P4 Kultur

Lars Jonsson heter ornitologen som blivit världskänd för sina moderna fältböcker och fågelmålningar. Sedan han var mycket liten har fågelskådandet varit hans passion och idag räknas han som en av de främsta svenska naturkonstnärerna. Från ateljén på södra Gotland ser Lars Jonsson fåglarna lämna ön varje höst och återkomma varje vår, och han har gjort det till sin specialitet att måla av dem genom tubkikaren. Kanske finns det ingen starkare symbol för tidens gång än flyttfåglarna om hösten. I mitten på oktober har alla mindre sångare flyttat söderut och så här års sträcker gässen i v-former över himlen. I veckans P4 Kultur följer vi med fågelmålaren Lars Jonsson när han tar vår reporter Hedvig Weibull med sig ut till havet och sjöfåglarna i sin gröna folkabuss.

Pernilla August filmdebuterade i Roy Anderssons film "Giliap" redan 1975 och har sedan dess gjort en rad olika film- och teaterroller. Men numera står hon även bakom kameran och regidebuten Svinalängorna har höjts till skyarna. Filmen är Sveriges Oscarskandidat och har belönats med Nordiska rådets filmpris. Veckans P4 Kultur ägnar vi åt skådespelaren som alltid längtat till andra sidan kameran. Mest känd är Pernilla August för sina rolltolkningar i Ingmar Bergmans uppsättningar, och förstås som Anakin Skywalkers mamma Shmi Skywalker i Star Wars. Men hon började karriären redan som åttaåring som barnskådespelare på Vår Teater i Stockholm på 60-talet. 1979 kom Pernilla August in på Statens Scenskola och hon var bara 21 år när Ingmar Bergman handplockade henne till rollen som barnflickan Maj i Fanny och Alexander. Svinalängorna är den prisbelönade skådespelerskan Pernilla Augusts regidebut. Filmen, som är baserad på den storsäljande boken med samma namn skriven av Susanna Alakoski, hade världspremiär vid Vened

I veckans P4 Kultur ska vi till Folkets park, en plats som idag ofta handlar om förnyelse eller förfall. Om att överleva och leva upp eller förgöras av tidens tand. En Folkets park som verkligen har blommat upp på nytt är också Sveriges allra första: Malmö Folkets park och Moriskan. Folkparkerna uppstod i Sverige i slutet av 1800-talet. Innan hade det varit dans bort i vägen, vid vägskälen där ungdomar och spelmän samlades för roa sig; dansa, svärma, supa och ge varandra på käften. I och med industrialismen så hade även arbetarna fått lite fritid, och med folkparker - där det var förbjudet att servera alkohol, kanske man kunde få lite kontroll på samlingarna. Samtidigt kunde folk roa sig om lördagskvällarna med dans, pilkastning och karusell utan att det kostade skjortan. De sista femtio åren har emellertid varit en utdragen skymningstid för folkparkerna. Många folkparker har övergivits och ligger numera i ruiner. Fotografen Jan Jörnmark har skildrat bland annat dessa i två böcker om övergivna platser. Han

Böcker, böcker, böcker... Så långt ögat kan se - böcker. Staplade, uppradade, omtalade, nysläppta knappt uppackade och nyupptäckta böcker. I veckans program får ni följa med P4 Kulturredaktionen till bokmässan i Göteborg, in i trängseln och bakom kulisserna. Kändistätheten på bokmässan i Göteborg får vilken innenattklubb som helst att förläget blekna om kinderna. Internationella storheter som Nobelpristagarna Herta Müller och Mario Vargas Llosa var på plats förstås, liksom punkdrottningen Nina Hagen och bokaktuella Hollywoodfrun Maria Montazami. Men i P4 Kultur får vi träffa en annan omtyckt och omtalad blondin - Kikki Danielsson, som även hon är bokaktuell med självbiografin Kikki Danielsson - Ett schlagerliv. På andra våningen på bokmässan finns en stor avdelning för bara böcker om mat. Här trängs kockar och författare med matglada besökare bland scener och hyllor. Lisa Eisenman Frisk var på mässan med systern Monica Eisenman; tillsammans har de författat flera kokböcker och nu släpper de något av en ming

