Klassikern

Kisho Kurokawas kapselhotell i Tokyo är från 1972 och det konstigaste huset i hela världen. Hotellet är själva sinnebilden för den japanska metabolismen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Metabolismen är arkitekturen från glansdagarna, högkonjunkturens 1960- och tidiga -70-tal. Det skulle byggas motorvägar i himlen mellan kluster av skyskrapor, staden skulle växa som en levande organism, reproducera sig, förändra sig efter omgivningen, vara flexibel, flyttbar, temporär och möjlig att återvinna. Metabolismen kom till som ett gigantiskt världsförbättrarprojekt. Ideala städer skulle leda till bättre samhällen. Kan vi i dag lära någonting av metabolismen? Det lilla kapselhotellet  i Shimbashi har länge varit rivningshotat. I Japan är man inte så sentimental då det gäller att bevara hus och lagen skyddar inget byggt efter andra världskriget. I programmet går Katarina Wikars också upp på taket på New Sky Building tillsammans med Mike John Grist, skribent och urban explorer

Måns Hirschfeldt om konstnären Carl Fredrik Reuterswärd som gick sin egen väg genom 60-talet och om ett av hans mest kända verk - en annons införd på sidan 10 i New York Herald Tribune i januari 1963. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är ett minimalt konstverk, bara 5 gånger 45 millimeter, men gesten var desto större: Reuterswärd trängde sig in mellan världsnyheterna bara för att meddela att han tänkte stänga butiken i 9 år. Vilket han förstås inte gjorde men när konstnären gick bort 2016 så stod det ”Closed for holidays” i tidningarnas dödsannonser – stängt för semester.

Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621. För att minnas detta lät Göteborgs stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen. Hör vad som hände med de olika gjutningarna innan han kom på plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet. Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland.Det var viktigt att statyn av Gustav II Adolf "indignerande med högra handen stället för staden”, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga! Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom.Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland. Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tred

Där finns den kända scenen med madeleinekakan doppad i lindblomste som aktiverar barndomen och bortglömda minnen - en metafor lika känd som boken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust är ett av litteraturhistoriens mest kända verk. Få har tagit sig igenom alla delarna men kanske har man läst den första - "Swanns värld". Ulla Strängberg har också tittat på Prousts säng av koppar på Musée Carnavalet i Paris. Det var i den sängen han skrev den berömda romansviten under sina sömnlösa nätter. Uppläsare är Staffan Göthe. Denna Klassiker sändes första gången 2013.

Rachel Carsons bok "Tyst vår" kom 1962 och innebar starten på den moderna miljörörelsen. Hennes faktaspäckade uppgörelse med de kemiska bekämpningsmedlen och dess tillskyndare förändrade världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få böcker har gjort så stor skillnad som Rachel Carsons ”Tyst vår” som kom 1962. Boken som var en bestseller, innebar den moderna miljörörelsens födelse. Carson och hennes forskarkolleger upptäckte att de kemiska medel som användes för ogräsbekämpning och utrotning av skadeinsekter var förödande även för övrigt växt- och djurliv. Bokens titel ”Tyst vår” är alltså bokstavlig, vandringstrastarna låg döda under träden och fågelsången tystnade som en konsekvens av besprutningarna. 1969 förbjöds DDT i Sverige. 1972 stoppades giftet i USA, mycket tack vare Carsons bok och debatten som följde. I  Klassikern om "Tyst vår" medverkar också biologen och författaren Göran Bergengren. Han konstaterar att "Tyst vår" är världens viktigaste bok, och han har burit den med sig än

Om en tid och en plats i världshistorien då två speciella personer möts. Mozart och hans librettist Lorenzo da Ponte gör tre operor tillsammans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wien under slutet av 1700-talet. Det är en tid då världsordningen ifrågasätts, som till exempel adelns privilegier. Just då, under fyra intensiva år, skriver Mozart de här tre operorna. Några år senare var han död. Den lite äldre äventyraren Lorenzo da Ponte var ständigt på flykt, från Venedig till Wien, och han hamnade slutligen i New York. Författare, retoriker, lärare - påhittig, både som författare och, som ryktena säger, i livet, med sanningen. "Figaros bröllop" var provocerande för sin tid, och pjäsen var förbjuden i Wien för att den ifrågasatte adeln på många sätt. Figaro och Susanna ska gifta sig - han är grevens betjänt och hon är grevinnans kammarjungfru. Det är en berättelse om att få styra sitt eget liv, ungdomlig lust, längtan efter ett drägligt liv. Och om att försöka störta hierarkier. Mozart hitt

