Klassikern

Bridget Jones dagbok har sålt i 15 miljoner exemplar och räknas också som ett pionjärverk i den lättsamt kvinnligt orienterade genre som även på svenska kallas chic lit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Bridget Jones Dagbok" är en berättelse av journalisten och författaren Helen Fielding som uppstod i form av krönikor i tidningen "The Independent" 1995. Texterna blev så småningom en bok (1996) som också filmatiserades med Renée Zellweger i huvudrollen som antihjältinnan Bridget Jones. En ung kvinna 30+, bosatt i London och besatt av sin vikt, sitt alkoholintag och drömmen om sann kärlek. Berättelsen är inspirerad av Jane Austens "Stolthet och fördom" och Bridget Jones drömprins heter Mark Darcy och är människorättsadvokat. I Austens bok heter han Mr Darcy (förnamn "Fitzwilliam") och gestaltas i BBC-serien från 1995 - "Pride and Prejudice" (1995) av Colin Firth, som även spelar hans namne i filmatiseringen av "Bridget Jones dagbok". Han är även med i film nummer två och tre. I Klassikern har Nina

Det var med Akira Kurosawa som japansk film blev känd i väst. I år skulle Kurosawa ha blivit 110 år och Mårten Blomkvist bugar för mästaren och hans mästerverk "De sju samurajerna". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var ett internationellt genombrott både för japanska filmregissören Akira Kurosawa och för japansk film när hans "Demonernas port" vann Guldejonet vid filmfestivalen i Venedig 1951. Några år senare, 1954, gjorde Akira Kurosawa "De sju samurajerna", filmen som fortsatt ständigt hamnar på topplistor över världens bästa filmer. "De sju samurajerna" handlar om bybor som måste försvara sig mot rövare på japansk landsbygd i slutet av 1500-talet och tar hjälp av samurajer. Filmen sveper fram med samma suveräna auktoritet som de samurajer som gett den titeln. Från den första minuten till den tvåhundrasjunde och sista är "De sju samurajerna" bara muskler. I Klassikern berättar Mårten Blomkvist om hur Kurosawa lyckas kombinera längd och koncentration i den nästan tre och en halv ti

Den har kallats "en av de mest betydelsefulla böcker som skrivits om hur det är att växa upp som kvinna". Mer än 150 år senare älskas fortfarande berättelsen om systrarna March av många läsare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Louisa May Alcott var skeptisk till att skriva en "flickbok" när hon fick beställningen. Så kom hon på att hon kunde utgå från sig själv. I september 1868 låg den första upplagan av Unga kvinnor på bokhandelsdiskarna i USA. Berättelsen om de fyra systrarna March är en av de mest älskade ungdomsromanerna genom tiderna. Varför? Och håller den än? Anna Tullberg ser Greta Gerwigs filmatisering fån 2019, hittar dramatiseringar från 1935 i radions arkiv och läser om Unga kvinnor tillsammans med 16-åriga Rita Nygren.

En av världens bästa och kanske "farligaste" filmer gjordes redan 1925. Pansarkryssaren Potemkin påverkade publiken så starkt att den förbjöds i många länder då den ansågs kunna hetsa till uppror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stumfilmen Pansarkryssaren Potemkin av den ryske regissören Sergej Eisenstein gjordes på beställning av sovjetregeringen. Men propagandafilmen om upproret 1905 i tsarens svartahavsflotta och hamnstaden Odessa blev lika mycket propaganda för filmkonsten. Här föddes filmmontaget och det moderna sättet att klippa film. Filmen gjorde så starkt intryck på sin publik att den i flera länder, däribland Sverige, länge var förbjuden på grund av att den ansågs kunna hetsa till uppror. Scenen med barnvagnen som studsar nerför den långa trappan i Odessa har blivit ikonisk och inspirerat otaliga filmare. I De omutbara från 1989 gör till exempel Brian de Palma trappscenen i gangstermiljö. Helene Alm berättar om hur Sergej Eisenstein aldrig tummade på det konstnärliga i sitt filmsk

