Klassikern

Bakom Rambo hittar vi förutom Sylvester Stallone även Hisingen, ett äpple och en författare som desperat söker ett namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är 1971 och författaren David Morrell som då bor i Pennsylvania sitter och sliter med sin debutroman. Han har bestämt sig för att den ska heta First Blood, men problemet är att han inte har något namn ännu på sin ”hjälte”, den hemvändande Vietnamsoldaten. Morrell har kört fast. ”I struggled to find that Character´s name”. På eftermiddagen kommer hans fru hem från affären. Hon har köpt äpplen, en ny sort, säger hon. Han är mitt uppe i sitt skrivande, han har annat att tänka på, kanske blir han irriterad när hon berättar om dom nya äpplena som ska vara så goda. Men han vill ju inte vara otrevlig så han tar han ett äpple, biter i det lite förstrött och tycker det har en frisk och fin smak och frågar vad det är för sort. Hon säger att äpplet heter Rambo. Då klickar det till hos David Morrell. Han känner direkt styrkan och kraften i namnet Rambo.

Paul Bowles skickade ut amerikanerna i Sahara i sin debutroman The Sheltering Sky 1949. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som Bertolucci sedan gjorde en lite utvattnad filmatisering av med Debra Winger och John Malkovich som det äkta paret Kit och Port. Som förutom hundra resväskor tar med sig sina egna trauman och missbruk ut i hettan och tomheten. Kit vacklar runt i pumps av ödlehud och pimplar champagne. Port drivs av en rastlös längtan bort och vidare och aldrig tillbaka. Öknen skalar av människan, bryter ner försvaren, tunnar ut den skyddande himlen. Paul Bowles som också var kompositör, kom från New York till Marocko på fyrtiotalet och blev kvar där. På åttiotalet blev han kult och unga adepter vallfärdade till hans hem. Han dog 1999. Ett program av Katarina Wikars.

I över 35 års tid har han tagit andras låtar, gjort sig löjlig och sålt miljontals album. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av MTV, Michael Jackson och sina flinka dragspelsfingrar slog Alfred Yankovic igenom 1984 och blev Weird Al med en hel värld. Musikparodiernas mästare Weird Al Yankovic fick så sent som för fem år sedan för första gången toppa Billboardlistan. Men allt startade 1984 för Weird Al, när världens största artist, släppte en singel från världens kanske största album. Michael Jacksons Beat it från albumet Thriller – blev parodilåten Eat It. Parodiversionen var mindre intresserad av originalets gängvålds-tematik och mer intresserad av att du minsann inte skulle lämna någon mat på tallriken. Låten slungade iväg Weird Al Yankovic med en sådan kraft att han inte verkar ha landat riktigt än. Det som hände med Eat it skulle visa sig vara ett startskott snarare än en engångsföreteelse. Gång på gång under de 35 år som följde skulle Weird Al Yankovic plocka upp samtidens populärast

En upp och nervänd James Bond kallades filmen Spionen som kom in från kylan när den kom 1965 och som byggde på John le Carrés succéroman med samma namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spionlivet på båda sidorna om den nyss uppförda Berlinmuren och det tysta kriget mellan väst och öst skildrades här i all sin sjaskiga komplexitet med Richard Burton som i rollen som den brittiske agenten Alec Leamas.Maria Edström har sett om filmen i regi av Martin Ritt.

Valfrändskap utkom första gången 1809 och har sedan dess varit föremål för många tolkningsförsök. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den kan läsas på många olika sätt vilket gör den till en mycket modern roman, trots sin ålder. Termen "valfrändskap" har Goethe lånat från den svenske 1700-talskemisten Torbern Bergman och den betecknar den dragning mellan två ämnen som kommer dem att uppgå i varandra.  Goethe har använt begreppet för att beskriva relationer mellan människor. Han låter paret Edvard och Charlotte få besök av kaptenen, en ungdomsvän till Edvard, och av Charlottes unga släkting Ottilie. Edvard och Ottilie blir häftigt förälskade och ett liknande förhållande uppstår mellan Charlotte och kaptenen... Programmet sändes första gången 26/9 2009.

1959 började den första versionen av Tintinäventyret Månen tur och retur publiceras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först som en följetong med titeln "On a marché sur la lune" (Man har gått på månen). Sen omarbetade Hergé äventyret som så småningom kom ut i två delar. Att läsa Tintin är för många människor den fullkomliga avkopplingen, spänning blandas med slapstick och dessutom hamnar man i främmande länder! Louise Epstein läst "Månen tur och retur" och intervjuat Tintinöversättaren Björn Wahlberg och pratat om skuld, spänning och Tintins personlighet.

Bödeln kan läsas som en antifascistisk kamproman, som belyser massans våldsdyrkan och flockmentaliteten. Men har den något att säga oss idag? Ulla Strängberg har läst om Pär Lagerkvists roman från 1933. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, som skrivit om Lagerkvist i ”Ögonblicket och marknaden” menar att den i högsta grad är en röst i samtiden. Kanske har tiden hunnit ifatt Lagerkvist, som aldrig fick något större gensvar för romanen om den sorglige figuren som vandrar genom århundradena och bär människornas behov av att döda som ett kors.

