Tendens Kortdokumentärer

Mamma är snart 80. Metoo får henne att fundera. Som sexåring fick hon styra Waxholmsbåten om kaptenen fick pussas. Sen kom ridläraren och de andra. Hur formade de hennes syn på sin kropp och på sex? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program av Lollo Collmar.

Patric Nilsson vill adoptera ett barn. Han är den ende ensamstående mannen i adoptionskö i Sverige, och har fått höra att möjligheterna är små. Men han har bestämt sig för att det ska gå (REPRIS). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patric Nilsson är 37 år och längtar efter barn. Helst vill han adoptera ett barn från Indien varifrån han själv är adopterad. Att som par genomföra en internationell adoption är både svårt och dyrt - att adoptera som ensamstående och dessutom man är nästan omöjligt. Det har bara hänt ett fåtal gånger. Men Patrics barnlängtan är stor och han har bestämt sig för att det ska gå på något vis. Trots att nästan inga givarländer vill ha honom som förälder, och trots omgivningens skepsis. Programmet sändes första gången 6 juni 2017. Av: Jonas Knutell

"Första gången jag såg pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Vad händer när man blir sin fars röst och öron? (REPRIS) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet nominerades till Stora journalistpriset 2017 i kategorin Årets berättare. Programmet sändes första gången i november 2016. Av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Lustgas är idag ett trendigt berusningsmedel bland unga i Sverige. I färgglada ballonger säljs gasen på rejv, klubbar och barer. I Finland har försäljningen förbjudits, men i Sverige är det lagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det ser ju jävligt lustigt ut när nån sitter och drar upp gasen ur en ballong. Det ser ju oseriöst, bisarrt ut, säger Carl som har tagit lustgas många gånger och är på väg med sin kompis till den bar i Stockholm där de på samma sätt som öl säljer lustgas-ballonger. På baren i Stockholm säljs lustgas-ballonger i alla regnbågens färger. Det är som ett barnkalas, fast med vuxna. Skillnaden är att istället för att blåsa upp ballongerna, andas man innehållet i dem in. För Karolina slutade besöket på en klubb där hon inhalerade lustgas illa.   – Nästa gång jag tänker en tanke, från att jag stått och andats in lustgas, så hör jag min kompis skrika mitt namn på ett väldigt upprört sätt. Jag tänker, nu är det något som har hänt. Karolina hade svimmat av lustgasen och fångats

Det är mitt i natten. Gina och hennes vänner går i skogen och letar efter svartklubben där de ska dansa tills i morgon och kanske ta droger. Festen saknar tillstånd och polisen är beredd.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intresset för underground-klubbar i skogen, Open air som de kallas, ökar menar flera festarrangörer som vi pratat med. Evenemangen sker utan polisens tillstånd och kan dra flera tusen människor under en natt.  Den här natten, i en skog strax utanför huvudstaden, kan man köpa lustgasballonger i baren. Gina, som vi följer, tar också en halv ectasy-tablett. Den ultraliberala inställningen på festerna lockar många som rör sig i gränslandet eller på fel sida om lagen. Och det vet polisen om.    Inte så sällan gör polisen tillslag på svartklubbarna. Även den här natten. Ett program av Sebastian Hedlund.

Det är tidigt 1960-tal, nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk gör en biologilärare allt han kan för att göra livet surt för vissa elever de judiska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen.  Programmet sändes första gången 2013, då som P4 Dokumentär. Ett program av Sigrid Edsenius.

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien (REPRIS) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion.- När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke.Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.Idag jobbar Folke med skulden.- Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag h

När Sten Axelsson råkar hamna mitt i en nazistisk demonstration tar hans poliskarriär en ny riktning. Hans arbete mot nazismen möts av både stort stöd och allvarliga hot mot honom och hans familj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program av Fredrik Ramel

Eric Thoms, 87 år, bor växelvis på ett äldreboende men vill ändå inte dumpas i ett särskilt fack för gamla. Ibland får boendet besök av förskolebarn, och då lyser 5-årige Love upp Erics tillvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är fantastiskt! ”Där är Eric!” ropar Love och det är halva lönen.  Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric. Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge. – Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla. Ett program av Jonna Berglund.

