Klassikern

I George Stevens "En plats i solen" (1951) möttes filmstjärnorna, Montgomery Clift och Elizabeth Taylor och Shelley Winters. Resultatet? "Som en Äta sova dö à la Hollywood", menar Mårten Blomkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I inledningen står Montgomery Clift och liftar. Kanske hör ni bilarna blåsa förbi under musiken. Det är Hollywoodpampig musik. Franz Waxman vann Oscar för den. Det är musik som ska förföra - samtidigt, nog hörs det att det kommer att gå illa? Lyssna på Mårten Blomkvists klassiker om "En plats i solen" av George Stevens (1904-1975) – en av de stora amerikanska regissörerna som gjorde komedi och äventyrsfilm och dansfilm med Fred Astaire, alltid lika elegant. Med några av sin tids största filmstjärnor, Montgomery Clift och Elizabeth Taylor och Shelley Winters, gjorde han med samma stil och klass en tragedi som är ett av filmhistoriens skarpaste klassdramer. Den vann sex Oscar, varav en till Stevens.

Den kinesiska filmen Förvandlingsflickan - en lesbisk kärlekshistoria som leker med könsroller spelades in 1936 under en frihetlig period i Kinas historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmen är fortfarande förbjuden att visa och förvaras på filmarkivet i Peking. En nyinspelning från 1956 går dock att se på Youtube. Frilansjournalisten Tilde Lewin besökte arkivet i Peking för att försöka beställa fram och se originalet…

Stjärnor på morgonhimlen av Aleksander Galin handlar om Moskva-OS 1980 men inte om spelen egentligen - utan om en pjäs om OS 1980. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 1980 interneras prostituerade och socialt utslagna människor i Moskva inför sommar-OS i staden. Aleksander Galins pjäs utspelar sig på ett mentalsjukhus utanför Moskva där några av dessa människor låsts in under OS för att inte störa stadsbilden för utländska besökare. "Stjärnor på morgonhimlen" blev en stor händelse på sovjetiska teaterscener under perestrojkan i slutet av 80-talet och har spelats på många platser runt om i världen.

Den 20 januari 2018 avled mästerkocken Paul Bocuse i sitt hem utanför Lyon, 91 år gammal. Frånfället meddelades av Frankrikes inrikesminister Gérard Collomb, som hyllade Bocuses universella betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karsten Thurfjell ger ett porträtt med hjälp av krögarna Gunnar Forssell och Carl Jan Granqvist som båda träffat Paul Bocuse många gånger genom åren.

När "Den lena huden" hade premiär 1964 blev den avfärdad av de franska kritikerna. Men på senare år har den fått en renässans. Hör Mårten Blomkvist om vad han tycker är en av de bästa otrohetsfilmerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. François Truffaut är kanske främst känd för filmer som "De 400 slagen" och "Jules och Jim", men otrohetsdramat "Den lena huden" har fått bättre anseende de senaste åren. Truffauts otrohetsstudie skiljer sig från andra filmer om affärer och snedsteg. Vanligen handlar filmerna om vad otroheten orsakar: mord, komik, social katastrof. I "Den lena huden" fördjupar sig Truffaut i hur man genomför en affär. En familjefar får ihop det med en flygvärdinna. Att smyga med telefonsamtal och hitta ställen att träffas på är inte så lätt. Och vad gör man med en bekant som sätter sig fast på en som en kardborre, när man vill slinka iväg till ett hemligt möte?