En vecka innan Döderhultarn dör i mars 1925, täljer han sin märkligaste skulptur, Den obarmhärtige fosterfadern. Än idag är denna fulländat skulpterade misshandelsscen lite av en gåta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klassikern är gjord av Helene Alm.

Pinnstolen är en av våra mest älskade möbler. I 200 år har den hittat sin plats i svenska hem - hos allmoge och herrgårdar, i arbetarkök och funkisvåningar. Idag har den blivit en designikon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan Wilhelm Thunander startade Sveriges första pinnstolsfabrik i Hagafors i Småland år 1863. Inspirationen kom från den engelska Windsorstolen, som en välbeställd dam på Hooks herrgård kommit i kontakt med  och bett en snickare i byn att tillverka. Hagafors pinnstolsfabrik blev en i raden av små fabriker i Smålandsskogarna som lade grunden till den småländska möbelindustrin. Fabriken köptes upp av Nässjö stolfabrik, som vid förra sekelskiftet var Nordens största möbelfabrik och sysselsatte hela staden. Den lades ned 1992 och den fina samlingen pinnstolar är numera inlåsta i ett källarutrymme- i väntan på en utställningslokal. Nirvan Richter är arkitekt och formgivare. – Om det är nån möbel som man kan säga är ursprunget till den småländska snickeriindustrin är det

En annan bild av revolutionären och den knivskarpa teoretikern Rosa Luxemburg får man i hennes Fängelsebrev. Hon studerar molnen och uppmuntrar håglösa vänner. Nu är det 100 år sedan hon mördades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Rosa Luxemburg arresterades 15 januari 1919 stoppade hon Goethes Faust i handväskan. Hon och spartakistkollegan Karl Liebknecht misshandlades, sköts och slängdes i Landwehrkanal i Berlin. Rosa Luxemburg var internationalist. Hon trodde på spontana massstrejker, en långsam resning underifrån. "Arbetarklassens väg till seger är beströdd med nederlag", sa hon i talarstolen. Hon hamnade i fängelse första gången 1904 för ärekränkning av tyske kejsaren. Hon uppmanade tyska arbetare att vägra ta till vapen 1914, att krigsstrejka, vilket inte skedde. Hon satt åter i fängelse 1915-1918, kom ut och var med och grundade Tysklands kommunistiska parti.   Nu är det 100 år sedan hon mördades men fortfarande vallfärdar människor till henens grav i Licht

I sportlovstider kanske det kan passa med en färd längs en numera världsarvsklassad järnvägssträcka i schweziska Alperna. Ciceroner är Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glaciärexpressen som förbinder skidorterna Zermatt och St Moritz brukar kallas ”Världens långsammaste expresståg”. Färden tar åtta timmar och passerar 291 broar och 91 tunnlar, varav Furkatunneln är den längsta med 15,4 km och en stigning på 1500 meter, upp till Furkappassets snövita glaciärlandskap. Sedan 2008 finns denna järnvägssträcka på Unescos världsarvslista. Måns Westfelt läser ur Eyvind Johnsons skildring från sin resa på tåget i Dagbok från Schweiz 1948

1998 hade filmen American History X av Tony Kaye premiär. Men den är fortsatt högaktuell. Emma Engström om filmen och vad den kan påminna oss om idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med attentat som det mot en synagoga i amerikanska Pittsburgh i slutet av oktober 2019 där elva personer sköts ihjäl, har filmen American History X blivit aktuell igen. När den kom 1998 sedan fångade den hur 90-talets sociala spänningar i Los Angeles ledde till att nynazistiska gäng växte fram. Idag kan den påminna om att extremism växer bäst i slutna rum. Emma Engström om veckans Klassiker, American History X, i regi av Tony Kaye och med manus av David McKenna.

Vågar man se om en film som gjorde stort intryck på en för många, många år sedan? Anna Tullberg börjar med att ta sig in på Staatsbibliothek zu Berlin, där änglarna i Himmel över Berlin hängde i Wim Wenders film från 1987. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Änglarna som vandrar runt i ett sargat Västberlin och avlyssnar människornas innersta tankar. En stad som lämnats märkt av ett krig. På det öde Potsdamer Platz irrar en vilsen man som inte hittar tillbaka till det som var före kriget, och inte känner sig hemma i det som blivit sen. Han sjunker ner i en dumpad fåtölj. Ett förvirrat Europa, där livet ändå gått vidare. Det går att dricka kaffe och känna vad det smakar. Det finns kärlek. Det ska bli bättre imorgon. Producent Anna Tullberg

