Tendens Kortdokumentärer

När Tatiana var sex år kom hon från Brasilien till Sverige som adoptivbarn. Hemma var livet bra men i skolan började klasskamraterna göra apljud och ge henne öknamn. Hon var varken svart eller vit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När mobbningen blev för svår tog Tatiana till nävarna. Men det tog många år för henne att sätta ord på det hon utsatts för. Kortdokumentären "En svart svenne" är gjord av Catharina Ericson-Ulfves. catharina.k.ericson@comhem.se Programmet är en omarbetad version av P4-Dokumentären med samma namn som du kan hitta här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

Biltokige David Persson från Mjällby lever med obotlig cancer. Men istället för att invänta döden bestämmer sig David för att försöka uppfylla sitt livs dröm. Att köra bilracet Gumball 3000. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är 34 år och har tretton hjärntumörer, och hur lång tid han har kvar i livet kan varken han eller hans läkare svara på.  David Persson har sedan han var tonåring drömt om att köra det världskända bilracet Gumball 3000. Ett veckolångt lopp med extrema sportbilar, oftast ägda av väldigt rika eller kända personer. – Det är filmskådisar, kändisar, fotbollsspelare… ja det är så många dårar samlade på ett och samma ställe så man vill ju bara vara där, säger David Persson.Kostnaden för att starta med en bil i Gumball 3000 ligger dock på närmare en halv miljon kronor och det är pengar som David inte har. En berättelse om cancer, drömmar, kärlek och snabba bilar. Reporter: Rebecka Gyllin. Du når henne på rebecka.gyllin@sverigesradio.se Denna kortdokumentär är en bearbetad ver

Hanna är 11 år och har utsatts för mobbning sen förskoleklass. Det är halva hennes liv och hela hennes skoltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag var alltid ensam på rasterna och vissa av barnen skrek fula saker till mig men jag försökte ignorera dem, berättar 11 åriga Hanna. Hanna utsattes för mobbning under fem år. Det sista året blev mobbningen fysisk och de knuffade henne och slog henne med nycklar. Då fick Hanna nog. Hon skulle inte gå till den skolan mer. Hur är det att varje morgon gå till en plats där man känner sig otrygg? Det är verkligheten för tusentals skolbarn i Sverige.  Historien om Hanna är en av dem. En kort-dokumentär av Sukran Kavak från 2018. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

En kortdokumentär om att vara 15 år och hantera kränkningar och sexuellt ofredande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lovisa, Tindra och Jennifer går sista året på högstadiet, är 15 år och blir på olika sociala medier ombedda att skicka nakenbilder till män. Män som i flera fall, oönskat, skickar dem så kallade ”dickpicks”. I en övergiven datasal pratar de tre om hur de bemöts, vad man svarar och vems ansvar det är att få det att ta slut.  Under #tystiklassen finns fler berättelser om sexuella trakasserier i skolan. Femtongruppen, som det pratas om i programmet, och som gjort filmen #femton finns här. Ett program av joseph.knevel@sr.se

Hur mycket hat och hot skall en politiker tåla? För Erik Lövgren, regionråd i Västernorrland, blev det råa samtalsklimatet kring nedläggningen av BB i Sollefteå det som fick bägaren att rinna över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 26 oktober 2016 beslutar politikerna i landstingsfullmäktige i Västernorrland att man skall stänga BB och den slutna kvinnosjukvården vid sjukhuset i Sollefteå.  För Erik Lövgren blir det här beslutet början på slutet för honom som regionråd. Både innan och efter att beslutet är fattat är debatten kring nedläggningen inte bara tuff politisk utan Erik Lövgren och hans familj får ta emot hot och hat.  Bland annat har det i kommentarer på Facebook skrivits "skjut han snälla skjut han" och i ett brev som skickats till kansliet stod det "Du skall veta att jag ser dig varje dag, akta dig noga". Vid köksbordet hemma i Ånge möter vi Erik och hans fru Susanne. Hur hanterar man hot som kommer och hur påverkar det familjen och livet?Vi träffar också "Rolf", han som skrev "skjut ha

