Klassikern

Violeta Parra var sagoberättaren som kunde älska som en orkan och hon ses av många som Chiles kärna... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att Violetta Parra varit död sedan 1967 så är den chilenska musikern och mångkonstnären Violeta Parra ständigt aktuell. Hon slog alltid hårt mot makten och demonstrerade mot Franco och för gruvarbetarnas villkor i Chile. Och många unga, kvinnliga chilenska artister jämförs idag med Violeta Parra - de säger också själva att de går i hennes fotspår.I Klassikern hör ni mer av och om Violeta Parra, och programmet är gjort av Julia Lundberg 2012.

Skulptuen Fruit Bats, Flyghundar, från 1991. Verket består av en paraplyformad tvättvinda och på den har konstnären Lin Onus hängt 100 handgjorda sovande flyghundar med vingarna hopvikta runt kroppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vingar som målats i traditionella klanmöstern. Skulpturen är ett av de mest populära konstverken på Gallery of New South Wales, ett av Sydneys stora konstmuséer. En riktig publikmagnet som både är rolig att titta på, och som på ett underfundigt sätt påminner om den aboriginska kulturens starka närvaro i Australien. Om både de drömmar och mardrömmar som finns inbäddat i landets historia, även i din egen trädgård. Och precis som flyghundar kan den aboriginska kulturen vara både skitig och högljudd. Cecilia Blomberg har träffat konstcuratorn Hetti Perkins som valt Lin Onus Fruit Bats som aboriginsk klassiker. Aboriginerna och Torres Strait Islanders har funnits på den australiska kontinenten i minst 40 000 år, men efter att européerna koloniserade Australien har urbefol

Cesaria Evora var kvinnan som spred den melankoliska Mornan från Kap Verde till en världspublik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes sånger handlade om öbornas liv och vardag. Om kärlekens förgänglighet, avvisandets smärta och om sorgen hos de landsförvisade som drömmer om att återvända. Hon var känd som "Barfotadivan" för att hon alltid uppträdde utan skor.I hamnstaden Mindelo, där Cesaria brukade sjunga, växte Miguel Pinto upp. Han träffade henne första gången redan i tonåran. Idag bor Miguel på Tyresö. När han var hemma på Kap Verde i december 2011 träffade han Cesaria en sista gång. Två dagar efter deras möte gick hon bort, 70 år gammal.i Klassikern berättar han för David Mehr om deras sista möte.

Somalia sägs vara ett land av poeter. Ett land där människor bär med sig orden i sitt minne och där dikter har ett syfte och en mening en historia att berätta. Den mest kände poeten är Sayyid Muhammed Abdille Hassan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han dog 1920 i malaria men man kan fortfarande höra hans dikter läsas. Sayyid Muhammed Abdille Hassan var poet och frihetskämpe. Han samlade människor till väpnat motstånd mot kolonisatörerna – främst britterna i ett krig för självständighet, mot förtryck. Ett krig som varade i tjugo år. Förutom poesin och frihetskampen ägnade han sig också åt religion. Han stred mot att den kristna kyrkan tog somaliska barn till kyrkans skolor och gjorde dem kristna, han menade att islam på detta sätt splittrades. Den somaliska frihetsrörelsen blev så småningom besegrad, när britterna ägnade sig åt de första flygraiderna över Afrika, och motståndet krossades. Det skulle dröja fyrtio år innan Somalia blev självständigt. Då mindes ingen nederlaget utan Saayid Muhammed

Ahmad Zahir är en ikon och en legend som kallats för "kungen av afghansk musik", "den afghanska näktergalen" eller "Afghanistans Elvis Presley". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Zahir var den som fick det afghanska folket i alla samhällsklasser att lyssna på musik och det är svårt att hitta någon som varit lika stillbildande som han.Det få vet är att hans historia lever vidare: i Sverige. I en lägenhet i Farsta sitter Abdul Jalill.  Under andra halvan av 1960-talet gick han i samma klass på gymnasiet som Ahamad Zahir. I Klassikern berättar han, i en unik intervju, om hur Amhad Zahir blev Afghanistans genom tiderna största artist. Ett program av Simon Moser.

