Klassikern

Så ändrade filmen vår syn på vem som egentligen kan vara actionhjälte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Yippi ki-yay! Julfilmernas julfilm! Die Hard hade biopremiär 1988 och inte mycket skulle vara sig likt i actiongenren efter det. Hör om hur Bruce Willis blev utskrattad innan biopremiären, var berättelsen föddes och hur en känd Hollywoodregissör började sin bana med att försöka göra thrillern "Die Hard with a Cat" hemma i sina föräldrars kök. Joakim Silverdal har djupdykt i filmbloggar och DVD-kommentarer för att reda ut några viktiga frågor. Vad tycker till exempel regissören James Cameron om Die Hard? Det får du veta i veckans Klassikern.

Författaren Sara Lidman (1923-2004) är en av de mest särpräglade rösterna i den svenska litteraturen. Sigrid Flensburg om rapportboken "Gruva". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan med debuten Tjärdalen (1953) och den efterföljande Hjortronlandet (1955) satte Sara Lidman sin egen litterära ton med stark förankring i uppväxtens Västerbotten. Hon blev också redan från början hyllad av kritiken. Sammanlagt har Sara Lidman skrivit 20-talet romaner och ett flertal reportage- och rapportböcker, varav Gruva nog är den mest omtalade.Rapportboken Gruva gavs först ut 1968, för att året efter komma i en omarbetad upplaga. Boken bygger på intervjuer med gruvarbetare i Kiruna och Svappavaara och på fotografier av Odd Uhrbom – själv gruvarbetare. Boken blev mycket omdebatterad och fick stor betydelse för den stora gruvstrejk som utbröt den 9 december 1969. Sigrid Flensburg har sökt i arkiven och träffade Odd Uhrbom, fyrtio år efteråt.

Måns Hirschfeldt har lyssnat på Sam Cookes "Live at the Harlem Square Club" och tar oss med till en svettig nattklubb i Miami. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 2008

Den fick en oväntad Oscar för bästa manus. Den startade trenden att tatuera in "Carpe Diem" i svanken. Den skapade debatt om skolan, lyrikromantiken, den fria tanken och Robin Williams charm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En hösttermin 1959 på privatskolan Welton Academy i Vermont. ett lärosäte för unga män styrt av tradition, disciplin, plikt och lydnad, kliver den nya läraren Mr Keating in, spelad av Robin Williams. Som tidigare elev på skolan, som också kallas "Hellton", vill han införa nya undervisningsmetoder och nya sätt att närma sig lyrik för att lära eleverna att tänka själva. Det ska man göra genom att "suga märgen ur livet med poesin, fånga dagen med den, låta den sippra ur munnen likt honung". En film som delar publiken. Somliga ser den som världens bästa skolfilm och ett upprop för den konstnärliga friheten. Andra tycker den är romantiskt dravel och ett tydligt exempel på humaniorans kris. Men debatten den väckte när den kom 1989 den rasar vidare. Hårda tag eller liberalt jön

Tio stycken jazzstandards och poplåtar suveränt framförda av sångerskan Radka Toneff och pianisten Steve Dobrogosz. Luftigt och känsligt tolkat och stark i sin egen rätt. Men ett mörker skuggar den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är ett album jag har burit mig länge, det är en av de där jag skulle ta med mig på en öde ö. Perfekt inspelning i både tolkning och teknik. Uttrycken är mycket personliga men ändå lockande för många fler. Pauseringar och attacker i röst och pianospel ger överraskning, ger spänning. Fairytales har också ett bra upplägg, bra ordningen av de där tio jazz- och poplåtar som norska Radka Toneff och svensk-amerikanen Steve Dobrogosz spelade in i februari 1982 i Grieghallen i Bergen. Vi hör musik av bland andra Rodgers och Hart, Elton John, Kurt Weill, Eden Ahbez och Jimmy Webb. Plus egna kompositioner. Fairytales har sålt massor över hela världen men mest i Norge förstås där det dessutom skrivits en bok om det. Det är ett album som lever helt på sin egen kraft - men..

