Klassikern

En far och en dotter, en mor och son, en far och son, en annan far och son, ytterligare en mor och en dotter och - maktkamp. Och gränslös kärlek. Det gäller Rigoletto, Trubaduren och La Traviata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Giuseppe Verdi skrev tre av sina mest uppskattade operor under tre år (1851-53). Det är operor som ännu i dag är bland de mest spelade i världen. Hur kom det sig och vad, om något, har de gemensamt? Per Feltzin berättar. P2s operapodd Operaguiden tar upp samtliga av dessa tre. Inspelningarna vi har använt dirigeras alla av Riccardo Muti.

Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp – Aniarabarnen – kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet. Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent. På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King. Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om

Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp – Aniarabarnen – kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet. Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent. På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King. Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och set

Ni har säkert hört sången, troligen också sett bilder på Marlene Dietrich i den kvinnliga huvudrollen, men vet ni egentligen vad filmen "Blå ängeln" handlar om? Mårten Blomkvist fördjupar bilden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sex, förnedring och en lärare som tvingas att gala som en tupp på scenen är något av innehållet i "Blå Ängeln". Josef von Sternbergs film är egentligen mer känd för sången Ich bin von kopf bis fuss auf liebe eingestellt. Faktiskt den första sång som blev en hit genom en film. Året var 1930 och ljudfilmen hade bara några år på nacken. Filmen har till stor del glömts bort, men kabarésångerskan Lola har förblivit odödlig. Människor tröttnar aldrig på att höra Marlene sjunga om hur hon förbrände män. Sången från "Blå ängeln" blev sen en hit även på engelska, då med titeln Falling in love again.

Oktoberteaterns film från 1976 om brytningstiderna i slutet av 50-talet när dansbandsmusik kolliderar med jazz i en liten skånsk småstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven Klangs kvintett handlar om en dansorkester i Hässleholm som låter likadant varje onsdagsrepetition och lördagsspelning. När jazzmusikern Lasse kommer med utmanar han den auktoritäre och konservative Sven Klang. För Lasse är musiken ett sätt att leva och en möjlighet till förändring. Sven Klang har köpt sina unga bandmedlemmars lojalitet och de är inte vana att ifrågasätta honom, men Lasse får dem att växa och börja tro på sig själva. Konflikterna trappas upp, men filmen är komplex och ger inga tydliga svar. Sven Klangs kvintett är en väldigt bra musikfilm; rolig, vemodig och full av skön schlager och fantastisk jazz. Miljöerna är träffsäkra och skådespeleriet på topp hos Oktoberteaterns ensemble: Lasse (Christer Boustedt, saxofon), Kennet (Henric Holmberg, trummor), Gunnel (Eva Remaeus, sång), Sven (Anders Granstr

Greta Garbos nästa sista film är en komedi från 1939 och den är också en av de bästa komedier som gjorts tycker Mårten Blomkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ninotchka spelar Greta Garbo ett ideologiskt övertygat sändebud som kommer från Stalins Sovjet till Paris. Väl där möter den benhårda Ninotchka greven och charmören Leon och förvecklingar och känslor uppstår. "Ninotchka" regisserades av Ernst Lubitsch. Hans specialitet var sofistikerade komedier.Mårten Blomkvist berättar om filmen i Klassikern.

Lars Lönnroth om en västernfilm från 1969 som gav John Wayne hans första och enda Oscarstatyett. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elegans och stepp är två ord som hänger samman med danslegendaren Fred Astaire. Vad var det som gjorde honom unik? Per Feltzin går till arkiven och experterna i Klassikern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fred Astaire levde 1899-1987 och var aktiv i över 75 år, medverkade i dussintalet musikaler på scenen, 31 musikalfilmer främst på 30-talet plus många andra filmer som skådespelare. I Klassikern om Fred Astaire, som är gjort av Per Feltzin, hör vi bland andra dansaren Karl Dyall och Sveriges Radios mångårige musikalexpert Bengt Haslum om legendaren Astaire.

Destroy All Monsters var det första renodlade noisebandet, enligt Thurston Moore i Sonic Youth. Själva kallade de sig för ett anti-rockband och ville vara en skulptur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnärerna Mike Kelley, Jim Shaw, Cary Loren och Niagara loopade kassettband och körde gitarrer genom faxmaskiner i källaren på God's Oasis Drive-In Church, ett viktorianskt hus i Ann Arbour i Michigan. De uppträdde ett par gånger på 1970-talet men publiken avskydde dem. Anna Tullberg berättar historien om Destroy All Monsters och träffar en av originalmedlemmarna, Cary Loren, i hans bokhandel The Book Beat utanför Detroit.

Lovikkavantarna kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra varmare vantar... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terese Torgrim, nomadskolelärarinna i Norrbotten, stickade av alla mönstrade samiska vantar hon såg. Hon till och med lät sänka sig i rullstol ner under kyrkgolvet i Jukkasjärvi kyrka. Där nere låg de döda. Med vantar på sig! Terese Torgrim stickade mönstren på tumvantar och halvvantar. Gravvantarna visade att stickning var känd bland samer redan på 1600 talet. Lovikkavantarna har en annan historia. De kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka (Erika Aittamaa i slutet av 1800-talet) kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra vantarna varmare. En idé som gav henne mat för dagen, succé bland forbönder och som fortfarande lever.

