P4 Kultur

Vem har inte hört talas om Daniel i lejongropen? Om Moses i vassen, delningen av Röda havet? Om Adam och Evas möte med ormen eller Judaskyssen? Berättelserna i världens mest spridda bok bibeln är väldigt många och nedtecknade under hundratals år i olika syften, av många olika skribenter. Så det är ju inte så konstigt att man höjer lite på ögonbrynen när man hör att Göteborgs Stadsteater sätter upp hela bibeln i en enda föreställning. Att ta sig an uppgiften var också mycket riktigt en rejäl utmaning bekräftar manusförfattaren Niklas Rådström. – Det är viktigt att handskas med det här materialet med respekt både för tro och tvivel, säger han. Nu spelas den fyra och en halv timmar långa föreställningen för fullt, och P4 Kulturs reporter Malin Sandberg tar oss med bakom kulisserna. Dessutom får vi höra en krönika av Viktor Hariz om en tidig teaterinsats som en av de tre vise männen i skolans julspel. Han ställer frågan: hur hade våra traditioner sett ut om vi hade hört berättelser om Muhammeds liv sedan vi var

En våg av soul på svenska sköljer över landet. I P4 Kultur fredag kväll träffar vi två av de hyllade nya soulsångarna, Aleks i Stockholm och Albin Gromer i Malmö. Karin Arbsjö har mött stjärnorna som sjunger med själ och hjärta och skriver texter som berör. På den svenska soulhimlen lyser just nu Albin Gromer och Aleks klarast. Men det var inte de som började med soul på svenska. Det var det Lisa Nilsson som gjorde och männen bakom hennes stora hit Himlen runt hörnet; Mauro Scocco och Johan Ekelund. På sin tid banbrytande musik, som 20-årsjubilerar i år. Men medan soul på svenska i början av 90-talet hade rötter främst i R'n'B, bottnar mycket av dagens svenska soul i hip hop-musiken. I P4 Kultur fredag tar musikjournalisterna Anna Hellsten och Ametist Azordegan oss med på en resa genom den svenska soulens historia och in i framtiden. 

I år är det 100 år sedan August Strindberg dog. Och författaren, dramatikern och konstnären uppmärksammas runt om i hela landet under våren, inte minst på de olika teaterscenerna. I veckans P4 Kultur möter vi två av regissörerna som tagit sig an Spöksonaten och gjort nya tolkningar av Strindbergs drömska dramatik. I vår sätts flera av August Strindbergs pjäser upp, men det är inte hans berömda realistiska pjäser som Fröken Julie som spelas. I stället är det främst dramatiken där drömmar och associationer styr som dominerar på scenerna och den som vill kan se tre uppsättningar av Spöksonaten, två av Ett drömspel och två av Till Damaskus. I dagarna har två helt olika uppsättningar av Spöksonaten premiär. En pjäs om ett hus där en spöksupé pågår - och som kan tolkas och sättas upp på helt olika sätt. P4 Kulturs Hedvig Weibull har mött regissören Malin Stenberg på Dramaten. I sitt projekt "Satans Strindberg" utmanar hon bland annat den mer traditionella uppsättningen av Spöksonaten som samtidigt spelas under sa

Den som försöker skildra någon annans liv i bok- eller dokumentärform har många utmaningar framför sig. För hur långt kan man gå när man berättar en annan persons historia? Och var går gränsen? Det försöker vi reda ut i veckans P4 Kultur. Kajsa Carlsson har träffat Sara Broos som följde sin nära vän, konstnären Lars Lerin, med kameran i tre års tid. Vi möter också David Lagercrantz som skrev boken om Zlatan Ibrahimovic. I början av februari premiärvisades För dig naken, filmen om konstnären Lars Lerin och hans man Manoel Marquez, kallad Junior, och deras kärlekshistoria. Dokumentären är resultatet av tre års filmande där Sara Broos följt paret från första träffen, i sovrummet, i sorg och över axeln på bröllopsfotografen. Det blev intensivt, och vänskapen förändrades i och med filmen, berättar Sara Broos. Men det har inte avskräckt henne och nu ger hon sig på ett nytt och ännu mer privat projekt. Nu vänder hon kameran mot sig själv och sin mamma, konstnären Karin Broos. Att hitta Zlatans språk tog lång tid f

