Klassikern

"Begrav mig stående, hela mitt liv har jag legat på knä", säger en romsk aktivist Isabel Fonseca träffade under resorna i Östra Europa i början av 90-talet. Resultatet blev en bok om den stora minoritetsgruppen romerna, deras levnadsförhållanden och historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isabel Fonseca reste runt i Östra Europa i början av 1990-talet för att ta tempen på de nya demokratierna. Hon bestämde sig tidigt för att undersöka hur minoriteterna och i det här fallet romerna behandlades. Hon förstod inte varför de var så förtryckta. Boken blev ett oroande samtidsdokument. Om ett förtryck som pågått under många sekel. Där fördomarna är djupt rotade och grundade i okunskap. Karine Mannerfelt har läst om Isabel Fonsecas bok och tagit fram en intervju hon gjorde med Fonseca för många år sedan.

Går det att intressera en publik för en film om en osympatisk präst i glåmigt novemberljus? Ingmar Bergman visste att han med Nattvärdsgästerna gjorde en film som var svår att tycka om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nattvardsgästerna handlar om prästen Tomas som börjar tvivla på sin tro, spelad av Gunnar Björnstrand. Andra kända skådespelare är Ingrid Thulin som Tomas älskarinna. Och så fiskaren spelad av Max von Sydow som är rädd för "kineserna" i en tid då kärnvapenhotet var en reell fara. Och fiskarhustrun spelad av Gunnel Lindblom. ”Nattvardsgästerna” spelades in vintern 1961-62 och hade premiär i februari 1963. Den här perioden, början av 1960-talet var en intressant tid i svensk film, förnyelsens tid. Bo Widerberg debuterade, Vilgot Sjöman debuterade, Jan Troell var på gång. 1963 grundades Svenska filminstitutet, på initiativ av Harry Schein, som ville se bättre svenska filmer. Också för Ingmar Bergman var det dags för förnyelse. Han ville förenkla, något som många strävade efter just då

Den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker hann bryta ny mark under sitt korta liv. Aldrig hade kvinnlig nakenhet skildrats som när hon 1906 målar en naken mor som ligger bredvid sin baby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns inga sexuella anspelningar, inte heller några sociala. Det är rätt upp och ner en bild av en urmodersgestalt som skyddar och ger liv åt sitt barn. Liggande kvinna med barn målades under Paula Modersohn-Beckers sista Parisvistelse. Det är en av juvelerna i hennes korta och intensiva konstnärskap. Och storheten i hennes måleri kom att uppskattas efter hennes alltför tidiga död 1907. Då hon själv blivit mor för första gången, men bara ett par veckor efter förlossningen dör av en blodpropp. Hon blir bara 31 år. Paula Modersohn-Becker är en föregångare till den tyska expressionismen. Men hon hörde inte riktigt till dem. Hon går inte riktigt att placera in i någon av de ismer konsthistorien har skapat, utan var en konstnär som gick sin egen väg och rörde sig mellan den tys

Serietidningen Min Häst kom ut första gången 1972. För många, många barn i åldern åtta till fjorton har den sedan dess varit en trogen vän. Här får den som vill läsa om träns och svettfuxar sitt lystmäte. Men tidningen är också ett sätt att drömma sig bort till en onåbar värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För vad gör man om man inget hellre vill än att rida, men är rädd för hästar? Man läser om dem - helst i serieformat! Serier om underskattade hästar som får revansch, om långritter i skogen med stallkompisarna eller om skämtaren Mulle - som gärna vrålar "Gamle Svarten" i hagen. Anna Tullberg tycker det är dags att ge tidningen klassikerstatus och hon har bland annat intervjuat Lena Furberg, som är en av dem som gör Min Häst, och som varit med nästan från början.

Serietidningen Min Häst kom ut första gången 1972. För många, många barn i åldern åtta till fjorton har den sedan dess varit en trogen vän. Här får den som vill läsa om träns och svettfuxar sitt lystmäte. Men tidningen är också ett sätt att drömma sig bort till en onåbar värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men tidningen är också ett sätt att drömma sig bort till en onåbar värld. För vad gör man om man inget hellre vill än att rida, men är rädd för hästar? Man läser om dem - helst i serieformat! Serier om underskattade hästar som får revansch, om långritter i skogen med stallkompisarna eller om skämtaren Mulle - som gärna vrålar "Gamle Svarten" i hagen. Anna Tullberg tycker det är dags att ge tidningen klassikerstatus och hon har bland annat intervjuat Lena Furberg, som är en av dem som gör Min Häst, och som varit med nästan från början. Detta är en repris - programmet sändes första gången i januari 2015

Det finns en älskad popsång från 1966 om en engelsk dam som levde och dog utan att någonsin visa sitt riktiga ansikte för någon. Men utanför vilken dörr låg krukan där hon förvarade det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny Teleman har lyssnat på låten med Ian MacDonalds bok, En revolution i huvudet i handen. Och fann dörren.