Francis Bacon är en av Storbritanniens största konstnärer genom tiderna. Cecilia Blomberg berättar om målningarna han själv inte var nöjd med, men som anses som hans allra bästa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I många år gjorde Francis Bacon studier av Velazquez porträtt av påven Innocentius X. Bacons påve är upplöst, har uppspärrad mun och det är ett svart regn över bilden, som om han är ensam i världen. En Klassiker som första gången sändes 2009 inför 100-års minnet av Francis Bacons födelse, då Cecilia Blomberg besökte den stora retrospektiva utställningen med Francis Bacons målningar på Tate Britain i London. Dessutom har hon sett Adam Lows dokumentär om konstnären.

Lewis Carrolls bok Alice i Underlandet från 1865 sätter skräck i sina läsare och förundrar barn, vuxna, filosofer, psykologer och språkforskare än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  "Jag vet vissa som blivit så rädda för boken att de eldat upp den i kakelugnen!" säger barnboksförfattaren och Lewis Carroll-entusiasten Christina Björk. Och visst kan det verka skrämmande att trilla ner genom ett kaninhål och sen möta en bebis som förvandlas till en gris, en drottning som hotar hugga huvudet av alla och en katt som försvinner i luften hela tiden. Men huvudpersonen Alice är aldrig särskilt rädd. Hon konverserar så gott hon kan med Underlandets invånare och har nästan alltid svar på tal. På ett ställe i boken träffar Alice en sömnig kålmask som röker vattenpipa och med släpig röst frågar: ”Vem är du?” Och det undrar reportern Laura Wihlborg också. Vem är Alice och hur kan hon vara så självklar och modig? Bara följa efter den pratande kaninen ner i hålet utan tvekan? Tillsammans med Christina

En ung Orson Welles fick fria händer vid filmdebuten. I filmen om en döende tidningskungs sista ord lekte han med bild och ljud som aldrig förr. Mårten Blomkvist om världens bästa film. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästan redan vid premiären 1941 knep Orson Welles "Citizen Kane" titeln "Världens bästa film", och det är denna film om en rik och ensam tidningsmogul fortfarande känd som. Den är en färd genom ruinerna av ett liv. Orson Welles spelade huvudrollen, regisserade, och tillsammans med Herman Mankiewicz skrev han manuset. Underbarnet Welles var bara tjugosex och hade aldrig gjort film förut. "Citizen Kane" fick heta "En sensation" när den fick premiär i Sverige. Och en sensation var den. Den är en film, men den är också en sorts filmhistorisk fetisch.

Jean Rhys gjorde Antoinette, Rochesters första hustru i Charlotte Brontës 1800-tals roman till huvudperson i Sargassohavet, gav den galna kvinnan på vinden en röst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först med romanen "Sargassohavet" slog Jean Rhys igenom, och då var hon 75 år och satt och frös i en liten stuga på engelska landsbygden, paranoid, alkoholiserad och fattig. Med främlingens ögon tittade Jean Rhys alltid på det England dit hon kommit som sjuttonåring. Det överensstämde inte med den dröm hon haft om England när hon växte upp på Dominica i Västindien i början av 1900-talet för England var kallt och England var grått och ogästvänligt och ändå blev hon kvar. Lika lite hemma där som någon annanstans och det fanns ingen väg tillbaka. I romanen Sargassohavet skriver Jean Rhys om de fattiga vita i Karibien och om engelsmännen, om att vilja vara svart, om hackordningen och hierarkierna, skriver ihop sina erfarenheter, beroendet, spriten och galenskapen, kylan i de kalla rummen som

Skrämmer Baskervilles hund än? Anna Tullberg och Claire Wikholm läser om en barndomsfavorit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1902 publicerades detektivromanen "Baskervilles hund" av Arthur Conan Doyle. Sherlock Holmes och doktor Watson får svettas ovanligt mycket för att lösa gåtan med de otäcka morden på den ödsliga Dartmoorheden. Vad är det för en best som ylar i natten? Är det någon i romanen som kommer ha vettet i behåll? Helt klart handlar det här om en av litteraturhistoriens mest skrämmande hundar. Frågan är om boken håller än i dag. Anna Tullberg och skådespelaren Claire Wikholm har läst om "Baskervilles hund".