Förr kallades de glesbygdsromaner med författare som Torgny Lindgren, Sara Lidman och Kerstin Ekman som frontfigurer. Nu har berättelserna om det mörka och hårda livet på landet fått ett nytt samlingsnamn - Country Noir. Men vad betyder det? Och frågan är om det tjänar de berättelser om landsbygden, som vågar ta steget ut och berätta om människor på landet med djup och allvar. I veckans P4 Kultur får vi träffa författaren Ola Nilsson - som i vår kommer med sista delen i en trilogi om ett litet samhälle i Norrland. De första två delarna Hundarna och Änglarna släpptes förra året respektive i våras. I böckerna får man i huvudsak följa unga personers tuffa levnadsöden. Country Noir, eller Glesbygds Noir, är en ursprungligen amerikansk genrebeteckning för litteratur som skildrar människor som lever på landsbygden. Det är ofta det hårda livet i en karg miljö som böckerna berättar om. Och hit brukar Ola Nilssons verk räknas. Glebygdens mest marginaliserade människor kallas ibland föraktfullt för "White Trash" - et

Stålställningar att hänga knäveck i och bildäck att gunga på, och så en ordentlig rutschkana. Så ser många lekplatser ut fortfarande. Men det har ändå hunnit hända en hel del sedan man på 50- och 60-talen ville bygga bort farorna med att barn lekte nära bilarna på gatan och man byggde säkrare lekplatser, som också blev mötesplatser. Där säkerhet var ett ledord förr när man anlade nya lekplatser har kreativitet blivit ett nu. I veckans P4 Kultur spänner vi på oss gallonbyxorna och gräver oss ner i nya och gamla sandlådor. I Malmö har man satsat stort på unika temalekplatser. Hittills finns tjugo stycken olika i stan, och fler håller på att byggas. I Kroksbäcksparken i Malmö finns också världens första puckelbollplan. Det är en interaktiv skulptur, skapad av konstnären Johan Ferner Ström. Ett slags fantasifull och förvrängd fotbollsplan som öppnar upp för kreativa lekar. Vår reporter Karin Arbsjö spände på sig fotbollskorna och träffade landskapsarkitekten Emma Jonasson. Många av de lekplatser som vi tycker ä

Hårdrock och metal har nog aldrig varit så populärt som idag. Arenor, festivaler och skivbutiker svämmar över av tunga riff och smattrande trummor. Men vad är metal egentligen, och vad skiljer dagens hårdrocksscen från dåtidens? I veckans P4 Kultur pratar vi med musiker, arrangörer och fans och försöker hitta kärnan i det som kallas Metal. För musikerna handlar det om att ge allt på scen. Publiken är där för musiken - javisst. Men lika mycket för showen, för metal är de stora gesternas musik. Spektakulära scendräkter, mycket smink och eldspelare som slickar taket. Det kan inte bli för mycket. Men metal kan däremot vara väldigt mycket; från pastellfärgad pudelrock till ångestsvart dödsmetall. P4 Kulturs reporter Viktor Hariz tar med oss in i metalmusikens labyrinter.  Om ett par veckor kommer boken Blod Eld Död, en svensk metalhistoria ut i handeln, skriven av Ika Johannesson och Jon Jeffersson Klingberg. Och den som vill njuta hårdrock på bio har långfilmen Bröderna hårdrock, att se fram emot nästa år. Regi

Sjung Krakel Spektakel eller Här dansar Herr Gurka och många svenskar kan fortsättningen utantill - musikaliska ordlekar som författaren Lennart Hellsing haft med sig sen barnsben. Nyss fyllda 92 är han still going strong och arbetar på som vanligt. I dagarna kommer en ny bok om just instrumenten - Drillar och Draköron som han skrivit tillsammans med violinisten och illustratören Ane Gustavsson. P4 Kulturs Malin Sandberg har åkt till Stockholm och Klarakvarteren för att träffa Kusin Vitamins pappa. Barnboksförfattaren och ordkonstnären Lennart Hellsing bor i en stor lägenhet i de gamla Klarakvarteren med utsikt över Bellmans grav i centrala Stockholm. I ett av rummen står två stora leksaksfår och betar på mattan. I ett annat står skrivbordet som han tillbringat så mycket tid vid.  Lennart Hellsing har ett långt skrivarliv bakom sig, med barnböcker som präglat och präglar generationer. Och än har han inte lagt ner pennan. För det är med penna och papper som han jobbar. Dator, det har han ingen. Han har testat