Vid en utgrävning 1953, vid foten av den mäktiga kullen vid byn Vix, stötte man på en grav från 500 år före Kristus, alltså tidig järnålder, där en keltisk högreståndskvinna vilade med en väldiga bronsbägare intill, 164 cm hög och rymmande 1100 liter. Proverna visade att den innehållit vin, vilket tydde på att vin dracks i trakten 2500 år bakåt i tiden. Karsten Thurfjell har besökt museet i Châtillon-sur-Seine, där den berömda vasen pålitligt får alla besökare att tappa hakan genom sin väldighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karsten Thurfjell berättar mer

Bödeln kan läsas som en antifascistisk kamproman, som belyser massans våldsdyrkan och flockmentaliteten. Men har den något att säga oss idag? Ulla Strängberg har läst om Pär Lagerkvists roman från 1933. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, som skrivit om Lagerkvist i ”Ögonblicket och marknaden” menar att den i högsta grad är en röst i samtiden. Kanske har tiden hunnit ifatt Lagerkvist, som aldrig fick något större gensvar för romanen om den sorglige figuren som vandrar genom århundradena och bär människornas behov av att döda som ett kors.

Klassikern handlar i dag om Richard Strauss opera Arabella, en romantisk Strausshjältinna som hamnat litet i skymundan av de mer dramatiska dominanterna Salome och Elektra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adelsfamiljen Waldner är på obestånd och räddningen heter Arabella, den vackra dottern som ska bjudas ut på äktenskapsmarknaden till en man så rik som möjligt. Eftersom familjen bara har råd att gifta bort en av döttrarna, får systern Zdenka klä ut sig till ung man. Falska brev och kärlekstrassel förstärker förvecklingarna. Det är 1860-talets Wien med musik, baler och vackra miljöer. I våras gjorde den svenska sopranen Malin Byström stor succé på Metropolitanoperan i New York i rollen som Arabella och hon medverkar också i dagens Klassikern, liksom Straussexperten och tillika dirigenten Ralf Weikert. Programmet av gjort av Kerstin Berggren

Rockgruppen Deep Purple befann sig 1971 i schweiziska Montreaux för att spela in albumet Machine Head i stadens kasino, med hjälp av Rolling Stones mobila studio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en paus under inspelningen genomförde Frank Zappa och The Mothers of Invention en konsert i kasinot. En person i publiken avfyrade då en signalpistol som träffade dekorationerna i taket som tog eld. Branden förstörde hela byggnaden, men publiken lyckades utrymma lokalen i tid. Medlemmarna i Deep Purple satt sedan på sitt hotell och såg hur röken från branden slog ut över Genèvesjön – Smoke on the Water.Gunnar Bolin och Karsten Thurfjell berättar historien på plats, utanför kasinot vid kajen i Montreux.

Molnet från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prins Eugén hade tänkt ut målningen i ateljén. Han ville visa mer än skönhet. Han ville gestalta ett själstillstånd, kanske till och med göra ett självporträtt. Mikael Timm berättar hur arvsprinsen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar.

På önskemål från Janicke Johansen Hammer i Schweiz tränger Lyssnarklassikern in i skiftnyckelns universum. Ett klassiskt verktyg som från början uppfanns av en engelsman, men fick sin moderna form av den svenske uppfinnaren J. P. Johansson på slutet av 1800-talet. På flera språk heter den också något motsvarande engelsk nyckel, medan den på danska kan kallas för svensknyckel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men skiftnyckeln kan också vara en symbol för inställningar i ett datorprogram, eller ett litet mordvapen i plast i sällskapsspelet Cluedo. Mattias Berg talar med teknikhistorikern Nina Wormbs på KTH i Stockholm och intendenten Magdalena Tafvelin Heldner på Tekniska Museet om verktygens förmåga att förlänga människas verkningsgrad. Och hur skiftnyckeln därmed blir en släkting till både datorn och rymdskeppet. I programmet hörs också ur radions arkiv dikten ”Verktyg i levande livet” av Siv Arb, i uppläsning av Pia Arnell, samt musikstycket ”Adjustable Wrench” av Michael Torke.

Roy Anderssons första långfilm om ung spröd kärlek i befintligt ljus. Om vuxenvärldens uppgivenhet och krossade livsdrömmar. Och om den stora ensamheten som breder ut sig mellan människorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1970 hade den premiär, filmen En kärlekshistoria. Roy Andersson var 27 år och hade just gått ur Filmskolan. Det var en av Sveriges första färgfilmer i stereo. En Klassiker önskad av Daniel Alzén. Producent: Katarina Wikars. I programmet också arkivmaterial från 1970 och 1982.

Efter Arne Sucksdorffs enda spelfilm 1961 flyttade han från Sverige och gjorde därefter inga fler renodlade spelfilmer. Men idag ses den, med sina brister, som en svensk filmklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Jarl berättar för Gunnar Bolin hur Sucksdorff fick honom att bli filmregissör. Tomas Bolme, filmens huvudrollsinnehavare berättar om hur en ung Quincy Jones fick uppgiften att göra musiken och Jörn Donner recenserar filmen ur SR:s arkiv.