Texten till Strange fruit är kort och grym. Två döda kroppar hänger i ett träd, som tunga, underliga frukter. Billie Holiday tolkade den 1939 och Strange Fruit kom för alltid att förknippas med henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strange fruit är en både politisk och poetisk sång om hur afroamerikaner lynchades i USA. Den skrevs av Abel Meeropol under pseudonymen Lewis Allan. Han var av rysk-judiskt ursprung, bosatt i Brooklyn och arbetade som lärare på Dewitt Clinton High School. Billie Holiday gjorde den till sin 1939 och laddade den med sin egen erfarenhet av rashat och förtryck. Programmet är gjort av Anton Åström 2013.

När Kulturhuset i Stockholm invigdes 1974 var politikerna glada men många stockholmare tveksamma. I det politiska 70-talet var Kulturhuset en monolit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Stockholms Kulturhus invigdes 1974 hade själva byggnaden stått klar i flera år, där fanns tillfälligt Riksdagen. Men nu var det dags för kulturen. Mitt bland bankpalats och höghus fyllda av kommers blev det plats för musik, konst, teater, debatt, litteratur – ja, all sorts kultur skulle fylla det nya blänkande huset med utsikt ned över Sergels Torg. Några år tidigare hade kommunpolitikerna besegrats av ungdomar som ockuperat några träd i närliggande Kungsträdgården. Det var den så kalla Almstriden som gällde var en tunnelbaneuppgång skulle ligga. En stor fråga kanske, men den blev symbolisk eftersom de politiker som rivit en stor del av Stockholms centrum nu tvingades ge sig och låta almarna stå kvar. Men 1974 skulle omdaningen av Stockholms centrum, ja hela folkhemsbygget krönas med en kronjuvel – Kulturhuset.

Stephen Kings tredje roman "The Shining" hamnar ofta i skuggan av Stanley Kubricks filmatisering från 1980. Och King trivs inte i skuggan han har alltid ogillat Kubricks film. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stephen King brukar med sina över 50 romaner kallas för den moderna skräcklitteraturens mästare. Bland hans mest omtalade böcker hittar vi bland annat "Pestens tid", "Det" och "The Shining". Stanley Kubricks skräckfilm "The Shining" från 1980 brukar ofta toppa listor över tidernas bästa skräckfilmer, men King har alltid tyckt illa om den. "Det var en varm bok, som blev en kall film", har han ofta sagt och i veckans Klassiker tar Joakim Silverdal reda på vad det egentligen var som retade upp författaren med Kubricks film.

Dokumentären Ett anständigt liv är en film som har påverkat samhällsdebatten i decennier. Den är den andra delen i Stefan Jarls modstrilogi. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Ett anständigt liv" från 1979 gav regissören Stefan Jarl en Guldbagge för bästa regi. Filmen är den andra delen i den så kallade Modstrilogin, om Kenta och Stoffe och kompisgänget som drömmer om frihet och hånar Svenssonlivet, men där frihetsprojektet slutar i misär med överdoser och utslagning. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om filmen och reflekterat över vad som händer när vi börjar relativisera människovärdet. Den första delen i trilogin "Dom kallar oss mods" kom 1968 och del tre "Det sociala arvet" kom 1993. En Klassiker från 2016.

All denna blodsutgjutelse: uppätna barn, offrade döttrar, mördade mödrar och makar - för vad? Den antika tragedins fader Aiskylos visade redan för 2500 år sen att barbariets tid aldrig är långt borta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två år före sin död 456 f Kr lämnade tragöden sitt testamente till eftervärlden; trilogin ”Orestien” - en text unikt bevarad genom historien och vars tre delar ”Agamemnon”, ”Gravoffret”, ”Eumeniderna” fortfarande spelas och vars gestalter inspirerar. Aiskylos kan med fog säjas vara fadern till den den grekiska tragedin - denna hybrid mellan de dionysiska gamla offerriterna och stoff från de homeriska gudasagorna, och där det dramaturgiska greppet med kören som följer skeendet, oftast blodigt, med sina kommentarer och reaktioner skapar en suggestiv och intelligent blandning av inlevelse och distans. Här lever gudar och människor lever tätt ihop, båda kan hämnas och bråka, drivs av passioner, otrohet och vrede. Orestiens släktförbannelse startar i en fasansfull måltid;

