kan en ond vind blåsa in  i deras hjärtan. De uppstudsiga flickorna gör helst som de själva vill; äter så mycket pudding och paj att de blir stora som ballonger, och provar Fru Häxelins trolldryck som förvandlar dem till kängurur. Tillsammans befriar de Silverfalken och Guldpuman ur djurparken och beger sig till Bombardiet för att befria sin pappa som kämpar för att störta diktatorn Hula-hu. – Berättelsen är aktuell idag, även om den utspelas i en sagovärld, säger regissören Ellen Lamm och fortsätter: – Det handlar om ett land med en diktator och förtryck på många olika plan. Fö

Måns Hirschfeldt träffar Jonas Bohlin och talar med honom hans första möbel. Stolen som han, som skulle bli byggnadsingenjör, inte ens tänkte att skulle användas att sitta på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I möbelföretaget Källemos produktbroschyr på Möbelmässan 1982 stod: "Jonas Bohlin har gestaltat en stol som har en plats i möbelkonstens historia." Och så sist, kanske lite mer desperat: "Den som kommer först till kvarn". Betongstolen, eller "Concrete" som den egentligen heter, blev ingen försäljningssuccè och Källemo fick dumpa priset till 1900 kr styck. Men en plats i möbelkonstens historia fick den och som mest har "Concrete" sålts för 170 000 kronor på auktion. Detta är en digital repris från november 2010

En plan. Fem skurkar. Och så en gammal dam som försöker stoppa dem. Bovarna oroar sig knappt. Men engelska komedin Ladykillers från 1955 visar vådan av att ta något för givet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alec Guinness, idag av alla känd som Obi-Wan Kenobi i "Stjärnornas krig", spelar förbrytargeniet professor Marcus som inte räknat med mormorslika mrs Wilberforce och hennes papegoja general Gordon.77-åriga Katie Johnson gjorde mrs Wilberforce, och det blev hennes livs roll.2004 gjorde bröderna Coen en nyinspelning av filmen men det är 1955 års version som är klassikern, slår Mårten Blomkvist fast.Musiken till "Ladykillers" var komponerad av Tristram Cary.

I Klassikern ägnar sig kulturredaktionen Karsten Thurfjell åt en rejält utfestad anka med politiskt patos och en egenkomponerad idéhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Seriefiguren Arne Anka föddes som det sena 80-talets bakfyllearistokrat, framgångsrikt framvaggad av Robert Gustafsson i scenversionen på Stockholms Stadsteater 1995. Charlie Christensen nya seriealbum "Mentala selfies" är det sjätte sedan återuppståndelsen 2004, då den demagogiske ankan anträdde nya barronder. Idag, efter 33 år, finner man en något mer politiskt präglad anka, cyniskt sysselsatt med nyhetsflödet, men Charlie Christensen har också hittat förfäder ur idéhistoriens mest illustra och klassiska epoker.

I Klassikern hörs Jenny Teleman om Hervé Guiberts "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" (1990), aidsromanen som sände en chock och jubelvåg genom Frankrike när den kom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Hervé Guibert fick sitt hiv-besked 1988. 1990 kom romanen som på svenska heter "Till vännen som inte ville rädda mitt liv".Det blev inte hans sista roman men nästan. Le Monde-journalisten, den hyllade författaren, prisbelönte filmaren och fotografen Guibert, född 1955. Den unge mannen med det ovanligt spefullt änglalika utseendet, vän och älskare till Michel Foucault dog i aids i december 1991, 36 år gammal. Och alla sina sista år skrev han om, och filmade sjukdomen, och kom också att ändra den allmänna franska blicken på något som fortfarande kunde kallas "bögpesten".Tydligen skrattade Michel Foucault nästan ihjäl sig när han fick viruset beskrivet för sig för första gången: "En cancer som bara drabbar homosexuella, det är för bra för att vara sant!"Sådan var nämligen den fortfar

New York-bon Don DeLillo är en ständig lågoddsare när det drar ihop sig till Nobelpris i litteratur. I Klassikern hör vi Peter Sandberg om Don DeLillos roman Vitt brus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har bortåt tjugo romaner bakom sig och genombrottet kom med romanen White noise (Vitt brus) 1985. Läraren Jack Gladney ger kurser om Hitler på ett universitetet i en amerikansk småstad . Allt vore frid och fröjd, om han bara kunde sluta tänka på döden.Andra titlar som nått en stor publik är Underground (1997) och Falling man (2007). Hans senaste roman Zero K (Noll K) kom nyligen på svenska.

Helene Alm om filmen "Fyra fula fiskar" med bröderna Marx, en politisk fars från 1933 som funkar alldeles utmärkt än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Surrealistisk, absurd och samhällskritisk anses den vara, bröderna Marx bästa film, där Groucho Marx gör förolämpningen och lättstöttheten till skön konst.Helene Alm har sett om Fyra fula fiskar (Duck Soup) från 1933.

Det är den 12 februari 1924 och det är konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare efteråt. Rhapsody in Blue hörs för första gången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken.Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången.Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom...För oss, nu, känns jazzharm

I Klassikern ägnar sig kulturredaktionen Karsten Thurfjell åt en rejält utfestad anka med politiskt patos och en egenkomponerad idéhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Seriefiguren Arne Anka föddes som det sena 80-talets bakfyllearistokrat, framgångsrikt framvaggad av Robert Gustafsson i scenversionen på Stockholms Stadsteater 1995.Charlie Christensen seriealbum "Mentala selfies" är det sjätte sedan återuppståndelsen 2004, då den demagogiske ankan anträdde nya barronder.Mer än fyrtio år enare finner man en något mer politiskt präglad anka, cyniskt sysselsatt med nyhetsflödet, men Charlie Christensen har också hittat förfäder ur idéhistoriens mest illustra och klassiska epoker.