Sen i januari 2017 pågår en ockupation på Sollefteå sjukhuset i protest mot nedläggningen av BB. Vilka är det som ockuperar och varför är kampen om sjukhuset så viktig för människorna i Sollefteå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag gör det här för mina barns skull, för hur ska man kunna fortsätta leva här utan ett sjukhus? Det säger Malin Modin, 27 år som är en av de Sollefteåbor som engagerat sig i kampen för BB och sjukhuset i Sollefteå. Beslutet har väckt mycket känslor och i Sollefteå finns det många som känner en stark oro att hela sjukhuset kommer läggas ner. Men beslutet motiveras med att landstinget måste spara pengar och att alla kan få en god vård på BB i Sundsvall eller Örnsköldsvik. Men för Malin Modin och många andra betyder ett sjukhus med BB inom rimligt avstånd en trygghet.  Och i det en gång så röda Ådalen är besvikelsen över socialdemokraternas beslut stor. Abbe Abrahamsson är en av de kritiska rösterna. Han åker runt med en släpvagn där det står Glöm aldrig sossar

Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har i perioder tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.  Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö. Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.  Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp. Det sändes första gången december 2016. Ett program av Joseph Knevel, joseph.knevel@sverigesradio.se

När Isak föds känner föräldrarna Hanna och Jimmy snabbt att något är fel. Till slut får de svaret att han har Marshall-Smith Syndrome (MSS) - en ovanlig, livshotande sjukdom. Hur ska de hantera detta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De flesta barn med Marshall-Smith Syndrome blir inte äldre än tre år, får Hanna och Jimmy veta. När Isak får diagnosen är han ensam om den i Sverige, och vården har inga svar på familjens frågor. Hur länge kommer Isak att leva? Hur ser hans framtid ut? Ungefär ett år efter att Isak fått diagnosen behöver han dessutom genomgå en livsavgörande hjärtoperation. Följ med Hanna och Jimmy på resan genom tvivel, sjukhusbesök och försiktiga tankar om framtiden. Ett program av Magdalena Brander

Amar hängde i ett kriminellt gäng och hoppade av skolan. Flera av hans gamla vänner är idag skjutna. Men så en dag såg han förtvivlan i sin mammas ögon och då tog han sitt livs viktigaste beslut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amar Altumbabic var 19 år då han bestämde sig för att klippa alla band med de han umgicks med som gjorde inbrott och höll på med annan kriminalitet. Han utbildade sig och återupptog upp sitt livs kärlek – musiken.   Programmet är gjort av Martina Greiffe.

När Ardeshir växte upp i Iran älskade han att dansa. Han blev också förälskad i killar. I Sverige hjälper han homosexuella från Mellanöstern. Men som både muslim och homosexuell möter han mycket hat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nära Järntorget i Göteborg finns föreningen Homans lilla kontor. Ardeshir Bibakabadi är Homans frontfigur och organisationen arbetar för HBTQ personers rättigheter med fokus på homosexuella som kommer från Mellanöstern. En gång var Ardeshir en ung man i Iran som älskade att dansa disco och på en bild i hans fotoalbum är han klädd precis som John Travolta. I Tendens berättar Ardeshir om sitt liv - en historia om kamp och kärlek. Men också om hot. För det är många som tycker att Ardeshir provocerar genom att både vara öppen homosexuell och muslim. - Jag har som ett jobb. Att hävda min existens, att min kärlek ska vara accepterad. Men fortfarande finns mycket hinder, berättar Ardeshir. En kortdokumentär från Tendens av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesr

När 15-årige Aref från Afghanistan får beskedet att han får stanna är det för sent. Han har ångest och tar sitt liv. Dagen efter kommer hans svenska personnummer som hade gett honom möjlighet till vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag älskar er, men inte mig själv och jag orkar inte leva mer, säger Aref i sin avskedsvideo. 15-årige Aref är en av de 23000 ensamkommande som kommer med flyktingströmmen rekordåret 2015. Han får komma till Heidi Clement och hennes familj och kommer in i familjen bra och blir behandlad som en son. Han börjar i skolan, får nya kompisar och börja träna fotboll. Det ser ljust ut. Men osäkerheten kring framtiden gnager på Aref och hans psykiska hälsa blir allt sämre. Aref behöver traumabehandling, men för att inleda behandlingen måste vården veta att Aref kommer att stanna kvar i Sverige. Först när han får sitt svenska personnummer ska han få vård. Aref får vänta i över ett år innan migrationsverket börjar utreda hans fall. När beslutet väl kommer om permanent uppeh

