Klassikern

Resor är populära motiv på filmer. Allt kan hända längs vägen. Kärlek, komedi eller fara. Det visste regissören Henri-Georges Clouzot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelsen om en liten stillastående by på den sydamerikanska landsbygden belönades med Cannesfestivalens stora pris 1953, det pris som numera kallas Guldpalmen. Den fick också en Guldbjörn i Berlin samma år. Den resa filmen beskriver är en riskfylld färd med nitroglycerin i lasten. Sprängämnet är nödvändigt för att släcka den brand som uppstått på ett oljefält i närheten av byn. En transport som får fyra män att riskera livet. Mårten Blomkvist utnämner Henri-Georges Clouzots film Fruktans lön från 1953 till världens mest spännande.

Karsten Thurfjell på Kammarspiele i München, där han sett en iscensättning av en riktigt grym barnsaga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jacob och Wilhelm Grimm, tillsammans kända som Bröderna Grimm, var två tyska språkforskare som har gjort sig omtalade genom att de samlade in och bearbetade folksagor. Den första upplagan av deras sagosamling Kinder- und Hausmärchen kom ut 1812. I den sjunde och sista upplagan (1857) finns 211 sagor samlade. Sagan om eneträdet är en riktigt grym berättelse om en liten gosse som får huvudet avhugget, blir hackad i småbitar och serverad som pölsa av sin elaka styvmor. Karsten Thurfjell berättar mer i Klassikern.

I Klassikern uppmärksammar vi ett av Colettes mest kända verk, romanen Chéri från 1920. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den franska författaren Colette, som föddes 1873, lade av sina förnamn och sin tids idé om det passande - och klev ut i den litterära parnassen med rak rygg. Hennes kända roman Chéri har både filmatiserats och iscensatts som teater - en klassiker från 1920 som Jenny Aschenbrenner har läst, i svensk översättning av Maria Björkman. Vi får även höra Claire Wikholm läsa ur Chéri från ett kulturradioprogram från 1993 och på slutet hörs bitar ur Dramatens iscensättning 1950.

Vad är det för en best som ylar i natten? Anna Tullberg och Claire Wikholm läser om en barndomsfavorit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1902 publicerades detektivromanen "Baskervilles hund" av Arthur Conan Doyle. Sherlock Holmes och doktor Watson får svettas ovanligt mycket för att lösa gåtan med de otäcka morden på den ödsliga Dartmoorheden. Är det någon i romanen som kommer ha vettet i behåll? Helt klart handlar det här om en av litteraturhistoriens mest skrämmande hundar. Frågan är om boken håller än i dag. Anna Tullberg och skådespelaren Claire Wikholm har läst om "Baskervilles hund".

Författaren Sara Lidman (1923-2004) är en av de mest särpräglade rösterna i den svenska litteraturen. Sigrid Flensburg om rapportboken Gruva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan med debuten Tjärdalen (1953) och den efterföljande Hjortronlandet (1955) satte Sara Lidman sin egen litterära ton med stark förankring i uppväxtens Västerbotten. Hon blev också redan från början hyllad av kritiken. Sammanlagt har Sara Lidman skrivit 20-talet romaner och ett flertal reportage- och rapportböcker, varav Gruva nog är den mest omtalade.Rapportboken Gruva gavs först ut 1968, för att året efter komma i en omarbetad upplaga. Boken bygger på intervjuer med gruvarbetare i Kiruna och Svappavaara och på fotografier av Odd Uhrbom – själv gruvarbetare. Boken blev mycket omdebatterad och fick stor betydelse för den stora gruvstrejk som utbröt den 9 december 1969. Sigrid Flensburg har sökt i arkiven och träffade Odd Uhrbom, fyrtio år efteråt.

1868 begåvades landets folkskolebarn med en bok på 564 sidor med läsning i blandade i ämnen: dikter, fabler, vetenskap, geografi också vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. Tidigare var det katekesen och psalmboken som gällde. Första upplagan var på 25 000 exemplar och inom tre år trycktes ytterligare 75 000 böcker. Som alltså skulle lära landets barn vad som var värt att veta. Det handlar om "Viborgska gatloppet" och "Slaget vid Svolder", och "Göken" och "Hjorten", "Livet vid fäboderna" och "De ätliga svamparna". Här kunde man av George Washington lära sig vikten av att alltid tala sanning, även om man hade sågat ner päronträdet. Men läseboken var förstås begränsad till det som var lämpligt.  Läsebok för folkskolan skapades i en tid av nationsbyggande och identitetskapande och den gav oss vår nationalsång, den formade det  som länge var en nationell litterär kanon och de mång