Helene Alm berättar historien om en av de mest populära kvinnosakslåtarna från 1970-talet: Det ska bli slut på rumban, si senor med Röda Bönor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En rumba som kanske inte är en rumba var först en tango som hette "Vad gjorde kvinnorna när männen skrev historia". Louise Waldén hade skrivit den ironiska texten om männen i historien och kvinnorna bakom dem. Ann-Britt Ryde gjorde musiken. Men tangon spelades aldrig in. I stället fick Röda Bönor spela in sin bearbetning av Waldéns text och det blev "Det ska bli slut på rumban, si senor". Ett uttryck som kom från Castros Kuba. Det är den som levt kvar och sjungs än idag. -Den tappar inte i aktualitet, säger Kaya Ålander som var med i Röda Bönor och skrev musiken till rumban. Man kan göra hur många verser som helst, man kan skriva nya verser. I Klassikern kan du höra Kaya Ålander sjunga en del av tangon också. Låten "Det ska bli slut på rumban, si senor" finns på albumen "Röda Bönor" från 1976 och "Repri

Karsten Thurfjell tar sig an två verk ur världsdramatiken som kretsar kring den franska revolutionen: Stanisawa Przybyszewskas Affären Danton och Peter Weiss Mordet på Marat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Przybyszewska skrev sin mest känd pjäs Affären Danton 1929. Den handlar om den politiska kampen mellan Danton och Robespierre men urpremiären 1931 blev ingen större framgång. Przybyszewska återupptäcktes dock under 1960-talet och 1975 satte  Andrzej Wajda satte upp Affären Danton vid Allmänna teatern i Warszawa. Peter Weiss pjäs Mordet på Marat heter egentligen Jean Paul Marat förföljd och mördad så som det framställs av patienterna på hospitalet Charenton under ledning av herr de Sade och uruppfördes 1964. Det är ett drama om ett drama och utspelar sig 1808 på ett mentalsjukhus där patienterna sätter upp en pjäs om mordet på den revolutionären Marat 1793.

I Klassikern ägnar sig Karsten Thurfjell åt den feministiska provokatören och performance-pionjären Valie Export som gjorde sin första gatuaktion 1967. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den performancekonst som utvecklades i USA och Europa på 1960-talet hade länge manliga förtecken, med några få undantag som Yoko Ono och Carolee Schneemann. Österrike fick sin ryktbara grupp wieneraktionister, och mot slutet av decenniet bröt de första feministiska pionjärerna ny mark. Valie Export klev ut på Wiens gator 1967 och blev snabbt ryktbar med sina provokationer, inte sällan av sexuell art. Denna legend är vid 77 års ålder fortfarande verksam, och när hennes filmer och foton visades på en festival i Karlstad och Kristinehamn besökte hon för första gången Sverige.

I Dostojevskijs mästerverk Bröderna Karamazov trängs frågor om moral, etik, teologi och passion. Här döljer sig också en berättelse på bara nitton sidor som heter Storinkvisitorn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Legenden är i romanen författad av Iván Karamazov - intellektuell sanningssägare med slitstarkt munläder - som läser upp den för sin fromme broder Aljosja när de möts på ett kafé i S:t Peterburg.   Historien utspelas under inkvisitionen i 1500-talets Sevilla, där kättarbålen varje dag tänds till Guds ära. Då - efter femton sekler - dyker Kristus upp, vilket skapar problem för inkvisitorerna som styr och ställer i just Kristi namn. Kristus kastas i fängelse och på kvällen kommer Storinkvisitorn till hans cell för att tala allvar… Ett program av Peter Sandberg.

En midsommarhelg fylld av kärlekstrassel och relationsproblem tydligt inspirerad av Ingmar Bergmans "Sommarnattens leende". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Shakespeares komedi har blivit ett samtida relationsdrama som tar sin början i en föreläsningssal på Manhattan.   Filmen utspelas sedan i ett hus på landet där tre par umgås och där till slut alla är kär i fel person. Lars Lönnroth om Woody Allens film "A Midsummer Night's Sex Comedy" från 1982.