Vi har nog alla stött på dem någonstans. På bröllopsfester, after ski, på charterresan eller när arbetsgivaren bjuder på kalas. P4 Kultur handlar om covers den här veckan, och om banden och artisterna som lever på att spela andras låtar. Viktor Hariz träffar bandet The Gravedigger And The Teacher som bara spelar andras låtar, men inte vill kalla sig coverband. The Gravedigger And The Teacher har specialiserat sig på amerikansk folkmusik och gör egna versioner av gamla fackliga kampsånger, och det får gärna vara låtar som ingen känner igen.  Efter tre år som band får medlemmarna i The Gravedigger And The Teacher fortfarande frågan när de ska börja skriva egna låtar, när det ska bli "på riktigt". – Men vi trivs med att spela gammal musik som vi tycker om, säger Sofia Nilsson som sjunger i bandet. Men det finns ju så många sätt att göra det där på. Att göra andras musik till sin egen. Man kan byta rytm, arrangemang och till och med språk. På Jamaica finns en kultur av att alltid göra en dansvänlig version av d

Få byggnadsmaterial har med tiden blivit så baktalade som eternitplattorna. Efter en asbestskandal på 70-talet fick "torparkexen", eller "fattiglapparna" som de också kallades, ett grundmurat dåligt rykte. Men nu håller eternithusen i Sverige på att bli allt ovanligare. Och i takt med det börjar deras kulturhistoriska status höjas. Vår reporter Stefan Westrin bjöd med byggnadsantikvarien Erika Åberg, och författaren och journalisten Elisabeth Aagård på en eternitspaning i Gävle, för att se hur husen står sig idag. Ett rött hus med vita knutar. Det är väl så vi oftast föreställer oss ett typiskt svenskt hus, och de flesta av oss tycker nog att det är rätt fint också. Men i mitten av förra seklet så var det många som ändå valde att ge sina hus en tåligare fasad än en av trä, som behöver ständigt, både kostsamt och tröttsamt, underhåll. Man valde att sätta eternit på huset, som kaxigt lovade att hålla för evigt. Men inget varar för evigt, inte ens eternit. Och nu finns det inte så många eternithus kvar. Vad sk

Det brukar handla om varelser som vampyrer eller gengångare när skräckboksförfattaren John Ajvide Lindqvist skriver. Men nu när han är Dramatenaktuell med en pjäs, så är det helt vanliga dansbandsmusiker som står i fokus. I helgen har Fem kända musiker döda i seriekrock premiär, med bland andra Reuben Sallmander i en av rollerna. Musik är förvisso inget nytt i John Ajvide Lindqvists berättelser, han refererar ofta till musiktexter. Om vad musiken betyder för honom, och om det är dramatik som väntar nu mer än skräck, berättar han i veckans P4 Kultur. Laila Carlsson har träffat honom. John Ajvide Lindqvist har ett förflutet som trollkarl och ståuppkomiker. Kan hända är det därför han fascineras så över dansbandsmusikernas jobb och tillvaro, säger han. Och han tänker då speciellt på dem som inte spelar på heltid. För det är något med det där att åka iväg ett helt gäng musiker, rigga scenen och instrumenten, och under en kväll sjunga om den eviga kärleken. Det blir som att bygga upp ett slags alternativ verklig

Sågspånsdoft, sjölejon och sockervadd. Eller flygande motorsågar, halsbrytande trapetskonster och knivkastare. Cirkus kan vara så mycket, och i veckans P4 Kultur följer vi med Malin Sandberg när hon besöker nycirkusen Cirkus Cirkör i Göteborg. De har inga djur med i sina föreställningar, men de våghalsiga numren är desto fler. Och tanken bakom showen rymmer både mod och hjärta. Cirkus Cirkörs föreställning Wear it like a crown handlar om att våga misslyckas och att inte vara rädd för risker. Var den du är, och bär dina svagheter med stolthet! Men misslyckas artisterna med sina nummer kan det går riktigt illa. Vi träffar Jesper Nikolajeff, med artistnamnet Nerves of Steel, knivkastaren som i den här föreställningen jonglerar med motorsågar. Han beskriver hur man långsamt får vänja sig av med rädslan. Men riskerna är också det som är charmen med att gå på nycirkus, enligt cirkusdirektören och grundaren Tilde Björfors. Och med de våghalsiga numren vill hon skicka ett budskap till publiken. – Det enda jag är ut