Den gamla skogen kring Michaela Lindfors hus i byn Bästena blev förstörd i stormen. Nu ser hon ett kalhygge från sitt fönster. Hur tänker barnen om stormen Gudrun och hur påverkas de av föräldrarna? Ett program av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna och Johan Wikells plommonträd i byn Klasentorp har fallit i stormen Gudrun. Det nya landskapet tar tid att vänja sig vid. Skrek träden när de föll? Ola Hemström besöker 2005 byarna Klasentorp och Bästena i Småland för att höra barnen berätta om hur de upplevde den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. Föräldrarna är oroliga men tänker barnen på samma sätt ? Michaela Lindfors, 7 år, bor i byn Bästena utanför Moheda i Småland. Skogen hon och hennes bror Marcus brukar leka i, har blivit farlig och fylld av rotvältor. Fast hennes bror Marcus tyckte stormnatten var spännande. Men var ska fåglarna bo nu? Producent Ola Hemström ola.hemstrom@sr.se

Ett år efter stormen Gudrun återvänder Ola Hemström till byn Nässja där skogsbonden Mats Helges tårar förvandlats till helig vrede. En vrede som satt igång ett uppror för ett säkrare elnät åt alla.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör berättelsen om elupproret, en resa från byn Nässja i Småland till riksdagshuset i Stockholm där vi möter både Mats Helge och ledaren för elupproret, Sixten Svensson. Vi möter också Kerstin Nilsson, lantbrukare i Odensjö, som berättar hur arbetet efter stormen förändrade något, både för henne och för de som gick samman i arbetet. Producent Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Christoffer ska operera bort sitt öga. Johnny var 16 år när ögat förstördes av en fiskkrok. Vad händer när ens riktiga ögon inte längre finns kvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportern Anna Bergholtz tillhör den promille av befolkningen som har ögonprotes. Länge har hon fascinerats över hantverket att göra artificiella ögon åt människor samt fängslats av de historier hon mött i väntrummet hos sin ögonprotesmakare. I den här radiodokumentären följer hon Christoffer Örneviks resa från ett äkta öga till ett öga i plast. En resa i både hopp och förtvivlan. Anna möter även Johnny Lindberg som levt med ögonprotes i 50 år och själva hantverkarna bakom ”själens spegel”.

När Astrid var 21 år fick hon ett läkarintyg där hon beskrevs som missbildad kvinna. Hela livet har Astrid haft svårt att få människor att förstå var och hur hon sätter gränser, inte minst sexuellt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För flera år sedan fick Astrid ett läkarintyg där det stod ”21-årig missbildad kvinna. Inte arbetsför”. Det sammanfattar Astrids uppväxt där hon stämplats som avvikande. "Du är ju inte missbildad, du är ju Miss Bildad" sa Astrids kompis till henne. Då började Astrid säga att hon hellre är missbildad än obildad. Astrid har ett ovanligt syndrom som heter OFCD. Det finns bara ungefär 100 kända fall i hela världen. När du har detta har du ett medfött hjärtfel, synskada och ”skelettavvikelser”. Men du har också en omvärld som bemöter dig annorlunda - och detta har påverkat Astrid under hela hennes liv. Programmet är gjort av Robert Jacobsson som är sexolog och som bl a jobbat flera år med radioprogrammet "Ligga med P3".  Kontakt: @jacobssonrobert på twitter 