Jenny Teleman om bilderboken av Piija Lindenbaum som har förundrat barnboksforskarna sedan 1990. Vad handlar den om? Att vuxna alltid är sju, minst. Och att de är barnens ansvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "I skolan förstår jag ingenting av det fröken säger. Jag hör fel och svarar konstiga saker hela dagen. När fröken frågar hur mycket två plus fem potatisar är, svarar jag, sju pappor. Alla verkar tycka att det är väldigt roligt”?

Klassikern handlar om en mycket speciell uppläsning av en av Gustaf Frödings mest älskade och lästa dikter: Ett gammalt bergtroll ur samlingen Stänk och flikar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Ett gammalt bergtroll" är en av Gustaf Frödings mest älskade och lästa dikter. Den ingår i samlingen "Stänk och flikar" från 1896. Fröding, som föddes 1860, var alltså en relativt ung man när dikten skrevs. När skådespelaren Alf Nilsson på 90-talet gjorde program med Kerstin Wixe om den svenska diktskatten försökte hon få honom att göra en inläsning av den berömda dikten. Till slut lät han sig övertalas. Alf Nilsson gjorde en enda inläsning av "Ett gammalt bergtroll". -  Det var värt allt tjat, säger Kerstin Wixe, producent. Alf Nilsson har arbetat med teater och film sen mitten av 1950-talet och blev ett känt ansikte för den breda publiken genom TV-serierna "Hem till byn" och deckarserien "Polisen i Strömstad". Vi har också sett honom i filmer som "Jägarna" och "Masjävlar".

Den kända bysten av drottning Nefertiti har samma självlysande kraft som en hyllad rockstjärna. Cecilia Blomberg om ett konstverk som klarat sig genom krig och så sent som på 2000-talet ledde till en diplomatisk kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skulptören Thutmoses anses vara upphovsman till bysten som såg dagens ljus ca 1350 före Kristus. Bysten låg orörd i sin grav från Nefertitis död på 1300-talet  före Kristus fram till att den tyske arkeologen Ludwig Borchardt hittade den i en utgrävning 1912. Efter långa förhandlingar med Frankrike hamnade Nefertiti i Berlin och skulpturen har följt Europas och Tysklands händelserika 1900-talshistoria. Bysten är en knapp halvmeter hög, väger 20 kilo och är tillverkad i sandsten som täckts med gips och sen målats. Det som gör skulpturen så speciell är förutom den kvinnliga skönhet den förmedlar, också att den är i så gott skick. Numera finns den i en monter på Neues Museum på museiön i Berlin. Genom sin ikonstatus har också skulpturen varit e

Nationalbiblioteket i Sarajevo brann ner efter att ha beskjutits med serbiska granater från bergen 1992. Marie Liljedahl berättar byggnadens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av 1800-talet löd Bosnien Hercegovina under Österrike-Ungern och kejsardömets finansminister hade stora planer för staden Sarajevo. Det största projektet av de dem alla var det som skulle bli stadens stadshus och senare nationalbibliotek. Det byggdes i en så kallad neo-morisk stil, en stil som hämtade inspiration från den islamiska världen - bland annat från Egypten och Andalusien. Det var inte bara ett stycke europisk kulturhistoria som förstördes i augusti 1992 utan av även mängder med unika böcker och manuskript. Idag håller man fortfarande på med återuppbyggnaden som man hoppas ska vara färdig om två år. En klassiker från 2012.

Katarina Wikars läser Nattens Skogar från 1936, och finner meningar snirkliga som gamla jugendmöbler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Den amerikanska författaren Djuna Barnes försökte år efter år skriva sig ut ur förhållandet med skulptören Thelma Woods. Hon jagade henne genom sovrum och parisiska barer i åtta år. Romanfigurerna flockas kring den alkoholiserade doktorn för att fråga honom allt han vet om natten, och han talar oupphörligt för att hålla ångesten borta. Allt har redan hänt, bara referaten kvar. Djuna Barnes betraktas sedan länge som en modernistisk klassiker. Katarina Wikars berättar om Nattens skogar med hjälp av Joakim Pirinen och Horace Engdahl. Uppläsningar av Jane Friedman och Rolf Skoglund.

Dagarnas skum från 1947 blev den stora kärleksromanen och kultboken bland ungdomar på 60- och 70-talet. Göran Sommardal läser om Boris Vians klassiker för att se om den håller måttet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boris Vian (10 mars 1920 – 23 juni 1959) var en fransk tusenkonstnär: författare, poet, trumpetare, sångare, uppfinnare and ingenjör. Först gjorde han skandal med romanen Jag ska spotta på era gravar, och sedan succé, om än fördröjd, med Dagarnas skum 1947. Andra romaner från hans penna är Det röda gräset och Höst i Peking. Men just Dagarnas skum var den stora publiksuccén som nyligen också blivit långfilm i regi av Michel Gondry.