1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Det året skrev Olivier Messiaen "Kvartett för tidens slut", en av 1900-talets märkligaste kompositioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Messiaen hade varit sjukvårdare och placerades i ett stort tyskt läger. Det var ett hårt liv men vakterna gav honom notpapper och penna. Han fann tre musiker bland fångarna:en cellist, en violinist och en klarinettist.Messiaen satte igång att skriva något för dem, han komponerade där det var tyst, och inte för kallt, som i tvätteriet. Det blev bara ett kort stycke men efter ett tag byggde Messiaen ut det och eftersom det fanns ett piano som han själv kunde spela blev det en kvartett. Quator por la fin du monde. Styckets titel Kvartett för tidens ände anspelar på tionde kapitlet i Uppenbarelseboken där en ängel tillkännager att tiden upphör. Men kvartetten är inte 50 minuter ångest, den är ingen trö

"Allt om Eva" (1950) utspelar sig i New Yorks teatervärld. Den är ett glansnummer. Mårten Blomkvist lutar sig tillbaka och njuter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "All About Eve", eller "Allt om Eva" som den heter på svenska, visar vad riktigt stjärnspel går för. Den har Bette Davis i hennes mest kända roll, divan Margo Channing. Runt henne briljerar andra proffs som giftiga kritiker, blåögda starlets, och beska påklädare. Den sofistikerade dialogen är full av elakheter, kvickheter, cynismer och dubbeltydigheter. Filmen handlar om hur den unga Eve klöser sig fram till en skådespelarkarriär och hennes väg till toppen blir en rundtur genom ett galleri av karikatyrer av teatertyper. "Allt om Eva" är en klassiker som det bara är att luta sig tillbaka och njuta av, säger Mårten Blomkvist.

Göran Sommardal om Boken som egentligen heter "Citat ur ordförande Maos verk" och är precis det: 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos militärpolitiska skrifter och viktigare tal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boken var tänkt att fungera som en handbok i genomförenadet av Kulturrevolutionen och ambitionen var att det skulle finnas en "lilla röda" per innevånare i landet (750 miljoner, 1967). Den slutgiltiga upplagan blev dock flera miljarder exemplar och 100-tals tryckerier var i åratal helt sysselsatta med mångfaldigandet. Efter att Mao Zedong avlidit 1976 uppmanades dock de kinesiska medborgarna att lämna sina exemplar till pappersinsamlingen och 1979 förbjöds fortsatt försäljning av boken, som sedan dess inte tryckts i Kina, annat än i piratutgåvor. Editionshistoriskt sett, och sådant bör man ju vara noggrann med när det gäller en "helig skrift", har det funnits tre principiellt mycket särskilda utgåvor. En första upplaga innan Lin Biao officiellt utsågs till Mao Zed

Astrid Lindgrens novell från 1949 om två små gossar som förenas av ensamhet är en klassisk berättelse om sorgearbete och nyorientering. Jenny Teleman tar sig an Nils Karlsson Pyssling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Jag tror inte jag varit riktigt varm någon gång sedan i somras" De saliga orden är Nils Karlsson Pysslings. Han och Bertil har just fått eld i den lilla blå kakelugnen i råtthålet och en vänskap gror i värmen.Den innehåller också finurliga referenser mellan arkitektur, heminredning och det undermedvetna.Fast vad händer om en filmregissör missförstår alltihop?Killevippen!

Karsten Thurfjell om Åke Hodells konkreta poesistycke General Bussig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åke Hodells livshistoria hör till de mytiska bland 1900-talets avantgardister. Som stridsflygare under andra världskriget kraschade han med sitt plan under en övning och slog sig sönder och samman. Han fick tillbringa åratal på sjukhus för att läka ihop, men i sjuksängen fick han tid att läsa, och där upptäckte han litteraturen, inte minst den moderna poesin, som han sedan själv blev en del av. På 1960-talet började Åke Hodell uppträda i kretsen av konkreta poeter, där språket och bokstäverna användes både för sina ljudmässiga och innehållsliga kvaliteter. På Moderna Museet, i totalt mörker lyste Åke Hodell iförd pannlampa på sitt partitur och på publiken, som terroriserades både visuellt och språkligt med det pacifistiska slagnumret General Bussig.