Violeta Parra från Chile skrev både starkt politiska sånger och vackra kärlekssånger. Hennes vackraste sång till livet skrevs kort innan hon tog sitt liv 1967. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gracias a la vida är en sång som finns i många versioner runt om i världen och som ständigt spelas in på nytt. Det finns samba- bossa-, jazz-, kör-, opera- och popversioner av denna låt som skrevs 1967 av Violeta Parra i Chile. I Sverige har den kommit att ingå i den svenska visskatten och används ofta vid begravningar. Hon fick aldrig uppleva framgången med sin låt eftersom hon tog livet av sig kort efter det att skivan släppts. Mia Gerdin samtalar med Jan Hammarlund om Violeta Parras liv och låtskrivande. Om du mår dåligt och behöver hjälp hittar du telefonnummer här.

Hervé Guiberts roman "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" vågade berätta om sådant som fram till dess varit hemligt och väckte stora reaktioner när den kom för trettio år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Hervé Guibert fick sitt hiv-besked 1988. 1990 kom romanen som på svenska heter "Till vännen som inte ville rädda mitt liv". När romanen kom handlade den monumentala uppmärksamheten inte bara om skildringen av aids utan också om Muzil. Så kallas den franske filosofen Michel Foucault som är en stor del av  romanen. Han dog i aids redan 1984. Men det berättade han inte offentligt. Kanske visste han det inte. Ville inte veta. Ville i vilket fall inte att någon skulle veta. I "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" berättar Hervé allt. I Klassikern hörs Jenny Teleman om Hervé Guiberts "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" (1990), aidsromanen som sände en chock och jubelvåg genom Frankrike när den kom. Programmet är en repris från 2016.

Det var med Akira Kurosawa som japansk film blev känd i väst. I år skulle Kurosawa ha blivit 110 år och Mårten Blomkvist bugar för mästaren och hans mästerverk "De sju samurajerna". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var ett internationellt genombrott både för japanska filmregissören Akira Kurosawa och för japansk film när hans "Demonernas port" vann Guldejonet vid filmfestivalen i Venedig 1951. Några år senare, 1954, gjorde Akira Kurosawa "De sju samurajerna", filmen som fortsatt ständigt hamnar på topplistor över världens bästa filmer. "De sju samurajerna" handlar om bybor som måste försvara sig mot rövare på japansk landsbygd i slutet av 1500-talet och tar hjälp av samurajer. Filmen sveper fram med samma suveräna auktoritet som de samurajer som gett den titeln. Från den första minuten till den tvåhundrasjunde och sista är "De sju samurajerna" bara muskler. I Klassikern berättar Mårten Blomkvist om hur Kurosawa lyckas kombinera längd och koncentration i den nästan tre och en halv ti

Med tv-serien "Brideshead revisited" fick regissören Charles Sturridge sitt genombrott. I Klassikern hör vi historien om hur han fick uppdraget trots att han var ung och oerfaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1981 hade tv-serien Brideshead revisited, baserad på Evelyn Waughs roman En förlorad värld, premiär. Den blev omedelbart älskad och har förblivit så. Regissören Charles Sturridge fick också sitt stora genombrott med tv-serien och det finns en rätt speciell historia bakom att det blev just han, en ung oprövad regissören, som regisserade den. Anneli Dufva träffar regissören Charles Sturridge i Klassikern som är från 2018.

Katarina Wikars om Selma Lagerlöfs debutroman från 1891. Den tål många omläsningar och har blivit både stumfilm med Greta Garbo och tv-serie på 80-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gösta Berlings saga har en av den svenska litteraturens mest välkända inledningsmeningar: "Äntligen stod prästen i predikstolen." Sagan om den försupne avsatte prästen och kavaljererna på Ekeby är skriven i dialog med läsaren av en författare som sitter uppe på natten, skriver ner skrönorna från långliga tider, och då och då utropar: "O forna tiders kvinnor!". Man kan inte säga att hon slog igenom med buller och bång, den då 33-åriga lärarinnan Selma Lagerlöf. Kritikerkåren var ljum och ansåg verket överlastat men Selma var full av mod och ville bli en diktare för folket.