Ingen kunde strukturera feber som författaren Stina Aronson. Feberboken är ett modernistiskt manifest från 1931 med ord fortfarande bär: bitterbrev, samhällsmikrober, nervspetsliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Jag tror jag måste dö för att ge ut den här boken. För mig blir döden i så fall en litterär sak, en kompositionssak". Redan 1929 hade Stina Aronson skickat in "Feberboken" till den litteraturpristävling dit också den finlandssvenske modernisten Henry Parland hade sänt sitt tunna trasiga romanfragment "Sönder". Värt att notera är att ingen av dem vann och att båda texterna fortfarande känns hypermoderna. "Feberboken" kretsar kring före under och efter mötet i Paris mellan författaren Mimmi, 32, som längtar ut ur sitt borgerliga äktenskap och den glupske poeten Hugo, 23, som vill skriva dynamiska symfonier och välta världen med vital erotik. "Feberboken" är 130 sidor vånda, fixering och ett begär som måste låta sig skrivas, Hugo är liksom predestinerad till att bli i

Lars Lönroth om en klassisk film med Elvis Presley. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lars Lönroth har rotat i arkivet och hittat en av Elvis Presleys bättre filmer. För säga vad man vill om 50-talets största idol, filmerna han gjorde går inte till historien som världens bästa. Det hann bli över 30 filmer under åren. Viva Las Vegas hade premiär 1964 och var extravagant, glittrande och rapp. Elvis spelar racerbilföraren Lucky Jackson som kommer till stan för att delta i Las Vegas Grand Prix och som där träffar den vackra simlärarinnan Rusty – spelad av Ann Margret. En skådespelare bördig från Valsjöbyn i Jämtland...

Rosas danst Rosas gjorde koreografen Anne Theresa de Keersmaeker till ett världsnamn redan vid premiären 1983. Cecilia Blomberg återvänder till en modern dansklassiker som fortsätter att turnera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns de verk som bryter ny mark för ett helt konstområde. Dit hör "Rosas danst Rosas", ett av koreografen Anne Theresa de Keersmaekers allra tidigaste verk. Det har också blivit något av hennes signaturverk som koreograf. Den där samtidigt exakta och lite slängiga stilen. Alltid i en nära dialog med musiken. Än idag turnerar Rosas danst Rosas, nu med helt nya dansare som inte ens var födda 1983 då verket hade premiär. I höstas visades det bland annat på Dansens Hus i Stockholm. Cecilia Blombergcecilia.blomberg@sverigesradio.se

Karsten Thurfjell om Åke Hodells konkreta poesistycke General Bussig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åke Hodells livshistoria hör till de mytiska bland 1900-talets avantgardister. Som stridsflygare under andra världskriget kraschade han med sitt plan under en övning och slog sig sönder och samman. Han fick tillbringa åratal på sjukhus för att läka ihop, men i sjuksängen fick han tid att läsa, och där upptäckte han litteraturen, inte minst den moderna poesin, som han sedan själv blev en del av. På 1960-talet började Åke Hodell uppträda i kretsen av konkreta poeter, där språket och bokstäverna användes både för sina ljudmässiga och innehållsliga kvaliteter. På Moderna Museet, i totalt mörker lyste Åke Hodell iförd pannlampa på sitt partitur och på publiken, som terroriserades både visuellt och språkligt med det pacifistiska slagnumret General Bussig.

Mikael Timm om en av världens mest framgångsrika och mest cyniska författare, Somerset Maugham (1874-1965) som älskade teater, lyx och elaka skämt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Henry Parland utnämnde ordet vadsomhelst till det största av alla ord i sin diktsamling Idealrealisation som kom ut i Finland 1929 när han bara var 21 år gammal. Den kom att bli hans enda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det korta formatet skrev han om sakernas uppror och hostpastillernas idealism. Om tingens egenvärde, de får ta över ägarens reaktioner eller snarare brist på. Diktsamlingen var uppdelad i fyra avdelningar, "Fläckar", Strumpor", "Influensa", "Grimaser". "Ungdom: hunger eller en trötthet som dansar?" Henry Parland satt med de andra finlandssvenska modernisterna på krogarna i Helsingfors och när studierna havererade skickade hans föräldrar honom till släktingar i Kaunas för rehabilitering. Där kom han i kontakt med de ryska formalisterna och såg före alla andra Eisensteins filmer. 1930 dog han i sviterna av scharlakansfeber, bara 22 år gammal. Hans roman "Sönder" kom ut postumt. "Ett ljus tänt i livets fördumningsanstalt" sa Gunnar Björling I Katarina Wikars "Klass

De fyra bilderböckerna om pojken Nisse har många fans i alla åldrar och är givna presenter till alla små barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att böckerna är tunna, blir det aldrig tråkigt att läsa om hur Nisse lär sig simma eller får en ny frisyr. Det beror på att författarna och konstnärerna Olof och Lena Landström lämnar precis lagom mycket utrymme åt läsarens egen fantasi för att man ska ha lust att läsa böckerna om och om igen. Helt plötsligt upptäcker man något nytt i bilderna. Och frågan dyker upp: Hur föddes Nisse? Och varför har han så rak nacke? I Klassikern intervjuar Anna Tullberg konstnärerna Olof och Lena Landström, ni hör också Rebecka Hemse läsa ur "Nisse på stranden".