I saw the best minds of my generation destroyed by madness, starving hysterical naked. Så inleds Allen Ginsbergs, Howl, ett brandtal för kreativitet, skrivande och möjligheten att forma sitt eget liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dikten skrevs och gavs ut i mitten av 1950-talet och blev snabbt omtalad. Både för sina litterära kvaliteter och innehållets sprängkraft. Förläggaren, City Lights, anklagades för att ha publicerat och sålt en obscen bok. 520 exemplar konfiskerades och inte förrän nio experter vittnat om diktens kvalitet avslutades rättegången. Men hur har den åldrats? Sex, antikapitalism och stora författaregon - går det att ta den till sig i dag? Den frågan ställer Anton Åström i Klassikern. Här kan du läsa hela dikten i original

Det här är ett badhus där åtta miljoner andar kan vila sina trötta kroppar, säger häxan. Spirited Away av Hayao Miyazaki är den mest framgångsrika japanska filmen någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och det både inom och utanför Japan, publikt såväl som ekonomiskt. Detta handanimerade mästerverk från 2001 har också fått en lång rad priser, bland dem Guldbjörnen i Berlin (2002) och en Oscar för bästa animerade film (2003).Spirited Away heter Sen to Chihiro no Kamikakushi på japanska. Det brukar sägas att Japan har just åtta miljoner andeväsen, och varför skulle inte de behöva ett badhus? Särskilt som reningsritualer är så viktiga inom Japans urgamla naturreligion, shintoismen. Kamikakushi betyder dold eller hållen av gudarna, eller andarna - Kami. Det är det som kan ha hänt när någon plötsligt försvinner spårlöst, enligt gammal japansk folktro.I den här filmen händer det på riktigt. Ett program av Susanne Skog.

Flicka och hyacinter är en melodram med djupa skuggor om ett liv som gick för tidigt förlorat och samtidigt en pusseldeckare utan brott i samma anda som Orson Welles klassiker Citizen Kane. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hasse Ekman var inspirerad av Hollywood, skrev manus och regisserade över fyrtio filmer under den svenska filmens guldålder på fyrtio- och femtiotalet. Sen drog hans sig tillbaka, ännu inte 50 fyllda. "Flicka och hyacinter" från 1950 räknas som hans bästa, det tyckte till och med Ingmar Bergman, och den enda han på ålderns höst själv var nöjd med. Stockholm är mörkt och kylslaget. Det är några år efter andra världskriget. Den ensamma barpianisten Dagmar Brink bor vägg i vägg med en begravningsbyrå, och tar redan i filmens början sitt liv, hänger sig i lägenheten på Olofsgatan efter att ha stått på en bro och stirrat ner i vattnet. Liksom Rosebud i Citizen Kane finns här ett namn som återkommer, Alex, en försvunnen kärlek. "Flicka och hyacinter" är en av de första svenska filmer

När Andrej Tarkovskijs film Offret hade premiär våren 1986 slogs många av det profetiska. Var Tarkovskij en synsk person som förutsåg både kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och mordet på Olof Palme? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av juni 1985 placerar Tarkovskij sin filmkamera på just den gata i Stockholm där den svenske statsministern mördas ett halvår senare, för att ta de scener som skildrar flyende människor och som i filmen är en del av huvudpersonens mardrömslika vision av den totala katastrofen. När Tarkovskij senare samma sommar är tillbaka på gotländska Närsholmen för att spela in den långa slutscenen i ”Offret” där Alexander för att blidka Gud sätter eld på sitt eget hus, då går allting snett. Filmkameran hakar upp sig och branden hinner inte registreras på rätt sätt. Lars Lönroth glömmer aldrig den frostiga vårvinterdag 1985 då han som radioreporter begav sig till Austerviken vid Närsholmen på sydöstra Gotland för att intervjua de medverkande i denna svensk/fransk/engelska