Turnéliv är ju inte bara glamour. Men sällan är det så oglammigt att dra ut på vägarna som när packmopedsturnén gör det. Fast nåt speciellt måste det ju ändå vara med att åka moped mellan giggen, eftersom artisterna återkommer år efter år. Plura Jonsson till exempel hoppade för fjärde gången i sommar upp på sin flakmoppe för att möta landsbygdspubliken i Värmland. Med i mopedkaravanen i sommar var förutom Plura, Pernilla Andersson, som även hon varit med ett år tidigare, Dregen, Per Persson från Perssons pack och den värmländske musikern och vissångaren Göran Samuelsson, som ligger bakom turnén. Årets turné var den 17:e och genom åren har Samuelsson haft sällskap av bland andra Pugh Rogerfelt, Uno svenningsson, Totta Näslund, Ola Magnell, Irma och Idde Schultz, för att bara nämna några. I ösregn och stekande sol och under timmar av bensinluktande kontemplation fick P4 Kulturs store mopedvurmare Håkan Jäder åka med på packmoppeturnén. I veckans program får vi höra om kärleken till mopederna, som var och en h

I veckans P4 Kultur möter Amanda Ooms Mikael Wiehe - i ett samtal om den obändiga lusten att undervisa, men också att ständigt bli beskylld för att vara för pekpinnig. Inte så konstigt, tycker han själv. Mikael Wiehe är faktiskt är utbildad lärare och under tidigt 70-tal arbetade han med att undervisa invandrare i svenska. Mikael Wiehe berättar också om bakgrunden till "Fred" - en sång som senare tolkades av Imperiet och blev en hit. I höst är Mikael Wiehe aktuell i underhållningsprogrammet "Så mycket bättre" på tv och frågan är vilka av låtarna i Wiehes låtskatt som kommer bli nya hits? Mikael Wiehe fick sin första gitarr när han var tio – året var 1956. Två år senare spelade han i ett band – Elvislåtar som Love Me Tender och Teddy Bear. 1962 hittar han en altsaxofon på morbror Göstas vind och börjar öva – och blir året därpå medlem i Cooling's Traditional Jazzmen med lite hjälp från vännen Göran Skytte. Bandet turnerar på jazzfestivaler men Mikael Wiehe bildar snart ett eget band, tar studenten gör lumpen

I vår och sommar har Richard Wagner-fans vallfärdat till Karlstad för att gå in i en spektakulär musikalisk värld. Det är Värmlandsoperan som sätter upp alla fyra operorna i Nibelungens ring under en och samma vecka och hela cykeln spelas fyra gånger. Men vad är det som fascinerar så med just Wagner att folk identifierar sig själva som wagnerianer? Vad är grejen? Nibelungens ring - ett festspel om sammanlagt 15 timmar - är ett eldprov för sångarna på scenen, men även en utmaning för publiken. För det sägs att den som ser alla fyra delarna av Ringen kommer att förändras - bli förtrollad. Richard Wagner var en mycket kontroversiell man. Och det går nästan inte att tala om honom utan att också nämna nazisternas vurm för honom. Wagner var inte bara kompositör utan även debattör och författare och uttalad antisemit. Men musiken är så stor att den osympatiske upphovsmannen bakom verken bleknar tycks wagnerianerna tycka och fortsätter att samla på ringar. Störst är det att njuta Nibelungens ring i Bayreuth i Tyskl

Varför är det så viktigt att spegla sig i det som varit - ibland i personer som funnits och händelser som ägt rum långt innan vi själva blev till? Kanske är det en längtan efter att lära känna oss själva bättre. Men hur är det om den egna nedärvda familjeberättelsen i själva verket bara är en myt? I veckans P4 Kultur klättrar vi upp i släktträd och gungar på grenar vi inte visste fanns. Viljan att ta reda på vilka som döljer sig där uppe bland släktträdets grenar har fått många att släktforska. Kanske kan en musikalisk gammelmormor ge svaret på varför någon fötts med musiköra i en övrigt tondöv familj. Och tv-program som Vem tror du att du är, lockar en storpublik att följa kändisars sökande i släktarkivens gömmor. Regissören Suzanne Osten var med i den första säsongen av serien; hon sökte sin pappa. P4 Kulturs reporter Naila Saleem träffade Suzanne för att tala om vad de nya kunskaperna om pappan har betytt för henne. Ingmar Bergman är det många som förknippar med att söka sina rötter och med tillbakablick