Den franske tecknaren och grafikern Gustave Doré (1832-1883) illustrerade de verkligt stora klassikerna: Milton, Dante, Balzac, Poe, Byron och Bibeln förstås - i vissa fall har hans bidrag överlevt texterna som de ursprungligen ackompanjerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Milton, Dante, Balzac, Poe, Byron och Bibeln förstås - i vissa fall har hans bidrag överlevt texterna som de ursprungligen ackompanjerade. 1869 påbörjade Doré arbetet med en bok om jättestaden London tillsammans med skribenten Blanchard Jerrold. Doré arbetade i London tre månader om året, rörde sig i alla slags kvarter och eskorterades av polis till de allra värsta ställena. 1872 stod porträttet av staden klart och bestod av 180 graveringar. "London: A Pilgrimage" blev en stor framgång men kritiserades också för att den skildrade både fattigdom och "vulgäriteter". I Klassikern berättar Mats Arvidsson om bokens tillkomst och förlorar sig i bilder som fortfarande är djupt fascinerande.

Denne galjonsfigur för den franska viskonsten som skrivit mer än 700 sånger har en förmåga som ingen annan att ständigt förnya sig. En Klassiker av Kerstin Berggren från 2011 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1868 begåvades landets folkskolebarn med en bok på 564 sidor med läsning i blandade i ämnen: dikter, fabler, vetenskap, geografi också vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. Tidigare var det katekesen och psalmboken som gällde. Första upplagan var på 25 000 exemplar och inom tre år trycktes ytterligare 75 000 böcker. Som alltså skulle lära landets barn vad som var värt att veta. Det handlar om "Viborgska gatloppet" och "Slaget vid Svolder", och "Göken" och "Hjorten", "Livet vid fäboderna" och "De ätliga svamparna". Här kunde man av George Washington lära sig vikten av att alltid tala sanning, även om man hade sågat ner päronträdet.Men läseboken var förstås begränsad till det som var lämpligt. Läsebok för folkskolan skapades i en tid av nationsbyggande och identitetskapande och den gav oss vår nationalsång, den formade det som länge var en nationell litterär kanon och de många skildringar

Fånge i Kaukasus av Aleksander Pusjkin. Och av Michail Lermontov. OCH av Lev Tolstoj. Och så vidare ända in i våra dagar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Wadström berättar om en snart 200-årig tradition i den ryska kulturhistorien. Det börjar år 1820 när nationalskalden Alexander Pusjkin skriver en långdikt som skulle bli väldigt populär i hans samtid. Pusjkin är 21 år gammal och den slutliga versionen av dikten är klar året därpå. Dikten får titeln Kavkazkij plennik, fånge i Kaukasus, och är den romantiska berättelsen om den tillfångatagne ryssen som får hjälp att fly av en ung, vacker kvinna i byn där han hålls gisslan. Men litteraturen då och ryska filmer av idag speglar också en brutal och högst aktuell verklighet.

När Ariane Mnouchkine och hennes teatertrupp Théâtre du Soleil, på filmfestivalen i Cannes 1978, gick in sig i salongen på galavisningen visste de att de franska kritikerna redan skrivit sin avrättningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två års arbete, en stor budget som spruckit, 120 skådespelare, 600 statister, 1300 kostymer, 220 scenerier. Slutresultat: en fyra timmar lång film som kritikerna sablade ner för att den handlade för lite om... Molière.Men galapubliken jublade och Mnouchkine lyckades vända nederlaget till både en publiksuccé och till en konstnärlig triumf som står sig än i dag. En film om teatern som liv. Om truppen som en familj. Om en man och ett helt sekel. Två års arbete, en stor budget som spruckit, 120 skådespelare, 600 statister, 1300 kostymer, 220 scenerier. Slutresultat: en fyra timmar lång film som kritikerna sablade ner för att den handlade för lite om... Molière. Men galapubliken jublade och Mnouchkine lyckades vända nederlaget till både en publiksuccé och till en kons