Klassikern handlar paradoxalt nog om att slänga just klassiker överbord! De ryska futuristerna, som skrev manifestet En örfil åt den offentliga smaken, var sin tids konsthuliganer i 1910-talets Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1912 skrev de ryska futuristerna manifestet ”En örfil åt den offentliga smaken” . Det handlade om att göra sig kvitt klassikernas språkdräkter, vilka kändes för trånga och tråkiga för konstavantgardet i det förrevolutionära Ryssland. ”Släng Pusjkin, Tolstoj etc överbord från samtidens skepp!” Snart nog skulle Sovjetunionens konstnärer och författare tvingas in i socialrealismens små tröjor, men det här var en tid då den modernistiska grytan kokade för fullt i hela Europa och några av de ledande och mest experimentella avantgardisterna fanns i Ryssland. Hela manifestet står att läsa på svenska i boken ”Den Vrålande Parnassen - den ryska futurismen i ord, bild och dokument” av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt från 1976. Den här Klassikern sändes första gånge

1941 gjorde den franske konstnären Francis Picabia (1879-1953) en målning som förbryllat eftervärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ytan hör den till avantgardisten Picabias enklare: en mörk man i en röd mantel, flankerad av en leende kvinna. Men 1941 var året då nazisternas planer på att förinta Europas judar tog form, och titeln i Picabias målning - Le Juif errant - anknyter till en medeltida legend med antisemitiska undertoner.Var Picabia antisemit? Varför hyllade han Pétain? Varför målade han i en stil som stämde med nazisternas smak, under ockupationen? Och vem är hans slitne vandrare i den röda manteln?Kulturredaktionens Mårten Arndtzén försöker räta ut frågetecknen kring en 75 år gammal bild.

En annan bild av revolutionären och den knivskarpa teoretikern Rosa Luxemburg får man i hennes "Fängelsebrev". Hon studerar molnen och uppmuntrar håglösa vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Rosa Luxemburg arresterades 15 januari 1919 stoppade hon Goethes Faust i handväskan. Hon och spartakistkollegan Karl Liebknecht misshandlades, sköts och slängdes i Landwehrkanal i Berlin. Rosa Luxemburg var internationalist. Hon trodde på spontana massstrejker, en långsam resning underifrån. "Arbetarklassens väg till seger är beströdd med nederlag", sa hon i talarstolen. Hon hamnade i fängelse första gången 1904 för ärekränkning av tyske kejsaren. Hon uppmanade tyska arbetare att vägra ta till vapen 1914, att krigsstrejka, vilket inte skedde. Hon satt åter i fängelse 1915-1918, kom ut och var med och grundade Tysklands kommunistiska parti.   Nu är det 100 år sedan hon mördades men fortfarande vallfärdar människor till henens grav i Lichtenberg i östra Berlin. Katarina Wik

"Ett litet torg i en fransk småstad" är en detaljerad, lite naiv målning av en värld som inte längre finns men som man tack vare målningen kan gå in i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hilding Linnqvist levde i 93 år och målade de flesta av dem. Han fick nästan alla svenska konstpriser som går att få, var älskad av den stora publiken, respekterad av kollegerna för sina många målningar i olika stilar. Men Mikael Timm bryr sig bara om en enda tavla: Torget i Chinon.

Tänk dig en middagsbjudning för några av historiens viktigaste kvinnor. Det var idén till "The Dinner Party" - ett konstverk fyllt av kvinnohistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "The Dinner Party" anses idag som ett banbrytande feministiskt konstverk. Och konstnären Judy Chicago utsågs 2018 till en av världens mest inflytelserika personer av Time Magazine. Men det har inte alltid varit så. Judy Chicago har gått mot strömmen. Var med och ledde förtruppen för att ge kvinnliga konstnärer större plats i det offentliga konstlivet. En framgångshistoria - men vägen dit har varit lång och krokig. Vernissagen för "The Dinner Party" ägde rum på Museum of Modern Art i San Francisco i mars 1979. Då fanns en  hel förhistoria om verkets tillkomst som involverade 400 kvinnor i allt från att göra grundforskning i kvinnohistoria, till broderi och porslinsmåleri.Museet slog sen också besöksrekord under de tre månader utställningen pågick. Så var det på varje plats där "The Dinner Party" sen visades. Trot

Den nationella minnesvården över Estoniakatastrofens offer invigdes den 28 september 1997, på dagen tre år efter det skeppsbrott som kostade 852 människor livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liksom mycket annat i katastrofens efterspel kantades dess tillkomst av konflikter och beslut som togs tillbaka. Uppdraget gick till den polske skulptören Miroslaw Balka, men hans första förslag stoppades och han tvingades tillbaka till ritbordet. Hur påverkade den komplicerade processen slutresultatet? Och varför fattas fortfarande 37 namn i muren? Ett reportage av Mårten Arndtzén.