Viola Gråsten (1910-1994) kom från ullbristens Finland under andra världskriget och lyckades etablera sig som en av Sveriges mest färgstarka och tongivande textilkonstnärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viola Gråsten var modernisten, inspirerad av  Matisse och Picasso, som gjorde revolution i inrednings-Sveriges femtiotal som fortfarande var brunmurrigt och småblommigt. Hon kom som en främmande fågel  från ett mörklagt  Helsingfors och gjorde succé med sina färgsprakande, långhåriga ryor. Idag minns man henne främst för hennes egensinniga färgkombinationer som blått/grönt och rött/turkos, som i mönstret ”Oomph” med sina lysande trianglar som nu återupptagits i produktion.Anne-Marie Ericsson har skrivit "Viola Gråsten och modernismen i svensk textilkonst". Hon vill särskilt framhålla hennes betydelse som ryakonstnär- hon tog med sig de långhåriga, färgstarka ryorna från Finland. Men hon vävde bara en enda rya själv- och den blev sned."Hon var en typisk k

Dramatikern Edvard Albees debutpjäs från 1958 The Zoo Story är kanske Albees mest fascinerande pjäs tycker Maria Edström i dagens Klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanske dramatikern Edvard Albee - räknas till vad som i USA kallades ”desperata generationen”. Arvtagare till storheter som Eugene O´Neill, Tennesse Williams och Arthur Miller och vars stora glansnummer var ”Vem är rädd för Virginia Woolf” som också filmades med Elizabeth Taylor och Richard Burton. Men hans debutpjäs från 1959 ”The Zoo Story” hålls av många som Albees mest fascinerande pjäs – så också av Maria Edström i dagens Klassiker om ”The Zoo Story”.Denna Klassiker är en redigerad version från 2009.

Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp – Aniarabarnen – kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet. Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent. På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King. Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om

Filmregissören Roman Polanski debuterade 1962 med "Kniven i vattnet". Det är en liten, makaber pärla om en dag på sjön som utvecklar sig till ett farligt triangeldrama, värd att kallas klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här kan man se ett koncentrat av den Roman Polanski som senare skulle göra succé med filmer som "Rosemarys baby" och "Chinatown", och vinna Oscar för "The pianist".Mårten Blomkvist tycker att "Kniven i vattnet" stått sig som en av de bästa Polanskifilmerna.

När konstnären Carl Fredrik Reuterswärd gick bort så stod det Closed for holidays i tidningarnas dödsannonser stängt för semester. Måns Hirschfelt berättar bakgrundshistorien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här lilla meddelandet anspelade också på ett av hans allra mest kända verk, en annons införd på sidan 10 i New York Herald Tribune i januari 1963.Det är ett minimalt konstverk, bara 5 gånger 45 millimeter, men gesten var desto större:Reuterswärd trängde sig in mellan världsnyheterna bara för att meddela att han tänkte stänga butiken. Vilket han förstås inte gjorde.

1941 gjorde den franske konstnären Francis Picabia (1879-1953) en målning som förbryllat eftervärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ytan hör den till avantgardisten Picabias enklare: en mörk man i en röd mantel, flankerad av en leende kvinna. Men 1941 var året då nazisternas planer på att förinta Europas judar tog form, och titeln i Picabias målning - Le Juif errant - anknyter till en medeltida legend med antisemitiska undertoner.Var Picabia antisemit? Varför hyllade han Pétain? Varför målade han i en stil som stämde med nazisternas smak, under ockupationen? Och vem är hans slitne vandrare i den röda manteln?Kulturredaktionens Mårten Arndtzén försöker räta ut frågetecknen kring en 75 år gammal bild.

1996 lade den feministiska tidningen Darling ut sitt första nummer på nätet. Nina Asarnoj har träffat två av grundarna: Brita Zilg och Marie Birde för en minnesstund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Darling var en feministisk milstolpe i tidskriftsvärlden, paradoxalt nog gjord av en redaktion som från början inte ens visste att de var feminister. Två av de drivande krafterna var art directorn Brita Zilg och redaktionschefen Marie Birde. Det är nu tjugo år sedan den feministiska tidningen Darling lade ut sitt första nummer på nätet. Året var 1996 och Darlingredaktionen var väldigt tidiga med att utnyttja internet för billig tidningsproduktion. En kreativ experimentverkstad långt före den digitala revolution som nu förändrat tidningsbranschen i grunden. På nätet kunde de göra sitt fanzine-liknande formexperiment i lugn och ro. Året därpå 1997, började tidningen även komma på papper. I programmet hörs också Emma Hallenberg som var en passionerad Darlingläsare och som också skrev sin B- och en C-upp

Destroy All Monsters var det första renodlade noisebandet, enligt Thurston Moore i Sonic Youth. Själva kallade de sig för ett anti-rockband och ville vara en skulptur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnärerna Mike Kelley, Jim Shaw, Cary Loren och Niagara loopade kassettband och körde gitarrer genom faxmaskiner i källaren på God's Oasis Drive-In Church, ett viktorianskt hus i Ann Arbour i Michigan. De uppträdde ett par gånger på 1970-talet men publiken avskydde dom. Anna Tullberg berättar historien om Destroy All Monsters och träffar en av originalmedlemmarna, Cary Loren, i hans bokhandel The Book Beat utanför Detroit.

Den italienske filmregissören Federico Fellini har en given plats i filmhistorien. Och i början av 70-talet skapade han en odödlig film med lika odödlig musik. Peter Sandberg minns en Filmklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmregissören Federico Fellini berättar om sin uppväxt i Rimini, med humor och ironi om kyrkans makt och fascismens inflytande i en liten stad på 1930-talet.