Gun-Britt Sundströms "Maken" är berättelsen om den långa, ganska oglamorösa relationen mellan Gustav och Martina som träffas som studenter i 60-talets Stockholm och håller ihop i sju år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En förhållanderoman, det kallar Gun-Britt Sundström sin roman "Maken" för. Den kom 1976 och är sedan länge en klassiker. Den handlar det om kärlek som moralfilosofisk fråga. För hur ser ansvaret ut i ett förhållande när man sagt ja till att dela sitt liv med en annan människa? Och går det att praktisera fri kärlek och ändå hålla svartsjukan borta? Det är några av de frågor som Martina och Gustav brottas med och bråkar om. Programmet är från 2008 och är gjort av Cecilia Blomberg.

När mästerregissören Stanley Kubricks kostymfilm "Barry Lyndon" hade premiär på 1970-talet blev den betraktad som vacker och tråkig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många filmer har omvärderats i filmhistorien, och uppvärderats efter att ha fått ett ljumt mottagande vid premiären. Men ska en utnämnas till filmens egen den fula ankungen så är det Stanley Kubricks "Barry Lyndon". När den kom på 1970-talet beskrevs den som lång och tröttsam. Idag tycks alla tala om den som en svan, majestätisk, nästan den perfekta filmen. Filmjournalisten Mårten Blomkvist var en av dem som föll för den redan vid premiären. I Klassikern ser han tillbaka på denna långa films långa väg från sömnpulver till klassiker.

Cesária Évora, känd som "Barfotadivan", spred den melankoliska musikgenren morna från Kap Verde till en världspublik. När hon dog utlyste Kap Verde tre dagars officiell landssorg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cesariá Évora har kvar sitt världsrykte också efter sin död. När hon skulle ha fyllt 78 år hyllade sökmotorn Google henne genom att låta hennes bild utgöra deras logga den dagen.I Klassikern får vi lära känna "Barfotadivan" genom Miguel Pinto som kände henne personligen.Programmet, som är från 2012, är gjort av David Mehr.

Night and day blev Fred Astaires signaturmelodi, men Frank Sinatra, Ella Fitzgerald, Dionne Warwick, U2, Billie Holiday, Arne Domnerus och Lars Gullin har också spelat in Cole Porters hit från 1932. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cole Porter skrev "Night and day" till musikalen "Gay divorce" som kom 1932. I Klassikern hör vi ett utdrag ur den allra första inspelningen, faktiskt något av en signaturmelodi för Fred Astaire som Cole Porter skrev den för. Sedan dess har "Night and day" spelats in i närmare 1000 tolkningar, i vårt arkiv på Sveriges Radio har vi nästan 600 stycken. I Klassikern, som är gjort av Per Feltzin, hör vi musikern och pedagogen Peder Hofmann som vid pianot visar uppbyggnaden av Night and day. Vad är det som gör den till en evig hit som sätter sig på melodiminnet direkt?

"Dagarnas skum" från 1947 blev den stora kärleksromanen och kultboken bland ungdomar på 60- och 70-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boris Vian (10 mars 1920 – 23 juni 1959) var en fransk tusenkonstnär: författare, poet, trumpetare, sångare, uppfinnare and ingenjör. Först gjorde han skandal med romanen Jag ska spotta på era gravar, och sedan succé, om än fördröjd, med "Dagarnas skum" 1947. Göran Sommardal läser om Boris Vians klassiker "Dagarnas skum" för att se om den håller måttet 40 år senare.