Karsten Thurfjell fördjupar sig i en av symfonirockens pionjärlåtar, författad och framförd av en före detta gatusångare som klev in i studion med sitt band, stor kör och en hel orkester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I London 1972 bildade Steve Harley det experimentella popbandet Cockney Rebel, med synt och fiol som dominerande instrument. Bandet blev snabbt uppmärksammat, skivkontrakt skrevs och året därpå 1973 kom första singeln och första albumet ”The human menagerie”. Ingen av dem blev någon kommersiell succé, särskilt inte singeln ”Sebastian” som framfördes med full symfoniorkester och kör, alldeles för lång för att spelas i radio. Däremot fick skivorna fina recensioner i tidningarna, och Cockney Rebel blev ett band för initierade, ett kultband redan från början. Det oväntade var att ”Sebastian” snabbt blev en hitlåt på kontinenten. Den toppade i Holland, Belgien och Tyskland, och senare tog den sig ner till Italien, Grekland och Jugoslavien. Men i 70-talets England tog den sig inte upp

Lars Lönroth gör ett porträtt av Woody Strode, en av de svarta skådespelare som kämpade sig fram i ett Hollywood fullt av rasism och fördomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För dig som vill se någon av Woodys filmer, så finns det bara ett fåtal att få tag på dvd här i Sverige. Men vår expert Lars Lönroth har för säkerhets skull listat både svenska och engelskspråkiga titlar på Woodys sex filmer. STORMELD (”Pork Chop Hill” 1959, regi Lewis Milestone) SPARTACUS (“Spartacus” 1960, regi Stanley Kubrick) KAPTEN BUFFALO (“Sergeant Rutledge” 1960, regi John Ford) MANNEN SOM SKÖT LIBERTY VALANCE (The Man Who Shot Liberty Valance” 1962, regi John Ford) DE PROFESSIONELLA (“The Professionals” 1966, regi Richard Brooks) HARMONICA - EN HÄMNARE (”Once Upon a Time in the West” 1968, regi Sergio Leone) Det här programmet sändes första gången i augusti 2011

Filmen "Daughters of the dust" utspelas 1902 på en ö utanför Georgias kust och handlar om familjen Peazant. Vi träffar både levande och döda släktingar en söndag på stranden i denna afroamerikanska klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julie Dashs "Daughters of the dust" är den första film gjord av en afroamerikansk kvinna, som fått biodistribution över hela USA. Det är fortfarande hennes enda långfilm men detta visionära, bildsköna drama har klassikerstatus i filmhistorien och ingår i det amerikanska filmarvet. 2004 kvalade filmen in i den nationella filmskatt som utgörs av "National film registry". "Daughters of the dust" som av Helena Lindblad i Dagens Nyheter beskrevs som "en subtropisk kostymfilm", tog närmare 15 år att göra. Filmen är ett mytologiskt drömspel som handlar om hur slaveriet satt spår i människornas själar, men utan att visa en enda piska eller ett enda bomullsfält i bild. De enda visuella tecken från slaveriets tid vi ser i fi

Barnboken Häxan och lejonet av CS Lewis skrevs 1950 och kom på svenska i översättning av Birgitta Hammar strax efter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Clive Staples Lewis - mer känd som bara C S Lewis - var en brittisk akademiker som också var kompis med J RR Tolkien. De var båda två intresserade av andra världar, av språk-, religions- och litteraturhistoria och de skapade också varsin litterär värld som fascinerat läsare i alla åldrar sedan dess. CS Lewis mest berömda böcker blev de sju i Berättelsen om Narnia:Min morbror trollkarlenHäxan och lejonetHästen och hans pojkeCaspian, prins av NarniaKung Caspian och skeppet GryningenSilvertronenDen sista striden CS Lewis var djupt troende och han lät många av Bibelns berättelser flytta in i Narniaserien, till en början på ett så skickligt sätt att det inte överskuggar sagans inneboende styrka och lockelse. Men för den intresserade kan man tillexempel hitta Skapelseberättelsen i Min morbror trollkarlen, Kristuslegenden i Häxan och lejonet s

1909 färdigställde konstnären Richard Bergh det stora porträtt av Gustaf Fröding där poeten sitter i sin sjuksäng med armarna i kors och blicken i fjärran ett av det mest omedelbart igenkännbara verken i svensk konsthistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Porträttet står på spiselkransen i stora salen på Nedre Manilla i Stockholm, som ett av portalverken i Bonniers porträttsamling. Bergh ville från början måla porträttet direkt på väggen i villan, men husbygget drog ut på tiden. Istället blev resultatet "en färglagd teckning" som Bergh själv kallar det i essän Några ord till Frödings bild. I Klassikern tittar Måns Hirschfeldt närmare på "Frödings bild" som poeten, till konstnärens lättnad, aldrig själv såg: "Därtill fruktade jag för mycket hans dom." I programmet medverkar konsthistorikern Nina Öhman och uppläsare är Ludvig Josephsson.

