Klassikern

I utkanten av Östra kyrkogården i Malmö ligger en brutal blomsterkiosk i betong, byggd 1969. Byggnaden saknar hängränna och fönstren är fastsatta med svart fogmassa. Arkitekten Sigurd Lewerentz (1885-1975) som blivit allt mer uppmärksammad över hela världen ritade huset i slutet av sitt liv när han var över åttio. Byggnaden är hans mest avskalade och extrema. Till kiosken kommer människor från hela världen för att studera Lewerentz lösningar. Louise Epstein har tittat på huset tillsammans med arkitekterna Lars Asklund och Janne Ahlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arkitekten Sigurd Lewerentz (1885-1975) som blivit allt mer uppmärksammad över hela världen ritade huset i slutet av sitt liv när han var över åttio. Byggnaden är hans mest avskalade och extrema. Till kiosken kommer människor från hela världen för att studera Lewerentz lösningar. Louise Epstein har tittat på huset tillsammans med arkitekterna Lars Asklund och Janne Ahlin.

1891 invigdes Skansen i Stockholm. Det är världens äldsta friluftsmuseum i sitt slag. Grundaren, Artur Hazelius, ville rädda delar av det gamla Sverige undan förgängelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är det ett av Sveriges största turistmål med runt 1,3 miljoner besökare varje år. Hur ser Skansens själ ut? Och vad rymmer den för hemlighet? Anna Tullberg söker svaren tillsammans med Ingeborg Borgenstierna, fd intendent på Nordiska museet. En Klassiker från 2009.

En av landets mer berömda byggnader hyser "maktens innersta kärna", men hur ser det ut egentligen? I Klassikern får vi veta mer. Mats Arvidsson besöker arkitekten Ferdinand Bobergs Rosenbad. Från 2008 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om man åker på guidad visning runt Stockholm finns det ett hus som man alltid besöker. Ett hus som många ibland tror är kungligt, eftersom det har tre kronor på toppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cecilia Blomberg och Katarina Wikars berättar mer om Ragnar Östbergs klassiska byggnad. Konstnären Mattias Olofsson (som Stor-Stina) och guiden Sonja Sidorow-Lapington medverkar.

Porrfilmen Långt ner i halsen ses som den mest framgångsrika och inflytelserika i sin genre. Den var gjord på 35 millimeters film, hade specialskriven musik och en handling med stora inslag av humor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter premiären 1972 blev den snabbt en snackis, New York Times skrev om den med rubriken "porno chic" och även folk från övre medelklassen och kändisar började strömma till biografen på 49:e gatan på Manhattan. Sedan var det bara en tidsfråga innan den blev ett nationellt samtalsämne. Filmen landade i ett mycket kluvet politiskt klimat, där å ena sida den sexuella frigörelsen hade börjat ta fart samtidigt som det pågick flera juridiska processer mot porren. Men historien om filmen Långt ner i halsen är också historien om huvudrollsinnehavaren Linda Lovelace. Från att ha varit den sexuella revolutionens affischnamn och porrindustrins stora försvarare ger hon åtta år efter filmens premiär ut boken Skärseld – en bok där hon beskriver hur hennes man Chuck Traynor har tvi

Helmut Newtons bilder är omstridda. Var han en klassisk voyeur med pornografisk blick eller någon som visar fram kvinnan som vet vad hon vill? Newton erkände alltid att han var en manipulatör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nakna tvåmeterskvinnor i pumps, filmvamper i uppslitsad latex, ljuset faller så vackert över en uppfläkt kyckling. Helmut Newton var världens bäst betalda modefotograf men blev också uppmärksammad för sina svartvita aktstudier av de rika och berömda. Strax innan hans död 2004 öppnade Helmut Newton Foundation, hans fotografiska museum i Berlin, i ett gammalt kasino bakom Bahnhof Zoo. Katarina Wikars tar i dagens Klassiker avstamp på Neue Nationalgalerie i Berlin, där Newton inför sin åttioårsdag för ett antal år sen hedrades med en gigantisk utställning. Till sin hjälp har hon Teresa Tönisberg och konstnärsgruppen OK girls.

-Hur kort skulle klänningen vara? Det var den stora frågan när sopranen Hjördis Schymberg hade en uppfattning och Isaac Grunewald en helt annan. Klassikern handlar om Hilding Rosenbergs opera Lycksalighetens ö , som hade premiär på Kungliga Operan i Stockholm under krigsvåren 1945. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Operan har satts upp i Sverige i tre omgångar. Förutom 1945 och 1962 i Stockholm så blev det just” ”Lycksalighetens ö” som fick inviga Norrlandsoperans nya scener år 2002. I samband med det träffade Kerstin Berggren den svenska legendaren Hjördis Schymberg som då hunnit bli 93 år. I programmet berättar Hjördis Schymberg om sin roll som västanvinden Zephyr och hur det kunde gå till bakom kulisserna på 40-talet. Det var Isaac Grunewald som svarade för kläder och scenografi och lyssnaren får också höra sopranen Margareta Hallin berätta hur det var sjutton år senare när operan togs upp på nytt, då med henne i rollen som drottning Felicia och med Hilding Rosenberg i salongen under repe