Cilla Ramnek är designern och stylisten som ser mönster i allt och började lägga pärlplattor som vuxen. Hon slog igenom 1999 med en fem meter bred pärlplatta i färgglada mönster och sedan dess har hon kommit att associeras med den enkla tekniken och med stormönstrade färgrika tyger. I veckans P4 Kultur möter Hedvig Weibull Cilla Ramnek som berättar om sitt konstnärskap och sin förkärlek för utskällda material. Insidan av kuvert, busstidtabellen eller en reklamfolder, allt kan vara början på ett mönster för Cilla Ramnek. Något som måste utforskas och bearbetas vidare. Hon beskriver det som ett inre tvång. Så har det varit sedan hon var tre år gammal, och något annat förhållningssätt finns inte. Och mönster, det finns det överallt. – Det är bara i den rena naturen jag inte ser mönster, säger Cilla Ramnek. Det är många av oss som har mönster inpräntade på näthinnan, och i våra hem. De återkommer dessutom. Det som prydde kopparna hemma i köksskåpen på 1960-talet blir plötsligt populärt igen och det gamla porsli

I veckans P4 Kultur gläntar vi på porten till musikern Hans Appelqvists säregna världar. Han är en av Sveriges mest framstående inom experimentell musik och arbetar i gränslandet mellan konst och musik. I december gav han ut sin nya skiva som heter Sjunga slutet nu, och snart premiärvisas hans halvtimmeslånga film med samma namn. Filmen handlar om den äldre kvinnan Theodora som bor i ett hus vid en sjö i skogen och hennes vänner, pojken Vissen och det svävande klotet Sot. Att det blev en film nu, efter att under tio års tid ha gett ut musik, handlar om utmaningar. – Många av besluten som kan verka konstnärliga handlar om att jag är nyfiken på något rent tekniskt. Jag har inte gjort det innan och vill testa. Film var en sådan grej, säger Hans Appelqvist när Karin Arbsjö träffar honom i hans studio i Malmö. Känslan av osäkerhet, vad som är dröm och verklighet och vad en konstnär egentligen menar, den kan dyka upp även i biosalongen. David Lynch är till exempel en mästare på obegriplighet, och verkar trivas me

2011 var ett omvälvande år på många sätt, inte minst politiskt. När den amerikanska tidskriften Time valde 2011 års person att sätta på framsidan av sitt decembernummer, blev det varken någon megakändis eller någon företagsledare - det blev demonstranten. 2011 var revolutionernas år. I veckans P4 Kultur får vi träffa journalisten och fotografen Mia Gröndahl som sedan tio år bor i Kairo i Egypten. Hennes bok med foton från Tahrirtorget ligger på topp tio på den egyptiska bokförsäljningslistan. Med ett så speciellt år bakom oss, med stora världshändelser, vad väntar 2012? Dessutom fördjupar vi oss i fagra nyårslöften, löften som har en tendens att spricka redan några dagar in på det nya året. Författaren Gunilla Thorgren, som var med och startade Grupp 8 i Stockholm på 60-talet, kom ut med boken Ottar och kärleken i augusti i år. För oss berättar hon om Ottar, eller Elise Ottesen-Jensen som hon egentligen hette. Och om hur det har varit att arbeta med boken om den mycket starka kvinnan och pionjären inom sexu

Serafer, keruber, ärkeänglar, skyddsänglar och amoriner... Tron på änglar och vad de har för betydelse för oss människor har varierat genom århundradena. Men klart är att änglar har en speciell plats inte bara inom religionen utan även inom kulturen än idag. Det vimlar av dem inom konsten, litteraturen, musiken och på filmduken, och så här års hänger de tätt i julgranarna. Men vart kommer tron på änglar från och hur kommer det sig att de har fått något av en renässans i våra dagar? Det tar vi oss en närmare titt på i veckans P4 Kultur, då Laila Carlsson åker till Uppsala och träffar Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap vid Uppsala universitet. Vid den teologiska institutionen i Uppsala ger man i vår en kurs som heter Änglar och demoner. Den syftar inte på författaren Dan Browns kioskvältare utan på hur änglar och demoner har uppfattats genom århundradena och vilken plats de har och har haft inom kultur och religion. En av dem som håller i kursen är Kajsa Ahlstrand, och hon berättar för oss om hur