Karin Björquist arbetade i 44 år på Gustavsbergs porslinsfabrik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Karin Björquistkännarna Marie Nyreröd och Magnus Palm tala om hennes klassiska utsmyckning på Mariatorgets T-banestation i Stockholm och om deras egna favoriter i Björquists produktion. En Klassiker av Gunnar Bolin

"Fyra fula fiskar" med bröderna Marx, en politisk fars från 1933 som funkar alldeles utmärkt än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Surrealistisk, absurd och samhällskritisk anses den vara, bröderna Marx bästa film, där Groucho Marx gör förolämpningen och lättstöttheten till skön konst. Helene Alm har sett om Fyra fula fiskar (Duck Soup) från 1933.

I Klassikern tittar vi närmare på tre av Astrid Lindgrens flickböcker från femtiotalet - serien om Kati. Böcker som kanske inte har officiell klassikerstatus men definitivt inofficiell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nina Asarnoj och Eva Beckman har vandrat i Katis och Astrid Lindgrens spår längs Kaptensgatan i Stockholm där böckerna om den unga kontorsflickan Kati utspelar sig.

Kulturredaktionens Anneli Dufva om en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Erik Lindegren föddes 1910 i Luleå och dog 1968 i Stockholm. Han var verksam som kritiker och översättare och blev 1962 invald i Svenska akademien. Som poet hade han debuterat 1935 med Posthum ungdom, men han fick sitt riktiga genombrott med den formmässigt avancerade mannen utan väg 1942. Den gav han ut på eget förlag, efter att ha blivit refuserad. Dikten Arioso fanns med i Lindegrens nästa diktsamling, Sviter från 1947, och är egentligen inte alls typisk för Erik Lindegren. Den är en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit.   "Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly, någonstans, o, någonstans har alla tågen gått och alla klockor stannat " lyder diktens första och mycket välkända rader. Anneli Dufva har bland annat hittat en inspelning där Erik Lindegren

2011 gjorde Lars Lönroth en Klassiker om filmen Ormens ägg från 1977. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Liv Ullman sjunga cabarévisor på tyska. Två arbetslösa cirkusartister får jobb hos professor som utför medicinska experiment i Berlin i mellankrigstiden.

Den tyske skådespelaren Klaus Kinski gjorde under sin livstid enormt mycket film - varav det mesta är glömt idag. Katarina Wikars tar sig igenom hans självbiografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skriver att han tackade nej till Pasolini, Fellini, Kurosawa och en handfull andra berömdheter. De betalade för dåligt, jag är en hora, jag gör det bara för pengarna. Kinski slängde bort sina Guldbjörnar, sina tyska filmpriser, de idioterna vet inget om lidande.Det är för rollerna i Verner Herzogs filmer han blev geniförklarad. Har man en gång sett till "Fitzcarraldo" är det Klaus Kinskis förryckta blick man minns mest.

Älskad och uppskattad i både hemlandet och internationellt. Men Rysslands nationalsång har en text som förändrats flera gånger i samband med politiska omvälvningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ord har försvunnit, symboler bytts ut och i perioder har texten helt strukits för att ingen veta vad som är lämpligt att sjunga. Om kompositören till den ryska nationalsången, Aleksander Aleksandrov, förblivit relativt okänd så har textförfattaren gått till historien. Han var poet och hette Sergej Michalkov. Fredrik Wadström har letat fram Michalkovs röst och berättar historien om hur han fick skriva om sin text flera gånger under ett drygt halvsekel.

Det goda franska köket av Simone Beck, Louise Bertholle och Julia Child. Disciplin, lydnad vid grytorna och underkastelse är de tre viktigaste ingredienserna i denna klassiker från 1961. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns kockar och det finns kockar. Det finns kokböcker och det finns kokböcker. Och så finns det Julia Child och hennes Det goda franska köket. Julia Child liknar föga dagens arga tv-kockar, men det var hon som satte i gång alltsammans. Hon var inte den första att laga mat i TV, men det behövdes bara några minuter då hon lagade en omelett för att genren skulle leva upp. Och för den som verkligen vill lära sig laga klassisk mat är Det goda franska köket lika grundläggande som notsystemet för en musiker. Därmed sagt att både författaren och boken är i en klass för sig själva. När Julia Child öppnade köksdörren i tv, öppnade hon också dörren till en annan värld och en annan tid, bägge skrivs Europa. Som en Linné ordnade hon smakernas rike så att alla skulle kunna laga mat och för