Har man väl upptäckt den, ser man den snart överallt. En stor morot som lyser orange och grön här och var i Umeås stadsbild och förbryllar och fascinerar invånarna. Vad står den för och hur kom den ända upp på en skorsten? I veckans P4 Kultur går vi på jakt efter Morotsmannen i Umeå och så talar vi med Kolbjörn Guwallius, som på uppdrag av Malmö stad ska fördjupa sig än mer i gatukonsten. Det här med att måla, eller skriva ner några ord på offentliga platser är ingen modern företeelse. Redan för 3500 år sen så var det någon som dristade sig att med hieroglyfer skriva "Jag är mycket imponerad av Farao Djosers pyramid" på Sakkara-pyramiden i Egypten. Eller tänk på grottmålningarna, handavtrycken i Frankrike. De har 28 000 år på nacken. Från antiken har man hittat många fynd, i Roms katakomber och i det utgrävda Pompeji. Kärleksförklaringar, förbannelser och recensioner av sexuella tjänster, bland annat. Behovet att nå ut till andra med bilder och ord på offentliga platser har alltid varit stort och har alltid

I veckans P4 Kultur besöker vi norra Skåne och Wanås, där konstnären och musikern Yoko Ono just nu ställer ut flera verk. Hon bjuder in besökarna att medverka i hennes konstverk; att klättra upp i en skog av stegar eller fästa lappar med önskningar i äppelträd. Vår reporter Karin Arbsjö har åkt till Östra Göinge och Wanås för att träffa den nu 78-åriga Yoko Ono som i decennier har varit så hatad och så älskad av så många. För hela världen blev Yoko Ono, först känd som John Lennons stora kärlek, fru och senare hans änka. Men innan hon blev "frun" och för somliga kvinnan som splittrade Beatles, var hon inte världskänd, men en klassiskt skolad musiker och etablerad avantgarde-artist. Yoko Ono säger själv att det var när hon träffade John Lennon som hon lärde sig att samarbeta med någon annan, efter att ha varit något av en ensamvarg. Yoko Ono har fortsatt med att bryta mark, envist sprida budskapet om fred och bjuder andra att ta del av och medverka i hennes konceptkonst. Produktiv som få och rak i samtalet me

Bibliotek läggs ner, säljs ut och deras inriktning diskuteras ständigt. Varje år äger 68 miljoner fysiska och ett okänt antal virtuella biblioteksbesök rum och folkbiblioteken är mycket uppskattade och högt värderade. Samtidigt visar statistiken att det är en svagt minskande andel av svenskarna som besöker ett bibliotek varje år. Ska våra bibliotek leverera traditionell bokservice i en lugn oas eller bjuda på en mötesplats med rum för mycket mer? Att läsa en bok idag kan betyda något helt annat än att vända sida efter sida i en fysisk bok. Idag laddar allt fler ner böcker till datorn eller mobilen. Eller varför inte till en läsplatta. Andra lyssnar på ljudböcker då ögonen behöver vila eller fokusera på annat. Som att köra bil. Men vilken plats har då biblioteken i det nya mediesamhället, där bibliotek läggs ner och säljs ut? Ska de leverera traditionell bokservice eller bjuda på en mötesplats med rum för mycket mer? Folkbiblioteken är den samhällsinstitution som flest svenskar har förtroende för visar stati

Berättelsen om mig börjar oftast långt innan man själv har sagt sitt första ord. Med en bok innehållande fotavtryck, födelsevikt och andra data från livets allra tidigaste dagar. Går ofta vidare till boken Mina kompisar eller en dagbok med en gullig framsida och ett hänglås format som ett hjärta. Berättelsen om mig hoppar mellan sommarlovsuppsatser i skolan och vykort, filmsnuttar i mobilen, post it-lappar och kärleksbrev. Men när det är dags att summera, att se tillbaka och sammanfatta, vad får då vara med? Modiga män och kvinnor, som Sven Lindqvist och Barbro "Bang" Alving har publicerat sina dagböcker från ungdomen, texter som nog fått många läsare att också rodna generat och plocka med skämskudden i läsfåtöljen. Andra har använt sina memoarer för att söka upprättelse, förklara och lägga till rätta. Det finns många sätt att formulera berättelsen om mig. Åsa Moberg är aktuell med boken Kärleken i Julia Anderssons liv. En bok som hon i skrivandets stund tänkte skulle publiceras som om den handlade om någon