Snart är julen - den stora hemvändarhögtiden - här, då många återvänder till sin barndomsbygd och kanske till och med till sina barndomshem för att fira tillsammans med föräldrar och andra släktingar. Det är att återse och bli återsedd. Påmind om hur det var, kanske fortfarande är eller har blivit. I veckans P4 Kultur får vi träffa hemvändarna Jon Perman och Karin Bäckström, som flyttade från asfalt och tjutande sirener till en liten stuga långt ute i skogen. Att vända hem blev för dem en början på deras gemensamma konst-, mode- och musikprojekt [krig]. Vår reporter Stefan Westrin följde med dem till stugan där allt började. När Jon Perman och Karin Bäckström bildade duon [krig] bestämde de sig för att lämna Göteborg respektive Berlin för att flytta till en gammal stuga i skogen i lilla Lumsheden precis på gränsen mellan Gästrikland och Dalarna för att kunna koncentrera sig på sitt projekt. Under ett halvår i isolering och utan distraktioner fick de ro, utrymme och tid att utveckla en egen värld.  I veckans

I ett sekulariserat land som Sverige är det många som inte sätter sin fot i kyrkan ens på julottan, som aldrig ber en bön och som inte tänker så mycket på det där med andlighet. Åtminstone inte i religiös bemärkelse. I Östmark i norra Värmland bor och verkar prästen Johan Bonander. Han är förstås en av dem som ägnar gud och kyrkan långt mer tid än de flesta. Men han är också brandman och polispräst bland annat. P4 Kulturs reporter Håkan Jäder har träffat honom för att tala om hans många roller i bygden. I veckans program tittar vi även närmare på hur präster skildras i svensk film. Intresset för präster på film började med Nattvardsgästerna av Ingmar Bergman, berättar teologen Susanne Wigårds Yngvesson, lektor i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm. Filmen har några år på nacken men är fortfarande intressant. Pernille Nordström har träffat henne för att samtala om olika filmpräster som satt spår i den svenska filmsjälen. Som till exempel Henning i Änglagård, eller prästen Stig i Så som i himmelen. Susa

När det blev känt att Tomas Tranströmer är årets Nobelpristagare i litteratur, gick det ett sus genom Sverige. På arbetsplatser och i bussar och på torg brast folk ut i ett kollektivt äntligen. Tranströmers dikter hör till de mest älskade och översatta. Och några av hans allra mest kända dikter som "Romanska bågar" är andliga. Utan att för den sakens skull nödvändigtvis vara religiösa, eller bundna till en särskild tro. Snart är det dags för den stora Nobelbanketten i Stockholms stadshus då Tomas Tranströmer ska tilldelas 2011 års Nobelpris i litteratur. Det är ett pris som många svenskar hoppats på, men kanske aldrig riktigt vågat tro på. Under sitt långa diktarliv har Tranströmer ändå inte publicerat fler texter än att de ryms i en eller ett par samlingsvolymer. Men det han har skrivit har spridits och älskats världen över och hans texter har översatts till 60-talet språk. Kanske är det hans sätt att använda metaforer som fängslat så många läsare, och hans sätt att fånga andligheten både i människa och na

Den här veckan handlar P4 Kultur om sporten som försvann och återuppstod. Rullskridskosporten rollerderby var på 40-talet fram till 70-talet en stor sport, framför allt i USA. Men populariteten dalade efter uppgjorda matcher och under ett par decennier försvann den närmast helt. På 2000-talet väcktes sporten till liv igen, nu som en undergroundrörelse. Och de senaste åren har rollerderby växt lavinartat även i Sverige. Vi får följa med på derbymatch mellan Norrlandslagen Luleå Slaughters Daughters och Umeå Radical Rollers. Viktor Hariz träffar bland andra Abba den snabba och Roadkill, två av nyckelspelarna i matchen som får ett oväntat resultat. Och Malin Sandberg följer med när Göteborgslaget tränar i en ruffig lokal. Visst är det mycket attityd i sporten, men det handlar även om hård träning, säger Angie Action i Gothenburg Roller Derby. Det är bara tjejer som spelar rollerderby i Sverige, men i USA finns det mixade lag. Och idag finns det lag i bland annat Stockholm, Malmö, Göteborg, Umeå, Luleå, Helsing