Urskogarnas hjältedikt inspirerade till Finlands självständighetskamp och fortsätter att fascinera än idag. Helene Alm har läst Kalevala och minns en färd till runosångernas karelska byar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elias Lönnrot var den finske läkaren och forskaren som vandrade runt i Karelens byar på 1830-talet och samlade in många av runosångerna som blev grunden till hans nationalepos Kalevala. Sånger som förts vidare muntligt i generationer.Det blev ett diktverk om forntida träsk- och barrskogshjältar, den levnadsvise Väinömöinen, mästersmeden Ilmarinen och den liderlige Lemminkäinen från det ljusa Kalevala, som alla strider med den onda frun Louhi från det mörka norr, Pohjola.Kalevala gavs ut första gången 1835 och blev ett viktigt verk i den finska kampen för självständighet och mot försvenskning och förryskning.Än idag inspirerar Kalevala som fick en ny lättillgänglig översättning till svenska 1999.

Fredrik Wadström om den ryska regissören Andrej Tarkovskijs film "Nostalghia" från 1983 och filmscener som etsar sig fast i minnet, som en vandring med ett stearinljus i en damm i nio minuter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var Tarkovskijs första film som spelades in utanför Sovjetunionen.

Dokumentären "Citizen Schein" gjorde succé på biograferna. Men innan dess var det en bok... Anneli Dufva klassikerstämplar den unike mångsysslaren Harry Schein. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Harry Schein (1924-2006) spelar i en helt egen roll i den svenska kulturhistorien. Han var den första chefen för Svenska Filminstitutet, som för övrigt i mycket skapades efter de förslag han formulerat i den kulturpolitiska idéskriften Har vi råd med kultur? på 60-talet. Han kom som ensam fjortonårig judisk flykting till Sverige från Wien i Österrike 1939. Han skrev i sin ungdom filmkritik i både BLM och Aftonbladet. Han var ekonomiskt oberoende efter att han, som kemiingenjör, utvecklat ett system för vattenrening, vilket han tog patent på och i förlängningen kunde sälja. Schein var under en period chef för Investeringsbanken och en mycket läst krönikör i Dagens Nyheter. Men han var också författare och skrev bland annat böckerna Schein, Makten och Sluten. Dessutom var han gift med Ingrid Thulin och god v

Bakom Rambo hittar vi förutom Sylvester Stallone även Hisingen, ett äpple och en författare som desperat söker ett namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är 1971 och författaren David Morrell som då bor i Pennsylvania sitter och sliter med sin debutroman. Han har bestämt sig för att den ska heta First Blood, men problemet är att han inte har något namn ännu på sin ”hjälte”, den hemvändande Vietnamsoldaten. Morrell har kört fast. ”I struggled to find that Character´s name”. På eftermiddagen kommer hans fru hem från affären. Hon har köpt äpplen, en ny sort, säger hon. Han är mitt uppe i sitt skrivande, han har annat att tänka på, kanske blir han irriterad när hon berättar om dom nya äpplena som ska vara så goda. Men han vill ju inte vara otrevlig så han tar han ett äpple, biter i det lite förstrött och tycker det har en frisk och fin smak och frågar vad det är för sort. Hon säger att äpplet heter Rambo. Då klickar det till hos David Morrell. Han känner direkt styrkan och kraften i namnet Rambo.

Fredrik Wadström berättar om en serie kortfilmer från sovjetisk tv, filmer som än idag fascinerar barn i Ryssland och andra delar av forna Sovjetunionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kortfilmerna om vargen och haren har setts av miljoner barn i Ryssland och Sovjetunionen.  Med olika fantasifulla ramberättelser som fond upprepar alla filmerna samma grundtema: vargen jagar haren för att äta upp den men blir alltid bortkollrad, fintad, förödmjukad och mörbultad. Och så slutar det varje gång med att han utslungar sitt vid det laget fullständigt tomma hot mot den oberörda haren. "Vänta bara!" - nu pogodi! I första hand inspirerad av Disney men oftare jämförd med Tom & Jerry skapade den sovjetiska statliga animationsstudion bara 18 stycken tiominutersavsnitt under åren 1969 – 1995. Idag finns de samlade på klassiker-dvd:er som fortfarande säljer i hela forna Sovjetunionen.