"Jag tror inte jag varit riktigt varm någon gång sedan i somras" De saliga orden är Nils Karlsson Pysslings. Han och Bertil har just fått eld i den lilla blå kakelugnen i råtthålet och en vänskap gror i värmen. Astrid Lindgrens novell från 1949 om två små gossar som förenas av ensamhet är en klassisk berättelse om sorgerarbete och nyorientering, men innehåller också finurliga referenser mellan arkitektur, heminredning och det undermedvetna. Fast vad händer om en filmregissör missförstår alltihop? Jenny Teleman tar sig an Nils Karlsson Pyssling. Killevippen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Serieförfattaren Sofia Olsson har träffat Cecilia Torrud som skapat en av Sveriges mest populära serier någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den börjar med smulor och tonårsångest, och slutar med att äldsta barnet Mia, flyttar hemifrån. 1985 debuterade Cecilia Torudds Ensamma mamman på Dagens Nyheters Namn och nytt-sida och allt som allt blev det 500 seriestrippar, tecknade under tre år. För Cecilia Torudd var serien som en slags självterapi efter ett par kaotiska och utmattande år som tonårsförälder. Den blev med tiden till av Sveriges mest populära serier någonsin och har sedan starten alltid gått i någon svensk tidning någonstans. Sofia Olsson har i Klassikern tillsammans med Cecilia Torudd återsett de eviga smulorna, de skoltrötta tonåringarna, fästmannen med bekräftelsebehov, den gamla pappan med dödsångest och så den aldrig ensamma och ändå alltid Ensamma mamman.

Sommaren 1975 hade Stephen Spielbergs Hajen premiär och gjorde succé på ett sätt som Hollywood inte sett maken till. Sofia Bagge dyker på djupt vatten i Klassikern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmbolaget hade storsatsat efter framgångsrika testvisningar och lät filmen gå upp på många biografer över hela USA samtidigt. Tidigare hade nya filmer visats på ett fåtal biografer för att sen, beroende på mottagandet, sprida sig över landet. Hajen blev startskottet för de amerikanska filmbolagens stora sommarsatsningar och den brukar kallas för "The Father of the Summer Blockbuster". Men halva filmen hinner faktiskt gå innan vi för första gången får se hajen! Och vad vore filmen utan den pulserande musiken? Filmen förändade helt synen på hajar och skapade en mängd falska föreställningar om ett havets monster. Peter Benchley som skrev originalberättelsen med samma namn som filmen, ångrade sig senare i karriären och blev en engagerad hajaktivist. Han ska ha sagt att om han visste vad boken skulle inne

Upplägget var det enklast tänkbara; ett förlossningsrum, en svettig mammam en blek pappa och en superpedagogisk barnmorska. En dramaturgisk urscen som fick några att stänga av teven men desto fler att sitta kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upplägget var det enklast tänkbara; ett förlossningsrum, en svettig mamma och en blek pappa och en superpedagogisk barnmorska. En dramaturgisk urscen som fick några att stänga av teven men desto fler att sitta kvar.  Dokumentärserien Barnmorskorna sändes under åtta onsdagar, våren 2008 i SVT. Det blev en succé med närmare en miljon tittare per avsnitt. Det visade sig också att det var somliga som var lite mer än bara intresserade. Som blev besatta, som spelade in avsnitten och såg dem om och om igen på SVT play.Nina Asarnoj träffade två av de besatta, Clara Mannheimer och Anna-Klara Bratt för ett samtal om livets mirakel och förlossningsfrossa.

Ingen kunde strukturera feber som författaren Stina Aronson (1892-1956). Katarina Wikars läser om Feberboken, Aronsons modernistiska manifest från 1931 och upptäcker ord som fortfarande bär: "bitterbrev", "samhällsmikrober", "nervspetsliv". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Feberboken publiceras under pseudonymen Mimmi Palm och är en delvis självbiografisk roman om författarens förhållande med Artur Lundkvist. (Sändes första gången 17/10 2009)