Hanna får ofta höra konstiga frågor om sex och sin sexualitet för att hon sitter i rullstol. Frågor som om hon kan ha sex, eller hur hon förväntas bli tillsammans med en som också sitter i rullstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Som ung tänkte jag att sex inte var något för mig, det blev som en sanning som jag inte reflekterade över. Men sen när jag träffade min första kille märkte jag ju att det funkade. Då kände jag att universum hade överbevisat mig, berättar 27-åriga Hanna. Även om Hanna idag är trygg i sin sexualitet så stöter hon på mycket förutfattade meningar från omgivningen kring sin sexualitet. Personer hon inte känner kan gå fram till henne och fråga om hon kan ha sex? Vad gör det med en att avsexualiseras så? När funktionen verkar stå över allt annat?   Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

En morgon börjar frisören Mari Strandgårdh höra röster. I schamponeringen ser hon hur det lyser runt kundernas kroppar och plötsligt känner hon av allas känslor. Något har hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon, som satte yta, karriär och fest först,  har plötsligt förändrats.Vad hade hänt? Under åren som följer styr hon om till att acceptera att hon nu har det hon kallar en andlig sida. Andlighet och medium väcker känslor och Mari håller det till en början för sig själv.  "Man får tro på det eller låta bli", säger hon. Mari kallar sig nu medium. Och hennes blick har vänts från den yttre skönheten till den inre. Reportern Jenny Berntson Djurvall har mött Mari och försökt närma sig en värld hon har svårt att tro på.   Reporter Jenny Berntson Djurvall. jenny.berntson@sr.se

För 30 år sedan var Eta Christensson präst i Svenska kyrkan. Idag kallar hon sig häxa och prästinna i den Stora Moderns tjänst. Som häxa gör hon ceremonier, vid tillfällen som är viktiga för häxor... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen vet hur många häxor det finns i Sverige 2017, men de är många. Fast det är inte särskilt stor del av dem som är öppna med att de är häxor, säger Eta Christensson, som levt som häxa sedan 1990-talet. – Jag har många häxkollegor som verkar inom helt vanliga yrken men de kan göra mycket gott där också, fast det då blir i det osynliga, säger hon. – De kan ju sprida energierna helt osynligt, både när människor är närvarande och innan arbetsdagen börjar. – Och visst påverkar det klimatet sedan på arbetsplatsen, säger hon.  För häxor är ceremonier betydelsefulla, för att manifestera viktiga händelser i livet, för att komma i kontakt med andra världar och för att få kraft. Ett program av Lotta Malmstedt.

Om två dagar skall prins Gabriel skall döpas. Odd Zschiedrich, ceremonimästare och samordnare för dopet, finns på plats vid Drottningsholms slottskyrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är nu de sista detaljerna skall sitta. Har prinsessan Estelles pall kommit? Vem tar hand om det dyrbara dopbandet? Var skall kammarherrarna stå och hur många extrastolar får plats? När Kungahuset roll i Sverige idag är ceremoniell och representativ är just de många och olika ceremonierna av stor vikt. Hur och varför de utförs på ett visst sett är dock inte alltid helt självklart, ceremonierna är i många fall nedärvda men det skapas också helt nya.  Vi följer ceremonimästaren Odd Zschiedrich när han förbereder sig och sina kollegor på en stor högtid. Ett program om de små detaljerna men också om ceremonins roll i ett Kungahus som arbetar "För Sverige - i tiden".  Ett program av joseph.knevel@sr.se

Azar Mahloujian var med när Iran styrdes av shahen, hon var med om Irans islamiska revolution och den här hösten har hon varit med om #MeToo i Sverige. Det finns likheter, oavsett land, säger hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När vi kvinnor demonstrerade under den islamiska revolutionen, att vi inte ville täcka oss med hijab, skickade regeringen soldater som skrek könsord på oss, tog på kvinnorna och trakasserade oss för att vi skulle lämna demonstrationen. Det var tydligt hur de använde det som ett maktmedel, säger Azar.  Hon ser samma tydliga mönster från de vittnesmål som har kommit fram i ljuset av #MeToo- rörelsen. – Det stannar inte vid en person, oavsett om det är en regissör, en kulturprofil eller en man som hemma använder våld. Det är samma mönster. De gör det för att visa sin makt, säger Azar. Azar berättar om hur det var att vara tjej, student och politiskt engagerad under 60-talets Iran. Och om det som chockade henne mest med Sverige när hon kom hit på 80- talet. Sukran Kavaksuk