Antihjältinnan Bridget Jones uppstod i en kolumn i den brittiska tidningen "The Independent" 1995. Nyligen valdes "Bridget Jones Dagbok" av BBC Arts till en av de hundra mest betydelsefulla engelskspråkiga romanerna någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Bridget Jones Dagbok" är en berättelse av journalisten och författaren Helen Fielding som uppstod i form av krönikor i tidningen "The Independent" 1995. Texterna blev så småningom en bok (1996) som också filmatiserades med Renée Zellweger i huvudrollen som antihjältinnan Bridget Jones. En ung kvinna 30+, bosatt i London och besatt av sin vikt, sitt alkoholintag och drömmen om sann kärlek. Berättelsen är inspirerad av Jane Austens "Stolthet och fördom" och Bridget Jones drömprins heter Mark Darcy och är människorättsadvokat. I Austens bok heter han Mr Darcy (förnamn "Fitzwilliam") och gestaltas i BBC-serien från 1995 - "Pride and Prejudice" (1995) av Colin Firth, som även spelar hans namne i filmatiseringen av "Bridget Jones dagbok". Han är

"Långt ner i halsen" ses som den mest framgångsrika och inflytelserika porrfilmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den var gjord på 35 millimeters film, hade specialskriven musik och en handling med stora inslag av humor. Efter premiären 1972 blev den snabbt en snackis, New York Times skrev om den med rubriken "porno chic" och även folk från övre medelklassen och kändisar började strömma till biografen på 49:e gatan på Manhattan. Sedan var det bara en tidsfråga innan den blev ett nationellt samtalsämne. Filmen landade i ett mycket kluvet politiskt klimat, där å ena sida den sexuella frigörelsen hade börjat ta fart samtidigt som det pågick flera juridiska processer mot porren. Programmet som är gjort av Marie Liljedahl är en repris från 2013.

Martin Scorsese höll sig länge ifrån maffiafilmgenren. När han väl gjorde Maffiabröder 1990 blev den en modern klassiker. Mårten Blomkvist om gangsterfilmklassikern som bröt mot genrens konventioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nio år efter Maffiabröder kom tv-serien Sopranos. Den plockade över massor av skådespelare från "Maffiabröder" och blev en betydande del av det som kallats tv:ns nya guldålder. Fler gangsterfilmer följde och när Scorsese i slutet av 2019 åter tog sig an maffian i The Irishman blev det en av årets mest emotsedda filmer.Hur blev Martin Scorsese gangsterspecialist? I Klassikern återvänder Mårten Blomkvist till Maffiabröder och funderar över hur den ändrade bilden av en av de mest beundrade amerikanska regissörerna.

La dolce vita blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott mycket tack vare Anita Ekbergs stjärnglans. Men hur stor del av filmen var hon egentligen med i? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av världshistoriens mest berömda filmscener är Anita Ekbergs och Marcello Mastroiannis nattliga bad i Fontana di Trevi. Men La dolce vita är också en film om ett liv i lyx som ekar tomt. La dolce vita hade premiär 1960 och blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott. Till det bidrog Anita Ekberg med sin Hollywoodglans och blonda skönhet. Men ingen inblandad anade då filmens mytologiska potential och att den skulle förbli Anita Ekbergs höjdpunkt i karriären, oavsett hur många filmer hon gjorde efteråt. Fredrik Wadström berättar om skandaljournalisten Marcello Rubinis jakt på framgång, men där depressionen istället tar över. Och om hur relativt liten del av filmen Anita Ekbergs Sylvia egentligen var med i.

Det är nu fyrtio år sedan filmen hade premiär, men nyligen kom ännu en version på bio. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget. Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa

Maria Edström om Ira Levins kultskräckbok "Rosemarys baby". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ira Levins bok som kom 1967 blev en av författarens största succéer, inte minst efter Roman Polanskis filmatisering av boken året därpå med Mia Farrow i huvudrollen som Rosemary. Tillsammans med sin man Guy flyttar hon till den stora svarta viktorianska hyreshuskolossen Bramford på Upper Manhattan där kusliga saker börjar hända... Ira Levin föddes i Bronx, New York 1929 och dog på Manhattan 78 år senare. Han skrev också många pjäser och kände väl till teaterlivet på Broadway som är bokens bakgrundsmiljö. Andra kända böcker som filmatiserats är "Fruarna i Stepford", "Pojkarna från Brasilien" och "Sliver" - den sistnämnda handlar ockå om mystiska saker som försigår i ett stort hyreshus. Maria Edström har läst om boken "Rosemarys baby" och ser en modern Faust-historia som fortfarande är lika ruggig.