En av de bästa litterära skildringarna av Europas grymma och blodiga 1900-tal är Elsa Morantes Historien från 1974. Den utspelas under andra världskrigets Rom, skriven i en ursinnig vrede mot makten, krigen och härskardrömmarna och med en oändlig medkänsla med de arkebuserade, stupade, torterade och ihjälfrusna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ida Ramundo är nog en av litteraturhistoriens mest osannolika hjältinnor. Lite grå och oansenlig, åldrad i förtid men med en envishet och urkraft när det gäller att skydda sina barn. Egentligen är det kärleken hon skildrar, utifrån dess sista offer, den lille Useppe, frukten av en våldtäkt förövad av en tysk soldat. Useppe har en överjordisk förmåga att förstå djurens språk (inte olikt Dostojevskijs Aljosja i Bröderna Karamazov). Det sägs att Elsa Morante (som dog 1984) inspirerats av en sann historia om en kvinna som hittade sin sexårige son död i hemmet med en vit vallhund vakande över sig. När "Historien" kom ut i 70-talets rigida politiska klimat (nyut

Det handlar om romanen Howards End skriven av den engelske författaren E M Forster (1879-1970), känd också för romaner som Ett rum med utsikt och En färd till Indien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den brittiske författaren E M Forster (1879-1970) är känd för sina romaner; framförallt Ett rum med utsikt, En färd till Indien och Howards End. Flera av hans romaner har också blivit film och därmed nått en ännu större ryktbarhet. ”En ambivalent revolutionär - i både sitt liv och i sin konst” har någon skrivit om honom. Hemligt homosexuell under en tid när det var brottsligt i England, omåttligt populär som författare i vissa perioder, förklarad ointressant i andra… I programmet hörs Forsters svenska översättare Maria Ekman, litteraturforskaren Jason Finch och författaren David Nicholls. Uppläsare är Ludvig Jospehson. Producent: Anneli Dufva

Vågar man se om en film som gjorde stort intryck på en för 25 år sedan? Anna Tullberg börjar med att ta sig in på Staatsbibliothek zu Berlin, där änglarna i Himmel över Berlin hängde i Wim Wenders film från 1987. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Änglarna som vandrar runt i ett sargat västberlin och avlyssnar människornas innersta tankar. En stad som lämnats märkt av ett krig. På det öde Potsdamer Platz irrar en vilsen man som inte hittar tillbaka till det som var före kriget, och inte känner sig hemma i det som blivit sen. Han sjunker ner i en dumpad fåtölj. Ett förvirrat Europa, där livet ändå gått vidare. Det går att dricka kaffe och känna vad det smakar. Det finns kärlek. Det ska bli bättre imorgon. Producent Anna Tullberg

Sveriges vackraste byggnad ser ut som en lappkåta, är rödmålad och luktar tjära. Kiruna kyrka uppfördes för 100 år sen och rivs som plockepinn när underjordsgruvan gör marken osäker. Och ska återuppstå nån annanstans. Från 2012, Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kiruna kyrka har bara ett kors. – Kyrkan ska inte vara för biblisk, tyckte gruvdisponenten, som byggde och betalade. Så blev till exempel altartavlan en solbelyst träddunge och målades av prins Eugen.

Nyfikenhet var själva synden i den bilderboksversion av Guldlock som Anna Tullberg växte upp med. Men bokens sensmoral fick omvänd effekt på programmakaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Guldlock äter gröt, sitter sönder stolar och somnar i den lilla, lilla björnens säng. Godnattsagan om flickan Guldlock som gör intrång hos björnfamiljen är läst och lyssnad till av generationer barn sedan den första gången skrevs som prosaberättelse 1837 av den brittiske poeten Robert Southey.

Surrealism. Dystopi. Gotik. Magisk realism. Den nya Evas passion handlar om ett USA i sönderfall, sex, sekter och sterila öknar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Romanen kom ut 1977 och är samtidigt en samhällssatir, ”en förfärande mix av genusaction och brutalfilosofi.” Angela Carter har blivit en kultförfattare och får ständigt nya läsare, men är relativt okänd i Sverige. Hon var feminist, marxist, ateist. ”En medelålders kultiverad engelska med mild stämma som svor som en borstbindare när hon blev upprörd.” Katarina Wikars och Ulrika Larsson, Carterexpert och före detta förlagsredaktör, benar ut några handlingstrådar. Det här programmet är en repris från 2012.