1900-talets utan jämförelse mest spridda revolutionära skrift är den i fickformat tryckta Maos lilla röda. Boken heter egentligen Citat ur ordförande Maos verk och är precis det: 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos verk, militärpolitiska skrifter och viktigare tal. Boken var tänkt att fungera som en handbok i genomförenadet av Kulturrevolutionen och ambitionen var att det skulle finnas en "lilla röda" per innevånare i landet (750 miljoner, 1967). Den slutgiltiga upplagan blev dock flera miljarder exemplar och 100-tals tryckerier var i åratal helt sysselsatta med mångfaldigandet. Efter att Mao Zedong avlidit 1976 uppmanades dock de kinesiska medborgarna att lämna sina exemplar till pappersinsamlingen och 1979 förbjöds fortsatt försäljning av boken, som sedan dess inte tryckts i Kina, annat än i piratutgåvor. Editionshistoriskt sett, och sådant bör man ju vara noggrann med när det gäller en "helig skrift", har det funnits tre principiellt mycket särskilda utgåvor. En första upplaga inna

Tidningen som grundades 1892 av läraren Stina Quint hette då Folkskolans Barntidning. 1950 bytte man namn till Kamratposten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från början var det mer av en pysseltidning med läsning för barn, men på sextiotalet ändrade tidningen inriktning och blev mer politiskt orienterad och tog även upp frågor om sexualitet. Under chefredaktören Margareta Toss, som arbetade på Kamratposten mellan 1957-1979, ställde sig tidningen allt tydligare på barnens sida och drev barnens egna frågor. Nina Asarnoj har besökt redaktionen där Ola Lindholm sedan 2006 arbetar som chefredaktör och även talat med två KP-läsare: Moa Larsson och Klara Andersson för att undersöka vad det är med KP som lockar nya generationer och hur tidningen har utvecklats i takt med tiden.

1909 färdigställde konstnären Richard Bergh efter flera års arbete det stora porträtt av Gustaf Fröding där poeten sitter i sin sjuksäng med armarna i kors och blicken i fjärran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har blivit ett av det mest omedelbart igenkännbara verken i den svenska konsthistorien och står på spiselkransen i stora salen på Nedre Manilla i Stockholm som ett av portalverken i Bonniers porträttsamling. Bergh ville från början måla porträttet direkt på väggen i villan, men husbygget drog ut på tiden. Istället blev resultatet "en färglagd teckning" som Bergh själv kallar det i essän Några ord till Frödings bild. I år var det 100 år sedan Gustaf Fröding dog, 50 år gammal och Klassikern tar idag därför tillfället i akt att titta närmare på "Frödings bild" som poeten, till konstnärens lättnad, aldrig själv såg: "därtill fruktade jag för mycket hans dom."I programmet medverkar konsthistorikern Nina Öhman och uppläsare är Ludvig Josephsson.

Angela är 14 och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut. När den amerikanska tv-serien Mitt så kallade liv (My So-Called Life, skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman) hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar. 13-åriga Claire Danes lyser med en sån kraft i huvudrollen, att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given. Ingen som har sett serien kan glömma hur det känns att kyssa Jared Leto för första gången. I veckans Klassikern återvänder Karin Arbsjö till serien som förgyllde hennes tonår - men som lades ner efter bara 19 avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut. När den amerikanska tv-serien Mitt så kallade liv (My So-Called Life, skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman) h

Den blev föremål för flera rättegångar och censurförsök. Och älskad av många för sin fria och experimentella blandning av sex och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klassikern idag handlar Vilgot Sjömans Jag är nyfiken gul. En film om idealism och realiteter och inte minst om att vara en ung kvinna i Sverige, 1967. Lena Nyman gör huvudrollen som den "nyfikna" och hon guldbaggebelönades för sin insats. Men hon fick också utstå kraftiga påhopp, inte minst från filmkritikerhåll, för att hon visade upp sig naken och för sin kroppsform. Även dåvarande ecklesiastikministern Olof Palme kritiserades för sin medverkan i filmen. Efter en tvist med den amerikanska tullen som beslagtog filmen släpptes Jag är nyfiken gul också i USA och den är fortfarande en Sveriges mest framgångsrika filmexporter genom tiderna. Måns Hirschfeldt har sammanställt programmet där också Göran Sommardal talar om filmen och dessutom hör vi intervjuer ur radioarkivet med Lena Nyman och Vilgot Sjöman. Samt Lennart Swahns berö