Mer än 10 000 barn i Sverige har en mamma eller pappa som sitter i fängelse. För tre år sedan startade projektet Godnattsagor inifrån på Fosieanstalten i Malmö. Projektet går ut på att föräldrar som sitter i fängelse läser in godnattsagor på CD till sina barn - på utsidan. P4 Kulturs Karin Arbsjö åkte till fängelset i Ystad för att träffa en av internerna som har varit med i projektet. Godnattsagor inifrån är ett samarbete mellan Kriminalvården, Malmö stadsbibliotek och Bryggan, en organisation som arbetar med barn till föräldrar i fängelse. Projektet startades 2008 av Karin Johansson och vid bokmässan i Göteborg fick hon pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet 2011. Men trots projektets positiva effekter är dess framtid oviss, på grund av Kriminalvårdens hårda sparkrav. Godnattsagor inifrån är framför allt till för barnen, men även föräldrarna får ut mycket av att delta i projektet. Att läsa in sagor på CD är ett sätt att vara delaktig i barnens uppväxt. På fredag den 25 november har dokumen

När en svensk film rollsätts, hur tänker man då? Måste en universitetsrektor eller banktjänsteman vara medelålders och vit? Måste en pizzabagare ha ett sydeuropeiskt utseende och en jazzmusiker vara svart? Har stereotypa karaktärer blivit en norm? Någon som har ägnat det här stor eftertanke är Hynek Pallas, som har skrivit avhandlingen Vithet i svensk spelfilm 1989-2010. Hynek Pallas är filmkritiker och filosofie dr i filmvetenskap, och han menar att vi behöver se vitheten och synliggöra den. Den vita hudfärgen är norm - men hur är den normen konstruerad? Och hur påverkar det hur vi ser på oss själva och andra? P4 Kulturs Amanda Ooms har träffat honom för att ta reda på det. Artistkatalogen är ett sökverktyg på nätet där rollsättare kan få överblick över svenska skådespelare och deras meriter. Som svensk med annan hudfärg än vit kan det bli problematiskt när man ska definiera sig själv. Det säger skådespelarna David Nordström och Jimmy Endeley, båda uppvuxna i Sverige på lingon och mjölk men med rötter i Su

Författarna Anna Jörgensdotter, Helene Rådberg och Carolina Thorell är alla tre uppväxta i Sandviken i Gästrikland. Alla har de funderat på hur det har format dem att växa upp i ett litet brukssamhälle, och de har saknat en historieskrivning över kvinnornas Sandviken. Nu håller de på att skriva en tillsammans. Veckans P4 Kultur handlar om kvinnorna vid bruket. Vår reporter Stefan Westrin har följt författarnas arbete med att skriva om kvinnorna vid bruket. Via kanalen, tvätteriet och kommunens arkiv tar historien form, den om Sandvikens ännu inte berättade kvinnohistoria. Att Anna, Helene och Carolina har vuxit upp utan kvinnornas historia i Sandviken, har skadat dem, menar de. För att om man inte har tillgång till sin historia så blir man identitetslös, säger de. Då och nu hör ihop. Men nu blir det alltså ändring på det. Boken om kvinnorna vid bruket ska vara klar nästa år då Sandviken 150-årsjubilerar. Dessutom får vi höra om det pågående samarbetet mellan biblioteket och Sveriges Radio i Gävleborg där ma

I veckans P4 Kultur är det barnen som är i fokus. Vad tycker en sexåring egentligen om kultur? Under en hel dag, från morgonen i Malmö till kvällen i Umeå får vi träffa barnen Herman, Vega, Olga, Doris och Leo, som berättar vad de tycker om och inte tycker om. Och även om de inte vad ordet kultur betyder, så är de liksom andra barn både stora kulturkonsumenter och producenter. Vad har dinosaurier gemensamt med Kajsa Kavat, Håkan Hellström och fladdermöss? Svaret är att de är coola och stora favoriter hos barnen i veckans program. Det handlar om drömmar, monster och musik. Om att forfarande ha hela skolgången framför sig och ändå från vuxna hela tiden höra att man har blivit så stor.   Och så får vi tips om hur man bäst fäller en tyrannosaurus rex. Lätt gjort, om man får tro Leo från Umeå.