En sann klassiker ur litteraturhistorien. Men också en klassisk film! Lars Lönnroth om filmatiseringen från 1943 av Charlotte Brontës roman från 1847. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Charlotte Brontë (1816-1855) släpar på syskon och familj genom litteraturhistorien. Mamman dog tidigt i cancer, systern Emily fick en förkylning på broderns begravning, det blev tuberkulos av det hela och så - döden. Charlotte Brontë, nummer tre i syskonskaran, levde längst av barnen, ända tills hon var 38. Hon dog gravid med sitt första barn. Men då var hon åtminstone berömd, känd för sin roman Jane Eyre. En berättelse hon skrev färdigt 1847, i raseri över att hennes första roman blivit refuserad.

Först ansågs den för svår. Det var faktiskt på vippen att boken inte skulle ges ut. Nu är Linnea i målarens trädgård av Christina Björk och Lena Andersson översatt till 22 språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "När vi hade tittat på både trädgården och huset hade vi ändå det bästa kvar: näckrosdammen. För att komma dit fick vi gå längst ner i trädgården och genom en liten tunnel under stora landsvägen.- Japanska bron, Blomkvist!" I Linnea och målarens trädgård möter vi tillsammans med Linnea och Blomkvist en av de verkliga klassikerna: den franske impressionisten Claude Monet. Christina Björks och Lena Anderssons bok från 1985 har också den blivit en barnkulturklassiker och för många en introduktionen till både trädgårdslivet och konsthistorien. Men först ansåg förlaget att den var "svår" och det var faktiskt på vippen att boken inte skulle ges ut. Nu finns den översatt till 22 språk och i dagens Klassiker hör vi också Lovisa Lamm och Sven Lindberg läsa ur ljudboksutgåvan. Malin Sandberg tar me

En av de mest älskade moderna psalmerna är Ylva Eggehorns Var inte rädd (psalm 256) med musik av Lars Moberg. Vid minnesceremonierna vid tsunamin i Thailand sjöng man den när kistorna skickades hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken". Så börjar författaren Ylva Eggehorns dikt som hon skrev 1972 och som tonsättaren och kyrkomusikern Lars Moberg tonsatte två år senare. "Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken." Första meningen är naivt enkel, men ekar ändå av historiska symboler och religiöst språk. I Bibeln säger Jesus ofta: Var inte rädda. Den innehåller en spänning. Vad är det för hemligt tecken, vad ska det säga mig? Det hemliga är något som är dolt för oss, men det är inte farligt - det är istället ett löfte om trygghet. En psalm som älskas av människor som inte är religiösa eller av människor som tror på en annan Gud. Eggehorns dikt är både öppen och konkret. Lätt att tolka på olika sätt - men - ändå precis. Den handlar om slutet. Döden. Men ock

Mats Arvidsson och Karsten Thurfjell tog sig till Dessau för att besöka denna modernismens vagga, Bauhaus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har kallats för modernismens urhem, Bauhaus i tyska Dessau.Enligt Nationalencyklopedin beskrivs grunden till verksamheten så här: "Staatliches Bauhaus in Weimar, pedagogiskt och designhistoriskt viktig konst- och hantverksskola, grundad av Walter Gropius 1919 efter en sammanslagning av den konsthantverksskola som Henry van de Velde lett sedan 1902 och konstakademin i Weimar. Gropius avsikt var att upphäva gränserna mellan hantverk och konst och att foga in dem i ett arkitektoniskt sammanhang." 1925 flyttade verksamheten till Dessau - tvingad därtill på grund av den politiska utvecklingen. I början av 30-talet stänges skolan helt och lärarna lämnade Tyskland. 1939 återuppstod skolan i USA under namnet Institute of Design i Chicago.Mats Arvidsson och Karsten Thurfjell tog sig till Dessau för att besöka denna modernismens vagga.