Man ser inte skogen för alla träd. Känns uttrycket igen? Det är ett slitet ordspråk, så slitet att det kan kännas som en klyscha. Men likväl är det just så; att skogen - den gamla vildvuxna skogen - numera är svår att finna på grund av alla träd, som står planterade i prydliga rader. Sammanlagt har genom åren två miljoner barn fostrats av Skogsmulle och vem har inte tagit intryck av John Bauers troll i skogarna som i hundratals år vuxit otämjd och mörk och som ruvar på hemligheter och bortrövade prinsessor? Men trots att Sverige till mer än halva ytan består av skog, är det bara några få procent som är att betrakta som gammal. Att man inte ser skogen för alla träd har fått en mer bokstavlig betydelse än den att ta ett steg tillbaka för att få perspektiv. Det är det internationella skogsåret i år, och i veckans P4 Kultur beger vi oss till gammelskogen och blir påminda om att våra rötter flätas samman långt nere under mossan och blåbärsriset. Många bär också namnen som berättar om vilken plats skogen egentlig

Påsk är konstrundetid - tid för att ta sig in i konstnärens hemliga rum och se konst och träffa folk. I veckans P4 Kultur beger vi oss till ett av de äldsta stråken, Skånes östra konstnärsgille och besöker konstnärerna Maria Hillfon och Johan Thunell på Österlen. Att vara konstnär är liksom att vara författare, ett många gånger ensamt arbete. Men under konstrundan smäller det plötsligt till och det väller folk in i ateljén eller verkstaden; besökare som förväntar sig att bli guidade bland alla verk och motiv. Annorlunda dagar med en annorlunda social tillvaro. – Jag lever på en ö i världen här på Högåsa, det är en kulle. Man ser långt och det är en speciell plats, säger Maria Hillfon, som har vant sig vid att öppna sitt hem för besökare i hundratal under konstrundan. Ett slags tradition att hälsa våren välkommen på. Men någon guide vill hon inte vara. Hennes konstverk, oljemålningar och vävar, ska få tala för sig själva och när besökarna kommer sitter hon vid sitt skrivbord i ateljén och betraktar betraktar

Det finns de som inte kan plugga om de inte lyssnar på musik samtidigt. Som inte kan arbeta vid datorn om inte tv:n eller radion står på och bakgrundsbrusar i rummet. Och så finns det de som knappt kan koncentrera sig för att suset i ventilationen överröstar de egna tankarna. Men så är det inte för alla. En del tycker att det oregelbundna knäppet från ett trasigt lysrör bara är vackert. Veckans P4 Kultur handlar om brus. Vad som uppfattas som buller och brus och störande blandningar av ljud, så kallad kakafoni, tycks vara en personlig upplevelse. Detsamma gäller förstås motsatsen - som inte är vad man skulle kunna tro tystnad - utan harmoni. Delfin- och panflöjtsmusik - som är rogivande för vissa, kan upplevas som obehagligt "brus" för andra. Henrik Rylander är ljudkonstnär och tycker om ljud som uppstår av ett trasigt lysrör eller en snurrande fläkt. Just de ljud som många uppfattar som otroligt retliga och störande. P4 Kulturs Ebbot Lundberg och Henrik Rylander är gamla bandkollegor från tiden då de spela

Det går att posta en hamburgare, med ett frimärke och texten skriven direkt på det flottiga omslagspappret. Hamburgaren kommer fram till adressaten Mr Cheng, Mailbox 303, Rosa Luxenburg Str 15, Berlin. Det gör även en LP-skiva, ett strykjärn, en jordglob och en disktrasa skickade på samma sätt. Till och med en sedel kommer fram. Det är Eric Ericson som har postat otaliga föremål till Mr Cheng, och fotografierna av de poststämplade försändelserna har han samlat i boken To Mr Cheng. Men Eric Ericson har även varit en mycket flitig brevskrivare genom åren och också dem har han gett ut i bokform. Nu blir några av breven teater i Ellen Lamms regi, med urpremiär den 15 april på Unga Dramatens scen Elverket. Ericson fascineras av samhället, dess uppbyggnad och medborgarna som det består av. Under många år har han skrivit skruvade brev till myndigheter, företag och privatpersoner för att se hur de reagerar på hans förfrågningar och påståenden. Roliga och ibland oförskämda brev som ofta har fått mycket artiga, och d