Klassikern handlar om en av världens mest framgångsrika och mest cyniska författare, Somerset Maugham (1874-1965) som älskade teater, lyx och elaka skämt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nästan hela Sveriges befolkning har någon gång varit där - på Ullevi i Göteborg. Antingen på någon konsert med Springsteen, för att höra monstertruckarna vråla eller se speedwayfältet sätta fart i kurvorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom skridskor, friidrott, boxning – och så fotboll förstås. Vad allt kan inte en arena rymma!Vad betyder en arena för en stad; hur viktigt är det hur den ser ut, och varför har Ullevi blivit en svensk klassiker?Mia Gerdin pratar med konsertarrangören Thomas Johansson och idrottshistorikern m m Håkan Sandblad.

Hon är en ikon, Rafaels Sixtinska Madonna. Den kända målningen som idag är tryggt placerad i Dresden har blivit ett av världens mest kända konstverk . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under århundradena har verket varit utsatt för en rad äventyrligheter.Madonnan bär sitt barn i trygghet och i nederkanten av målningen kikar de båda änglarna på henne. Änglarna som själva blivit en spin off, finns på allehanda sidoprodukter- allt från bokmärken till toapapper och kylskåpsmagneter. Kerstin Berggren har träffat Madonnan med ny renässansram i Dresden och berättar om mötet i Kulturradions Klassiker.

Utgivningen av Julio Cortázars roman Hoppa hage, år 1963, innebar en jordbävning i latinamerikanska litteraturen. Den fick ett oerhört gensvar, särskilt bland unga läsare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en antiroman, präglad av surrealismen, av jazzkaféernas Paris och nattliga samtal om existentialismen.Julio Cortázar, som kom till Paris 1951, har sagt att han skrev den ” för att han inte kunde dansa den, spotta ut den eller skrika den.” Detta modernistiska romanexperiment är också en labyrintisk kärlekshistoria om Horacio Oliviera, en intellektuell som driver omkring på gatorna och den  undanglidande Maga, och  om  den avantgardistiska Ormklubben och författarens alter ego Morelli och hans tankar om romankonst. Fantasi och allvar, banalt och sublimt blandas   i denna häxbrygd serverad av  jazzgenerationens egen James Joyce, som lär ha yttrat:”Vad duger en författare till om inte att förstöra språket?” Producent: Ulla Strängberg

I höst är det 20 år sedan nationalbiblioteket i Sarajevo brann ner efter att ha beskjutits med serbiska granater från bergen. Marie Liljedahl berättar byggnadens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av 1800-talet löd Bosnien Hercegovina under Österrike-Ungern och kejsardömets finansminister hade stora planer för staden Sarajevo. Det största projektet av de dem alla var det som skulle bli stadens stadshus och senare nationalbibliotek. Det byggdes i en så kallad neo-morisk stil, en stil som hämtade inspiration från den islamiska världen - bland annat från Egypten och Andalusien. Det var inte bara ett stycke europisk kulturhistoria som förstördes i augusti 1992 utan av även mängder med unika böcker och manuskript. Idag håller man fortfarande på med återuppbyggnaden som man hoppas ska vara färdig om två år.

Jon Jordås om vikingarnas vett och etikett, och om Nordens äldsta livsvisdomar. Hávamál räknas till de klassiska fornnordiska texterna. Från början fördes innehållet vidare från generation till generation genom muntlig tradering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från början fördes innehållet vidare från generation till generation genom muntlig tradering. Insamling och nedteckning skedde under 1200-talet, men forskarna tror att Hávamál härstammar från vikingatiden, alltså runt 800-talet. Vad innehöll då Hávamál, som ansågs så viktigt att bevara? I dikten finns goda råd för många tillfällen i livet, exempelvis när man är gäst eller värd - alltså ett slags vett och etikett för vikingarna.Men det finns också mer högstämda livsvisdomar, om hur man blir en lycklig människa och vad som är viktigast efter ens död.Själva ordet Hávamál betyder Odens tal (Har, den Höge=Oden och mal=tal/språk). Medverkande i programmet:Heimir Pálsson, nordisk filologMagdalena Ribbing, expert på vett och etikett.

Berättelser från träskmarkerna av Luo Guanzhong och/eller Shi Naian. Presenterade av Göran Sommardal. När det ska gå riktigt hett och snabbt till i den kinesiska klassikern Berättelser från träskmarkerna brukar uttrycket ?????? dyka upp innan slagsmålet drar igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har berättats hur Xue Bao lyfte sin batong med båda händerna och måttade ett dråpslag mot Lin Chongs huvud. Ord är för tröga att skildra hur snabbt det gick till när det hände! När Xue Ba lyfte sin batong skymtade en man fram bakom ett träd och det dundrade till som när åskan går när munkstaven av järn drämde till batongen så att den flög högt upp bland molnen. Fram störtade nu en fet och stöddig munk: – Mandrom har lyssnat till er länge inifrån skogen!” Munken i fråga är ingen mindre Lu Zhishen, rubrikhjälten i andra delen av Göran Malmqvists översättning av den kinesiska berättarklassikern och sedermera rövarromanen 水浒传 , Berättelser från träskmarkerna, och om nu vill veta mer om det, så bli