Lars Lönroth om Jacques Demys Paraplyerna i Cherbourg från 1964. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Matilda Källén minns en skräckfilm som förnyade genren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När "Blair witch project" hade premiär 1999, gick spekulationens vågor höga. Var filmen dokumentär? Var den sann? I kulisserna fanns en lyckad marknadsföringskampanj – en av de första som framförallt fokuserade på internet. Men det var inte bara marknadsföringen som gjorde "Blair witch project" så populär. Det är inte på grund av marknadsföringen som filmen fortsätter att skrämma vettet ur publiken, 20 år efter premiären. Med sin skakiga handkamera, sitt sätt att skapa rädsla utan att någonsin visa ett monster, och sitt återerövrande av häxan som en ond figur, gjorde filmen upp med flera av 90-talets skräckfilmstrender. Genren blev aldrig mer sig lik. Matilda Källénmatilda.kallen@sverigesradio.se

Det sägs att stora förändringar blir synliga först i efterhand. Men det går att höra dem. I Beethovens femtonde stråkkvartett föds den moderna världen. Efter den är allt subjektivitet och oro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beethoven har inte ett budskap som går att sammanfatta med ord, snarare ger han oss en ljudbild av världen. Brottet mot musikaliska traditioner och styckets komplicerade struktur signalerar att inget är riktigt säkert. Intensiteten i musiken, till exempel cellostämman i början av första satsen talar om att det inte är en formell lek utan viktigt. Sammantaget så är hela stråkkvartetten en undersökning, inte en sammanfattning. I denna stråkkvartett hör vi början till modernitetens mångfald. Ett program av Mikael Timm.

I Klassikern berättar Lars Lönroth om filmen Prinsessa på vift, regisserad av William Wyler 1953. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här spelar Audrey Hepburn prinsessan Ann som gör uppror mot sina kungliga förpliktelser och upptäcker den italienska huvudstaden på egen hand... Hon möter förstås kärleken i form av den amerikanske journalisten Joe, spelad av Gregory Peck. Filmen gav Hepburn en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll och var också den film som gjorde henne världsberömd.

Vilhelm Mobergs utvandrarserie är ett av de mest lästa verken i Sverige och som ständigt ger upphov till nya versioner inom film och teater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla hade de olika motiv för att lämna Sverige 1850: svält eller förföljelse, men enligt författaren Vilhelm Moberg som skrev Utvandrarna så förenades de alla i en dröm om frihet. På över 2000 sidor i fyra volymer ger Vilhelm Moberg liv åt personer som blir lika verkliga som IRL. Mia Gerdin berättar om ett litterärt verk som skrevs i mitten på 1900-talet men utspelar sig 100 år tidigare och som fortsätter leva in i 2000-talet.

Resan till Melonia är en helt animerad film av Per Åhlin från 1989. Filmen utspelar sig på två öar i havet, den grönskande paradisön Melonia och den stinkande, förgiftade plåtön Plutonia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en tecknad saga inspirerad bland annat av Shakespeares "Stormen", Jules Vernes "Maskin-ön" och Dickens "Oliver Twist", men framför allt är det en fri fantasi om kampen mellan ont och gott och hoten mot vår miljö. Nina Asarnoj reste till Skåne och besökte Per Åhlin för att få veta mer om tillkomsten av "Resan till Melonia". Programmet är från 2010.

Jack Kerouacs "On the road" /"På drift" behövde knappt ges ut innan boken blev en klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "På drift" är på en gång en kärlekshistoria och ett sökande efter frihet – en bok som än idag kan locka ut läsaren på vägarna. Ett program från 2012 av Hedvig Weibull.

Violeta Parra från Chile skrev både starkt politiska sånger och vackra kärlekssånger. Hennes vackraste sång till livet skrevs kort innan hon tog sitt liv 1967. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gracias a la vida är en sång som finns i många versioner runt om i världen och som ständigt spelas in på nytt. Det finns samba- bossa-, jazz-, kör-, opera- och popversioner av denna låt som skrevs 1967 av Violeta Parra i Chile. I Sverige har den kommit att ingå i den svenska visskatten och används ofta vid begravningar. Hon fick aldrig uppleva framgången med sin låt eftersom hon tog livet av sig kort efter det att skivan släppts. Mia Gerdin samtalar med Jan Hammarlund om Violeta Parras liv och låtskrivande. Om du mår dåligt och behöver hjälp hittar du telefonnummer här.

Martin Scorsese höll sig länge ifrån maffiafilmgenren. När han väl gjorde Maffiabröder 1990 blev den en modern klassiker. Mårten Blomkvist om gangsterfilmklassikern som bröt mot genrens konventioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nio år efter Maffiabröder kom tv-serien Sopranos. Den plockade över massor av skådespelare från "Maffiabröder" och blev en betydande del av det som kallats tv:ns nya guldålder. Fler gangsterfilmer följde och när Scorsese i slutet av 2019 åter tog sig an maffian i The Irishman blev det en av årets mest emotsedda filmer.Hur blev Martin Scorsese gangsterspecialist? I Klassikern återvänder Mårten Blomkvist till Maffiabröder och funderar över hur den ändrade bilden av en av de mest beundrade amerikanska regissörerna.

Night and day blev Fred Astaires signaturmelodi, men Frank Sinatra, Ella Fitzgerald, Dionne Warwick, U2, Billie Holiday, Arne Domnerus och Lars Gullin har också spelat in Cole Porters hit från 1932. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cole Porter skrev "Night and day" till musikalen "Gay divorce" som kom 1932. I Klassikern hör vi ett utdrag ur den allra första inspelningen, faktiskt något av en signaturmelodi för Fred Astaire som Cole Porter skrev den för. Sedan dess har "Night and day" spelats in i närmare 1000 tolkningar, i vårt arkiv på Sveriges Radio har vi nästan 600 stycken. I Klassikern, som är gjort av Per Feltzin, hör vi musikern och pedagogen Peder Hofmann som vid pianot visar uppbyggnaden av Night and day. Vad är det som gör den till en evig hit som sätter sig på melodiminnet direkt?