"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: – Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.  Ett program av Jonna Berglund.

I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och kunde inte röra sig fritt. När Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet (REPRIS). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood. I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill. Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv. Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm och sändes första gången i maj 2017.

Hajar hörde sin mammas väninnor prata om hur de blev slagna av sina män. Hon blev arg. Så ville inte hon leva. Som trettonåring startade hon föreningen Hoppet för kvinnorna i Hammarkullen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program av Lollo Collmar.

"Jag undviker folk och sociala sammanhang för jag vill inte ljuga mer", säger Ali. Han gjorde det för att öka chanserna att få stanna i Sverige. Hur är det att leva med den lögnen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har träffat "Ali", "Mustafa" och "Monir" som alla tre har ljugit om hur gamla de är. En av dem har fått uppehållstillstånd, en väntar på svar och en har redan fått avslag.  Alla tre känner ånger och skuldkänslor. Lögnerna har också fått konsekvenser de inte anade när de uppgav fel ålder. "Jag vill inte att ni ska tycka synd om mig, jag vill bara att ni ska förstå hur det är att leva ett liv som är byggt på en lögn. Jag förstår att många kan vara arga på mig. Men det är inget jag har gjort för att jag mår bra av det, eller tycker om att göra." Reporter Nishtman Irandoust nishtman.irandoust@sverigesradio.se

Lubbe är entreprenör i Söderhamn och 2015 storsatsar han på flyktingbranschen. Det blir en annorlunda affär på många vis. Vi har följt honom i Campus Vågbro Park under ett år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 2015 kom runt 100 000 asylsökande till Sverige och Migrationsverket behövde snabbt skaffa fram tak över huvudet och sängplats till alla. Situationen löstes genom så kallade direktupphandlingar med privata aktörer. Eric "Lubbe" Persson  är en av dem som startade flyktingboende. Johanna Sjövall har under ett år följt entreprenören Lubbe som under 2015 bestämde sig för att satsa på flyktingbranschen – ett beslut som gjorde skillnad både i hans eget och i andras liv. Idag står hans boende tomt och han ser tillbaka på en intensiv och stormig tid. Programmet är gjort av Johanna Sjövall.

På två och en halv månad får Sarah Britz 73 olika mejl från en man som tycker att hon skriver om fel saker och gör ett dåligt jobb. "Din jävla pissfitta." Det ingår i jobbet. Eller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De börjar komma ganska omgående när Sarah Britz blivit reporter på Göteborgsposten. Hatet och hoten. Antingen för att läsare tycker att hon skriver för mycket eller för lite om något ämne, eller med fel vinkel. På 90-talet upptäcker polisen i samband med en mordutredning ett register som svenska nazister fört över personer de anser vara fiender. Sarahs passfoto finns där tillsammans med adress, uppgifter om vad hon jobbar med och var de anser att hon står politiskt. - Vi hade väldigt mycket diskussioner hemma kring om det var värt det, att jag skulle jobba med detta, säger hon. Enligt en enkätundersökning gjord 2016 av Monica Löfgren Nilsson på Göteborgs universitet har 79 procent av de kriminalreportrar som svarat någon gång utsatts för hot. Sarah har på många sätt vant sig, i periode

Hur mycket hat och hot skall en politiker tåla? För Erik Lövgren, regionråd i Västernorrland, blev det råa samtalsklimatet kring nedläggningen av BB i Sollefteå det som fick bägaren att rinna över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 26 oktober 2016 beslutar politikerna i landstingsfullmäktige i Västernorrland att man skall stänga BB och den slutna kvinnosjukvården vid sjukhuset i Sollefteå.  För Erik Lövgren blir det här beslutet början på slutet för honom som regionråd. Både innan och efter att beslutet är fattat är debatten kring nedläggningen inte bara tuff politisk utan Erik Lövgren och hans familj får ta emot hot och hat.  Bland annat har det i kommentarer på Facebook skrivits "skjut han snälla skjut han" och i ett brev som skickats till kansliet stod det "Du skall veta att jag ser dig varje dag, akta dig noga". Vid köksbordet hemma i Ånge möter vi Erik och hans fru Susanne. Hur hanterar man hot som kommer och hur påverkar det familjen och livet?Vi träffar också "Rolf", han som skrev "skjut ha