Per Feltzin och Karsten Thurfjell om Aymeric Picauds resehandbok från 1130-talet för pilgrimer till Santiago de Compostela. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen kom Picauds bok Codex Calixtinus ut på svenska med översättning, inledning och kommentar av Michael Nordberg. Vi citerar ur den och funderar vilka illasinnade rövare som ligger på lur vid bäckar, större vattendrag och härbärgen. Missa inte Pilgrimspodden med Per Feltzin och Karsten Thurfjell Per Feltzin, Sveriges Radioper.feltzin@sverigesradio.se Karsten Thurfjell, Sveriges Radiokarsten.thurfjell@sverigesradio.se

Filmen "Daughters of the dust" utspelas 1902 på en ö utanför Georgias kust och handlar om familjen Peazant. Vi träffar både levande och döda släktingar en söndag på stranden i denna afroamerikanska klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julie Dashs "Daughters of the dust" är den första film gjord av en afroamerikansk kvinna, som fått biodistribution över hela USA. Det är fortfarande hennes enda långfilm men detta visionära, bildsköna drama har klassikerstatus i filmhistorien och ingår i det amerikanska filmarvet. 2004 kvalade filmen in i den nationella filmskatt som utgörs av "National film registry". "Daughters of the dust" som av Helena Lindblad i Dagens Nyheter beskrevs som "en subtropisk kostymfilm", tog närmare 15 år att göra. Filmen är ett mytologiskt drömspel som handlar om hur slaveriet satt spår i människornas själar, men utan att visa en enda piska eller ett enda bomullsfält i bild. De enda visuella tecken från slaveriets tid vi ser i fi

1931 gavs romanen "The Good Earth" ut i USA. Den var skriven av Pearl Buck och vann genast publikens och kritikernas gillande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "The Good Earth" belönades med Pulitzerpriset och det gjordes film i Hollywood. Även i Sverige uppmärksammades romanen och några år senare tilldelades författaren det finaste priset av dem alla: Nobelpriset i litteratur. Vem var Pearl Buck? Och är boken "Den goda jorden" en klassiker? Det tycker i alla fall Elin Claeson. Detta är en repris från 2009,

Den hålmönstrade betongen var avskydd av arkitekter och allmänhet. Nu finns den bara kvar på Åhléns i Farsta Centrum. Och en titt på parkeringshuset Parkaden med arkitekturhistorikern Martin Rörby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De hålmönstrade betongfasaderna ritades av arkitekten Bengt Edlund för arkitektfirman Backström & Reinius. Idén föddes vid projekteringen av det moderna Farsta centrum som skulle invigas 1960 men då ett likadant Tempovaruhus uppfördes i Uppsala blev allmänheten upprörd och även delar arkitektkåren förfasades. Det stred mot de mer strama modernistiska idealen. Och slutligen delades betongbitar ut till de som ville ha. Det blev bara tre Tempovaruhus i tårtpapper. Farsta Centrum, Uppsala och så Borås. Vad hände med dem? Det i Borås har rivits för längesen och på en blogg på nätet står att betongen numera ligger i skogskanten utanför stan och vittrar. När fastighetsägaren skulle byta den slitna betongen mot en glasfasad på Åhléns i Uppsala 2015 hade tårtpappret fått en

1981 hade tv-serien Brideshead revisited, baserad på Evelyn Waughs roman En förlorad värld, premiär. Den blev omedelbart älskad och har förblivit så. Anneli Dufva har träffat regissören Charles Sturridge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en särskild kärlek hos många till tv-serien "En förlorad värld". Sedan den visades för första gången 1981 har den behållit sin position som en av de bästa tv-serierna som någonsin gjorts. Regissören Charles Sturridge fick också sitt stora genombrott med tv-serien och det finns en rätt speciell historia bakom att det blev just han, en ung oprövad regissören, som regisserade den. Ett program av Anneli Dufva.

Den georgiske målaren Niko Pirosmani upptäcktes av det ryska konstavantgardet på 1910-talet men fick aldrig själv uppleva det stora internationella genombrottet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag hänger hans målningar på stora konstmuseer runt om i forna Sovjetunionen och visas på utställningar världen över. Fredrik Wadström tittar närmare på Pirosmanis målning ”Druvskördefesten” och berättar historien om hur en av konsthistoriens verkliga särlingar blev nationalklenod i hemlandet. Ett program av Fredrik Wadström.