Nataschas pappa dog när hon var åtta år och allt sedan dess har hon saknat honom. När hon sen i vuxen ålder fick kontakt med ett medium förändrades allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Natascha bor i en liten by utanför Umeå men kommer från Petrozavodsk i Ryssland. När hon var två år skildes hennes föräldrar och hon kom att bo hemma hos sin mamma. Besöken hos pappan blev glesa under de sex år han levde efter skilsmässan. – Jag var arg på honom. Arg för att han inte tog hand om mig. Och jag har saknat honom hela mitt liv, till och med nu idag, berättar Natascha. En dag beslöt sig Natascha för att besöka Anna-Lena som i över 20 år förmedlat kontakt från andra sidan till tusentals människor som sökt upp henne. När Natascha träffade Anna-Lena upplevde hon att hon fick kontakt med sin pappa och några andra döda släktingar. Besöket förändrade Natschas liv. – Jag var en helt annan människa när jag gick därifrån. Anna-Lena förändrade mitt liv genom att jag blev mer säker

Alrik är döende i cancer. Och har varit det i flera år tack vare modern sjukvård. Men det är på gott och ont menar han. Att vara döende innebär väldigt tydligt att inte känna sig behövd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag kan man leva som döende under många år tack vare modern sjukvård. Men det är på gott och ont menar Alrik Williams och Helena Lundbäck. Båda är döende av cancer och har fått känna på det utanförskap det innebär. – Döden är väl skildrad i vår kultur, tex på film och i litteraturen, men döendet är fortfarande tabu, säger Alrik Williams, 53 år. Flera gånger har bekanta vänt om när de sett honom på gatan, av rädsla för att prata om hans situation.  Han önskar att vi kunde synliggöra de döende och efterlyser en motsvarighet till det vi har vid födelsen - barnavårdscentralen BVC.  – Det skulle behövas ett DVC, döendets vårdcentral, säger han. Tillsvidare har han tagit saken i egna händer och skapat ett forum på nätet - Forum för de döende. Helena Lundbäck är 59 år och har vetat att

Kim, var bara 12 år när hon snodde en vodkaflaska från sina föräldrar. Det brus som alltid funnits i hennes huvud blev för första gången tyst när hon drack. Det var en känsla hon ville åt fler gånger. Och bara några år senare var hon alkoholist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag hade mina största fyllor hemma, själv på mitt rum. Så deppig var jag. Varför skulle jag ha vänner när min bästa relation var till alkoholen? berättar Kim. När Kim är 18 år ställs hon inför ett ultimatum av sin mamma och det blir vändnigen i hennes liv.   Behöver du hjälp med alkoholen? AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. Tel: 08-720 38 42  www.aa.se/unga-i-aa http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Jessica var bara 12 år när hon blev full för första gången på en parkbänk på en lekpark. Efter det fortsatte hon att dricka flera gånger i veckan. Som 13-åring var hon alkoholist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag festade varje helg. Ibland så kunde vi börja redan på torsdagen. Jag kommer ihåg att vi kunde låsa in oss på skoltoaletten på tiorasten och shotta vodka, berättar Jessica, som idag är 22 år. Jessica var bara ett barn när hon blev alkoholist. Då visste hon inte att hon kunde bli beroende av alkohol. Hon drack i många år och det påverkade familjen som hon alltid bråkade med, vännerna som började ta avstånd och skolan som gick dåligt. Men till slut hände något som fick henne att inse att hon hade problem med alkoholen.   Behöver du hjälp med alkoholen? www.aa.se/unga-i-aa AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. 08-720 38 42  http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se