Tendens Kortdokumentärer

De patrullerar i takt, två och två i ett led, genom stan. Eva Magnusson är den första kvinna i Stockholm som blivit beordrad att bära medborgargardets jacka med emblem. I kväll tar hon täten i ledet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av de 16 personer som i kväll patrullerar genom Stockholm bär fyra personer medborgargardets emblem, en viking, på jackans rygg. Två jackbärare i täten, två i slutet av ledet. De träffas i Björns trädgård och sedan patrullerar de genom staden under småtimmarna. Vid ett tillfälle ser de en berusad man som skriker på sin flickvän. Nu är det dags att agera, kommenderar en av jackbärarna.Soldiers of Odin grundades av nazisten Mika Ranta i Finland. Hans vision är att gardet ska bli en sorts vaktstyrka mot invandringen, eller ockupationsmakten, som han själv väljer att kalla migranterna. Mikael Johansson säger att det i den svenska avdelningen inte är tillåtet att vara nazist. Men om man är det som privatperson är det svårt att göra

Den lilla byn på 480 invånare ökade med en tredjedel när flyktingarna kom. Byborna mötte upp med stort engagemang. Men under ytan finns också sönderklippta fiskenät och de som slutat heja på varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppslutningen blev stor i Tärnaby när flyktingarna kom till den lilla västerbottniska byn i november, den by som för de allra flesta är känd för världsmästaråkarna i slalom. Kan man bli världsmästare på en sak, kan man ju lika gärna försöka bli det på nåt annat.Johanna AlmströmSnabbt efter att flyktingarna kommit öppnade två frivilligskolor där de asylsökande kan lära sig svenska i väntan på uppehållstillstånd, pensionerade sjuksköterskor volontärarbetar på asylboendet och Idrottsklubben IK Tärnaby välkomnar alla som vill lära sig åka längskidor och lånar ut utrustning. Det finns stick och virkcafé och spelkvällar, allt för att flyktingarna ska känna sig hemma och välkomna. Men under ytan finns också de som klipper sönder

Malena är som en modern prussiluska. Hennes jobb är att hitta familjehem. Det finns många oseriösa aktörer på marknaden och hon visar runt i en värld där barn har blivit som en slags handelsvaror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malena jobbar på ett företag som har som affärsidé att hitta familjehem. Behovet av att hitta familjer som kan ta emot ett barn eller ungdom har det senaste året varit enormt och det har blivit big business att sälja den här typen av tjänster till kommunerna. När det blir problem då är det hon som går in och styr upp. Hon åker ofta runt och är lite arg.   - Jag brukar säga att jag åker runt och hyvlar av lite folk, berättar hon.Det finns många oseriösa aktörer på marknaden och Malena visar runt i en värld där barn har blivit som en slags handelsvaror.  Programmet är gjort av Lovisa Haag.

Vad gör man när man närmar sig fyrtio och inte känner sig hemma i sitt namn? Omfamnar man det och försöker göra det till sitt? Eller byter man plötsligt namn, mitt i livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Kristinas familj finns det tre Kristinor. Kristina själv, Kristinas syster och familjens båt. Under uppväxten firades alltid Kristinadagen den 24 juli med tårta till sjöss. Men det var då.Trettio år senare försöker familjen återskapa firandet. Det går sådär. Tårtan är god men vem firar man egentligen? Ingen i familjen kallar sig för det där namnet längre.Och Kristina själv är numera en Kicki. Hon minns inte riktigt hur det hände eller hur hon kunde gå med på det, eftersom hon aldrig känt sig bekväm med smeknamnet.Reporter Kicki Möller. kicki.moller@sverigesradio.se

Uso Güzel var 35 år när han bytte efternamn. Till Kurdman. Men alla i hans närhet jublade inte. Hur mycket av identiteten sitter egentligen i namnet och kan man bli kär i sitt eget namn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1934 drev den turkiska staten genom en namnlag, som en del av den turkiska assimileringspolitiken, som tvingade alla medborgare att anta nya turkiska efternamn och sluta använda sina gamla familjenamn. Uso Kurdman kom med sin familj till Sverige på 70-talet från sin kurdiska by, Omaro i Turkiet, då 8 år gammal. Då hette han Uso Güzel. Vid 35 års ålder bytte från det turkiska efternamnet Güzel till Kurdman. Kurdman blev den enda i sin släkt med ett annat efternamn än Güzel.- Det var lite som att jag fått min hämnd på den turkiska assimileringspolitiken, säger Uso Kurdman. Och jag är verkligen stolt över att jag hittat ett efternamn som passar mina bägge delar. Både min svenska sida och min kurdiska sida. I programmet träffar vi också Nin

Leo Krasniqi kallar sig för partydvärg och har massor med jobb, men många blir också provocerade. Om man frivilligt går med på sånt som andra tycker är kränkande, är det en kränkning då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Leo Krasniqis varumärke är ”partydvärg”. Han hälsar klubbgästerna välkomna och får dem att komma loss på dansgolvet.  Hur påverkar det synen på andra kortväxta att några hyr ut sig själva till partyn och events? Och vad är det som folk tycker är så spännande med att någon är kortväxt? Tendens reporter Lollo Collmar får följa med Leo under en kväll på jobbet.

Anton Frank är sju år när tar hand om elefanterna Dunja och Daela. I 45 år sköter han dem. Men med åren växer en opinon fram om elefantförbud på cirkus och relationen med hans älskade djur hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anton Frank är femte generation cirkusarbetare. Idag är han chefsdressör på cirkus maximum som nu är på turné.Anton är uppvuxen bland djur. När han föddes fanns redan elefanten Dunja i familjen. Anton får som sjuåring i uppdrag av sin far att ta hand om henne och hennes nytillkomna vän Daela. När han ärver elefanterna från sin far spenderar han mer tid med dem än sin egna familj. Han kallar elefanterna sina flickor.Det här är en kärlekshistoria om en man och hans två elefanter. Programmet är gjort av Ninos Chamoun.

Mariam Zandi blev bortgift som tolvåring. Ändå tills hon kom till Sverige hade hon lytt någon annan. Därför var det ingen självklarhet för henne att se efter sina rättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Mariam Zandi kom till Sverige från Irak var hon fast i ett dåligt äktenskap med en kontrollerande man. Han ville inte att hon skulle gå ut eller träffa andra människor. - Jag var alltid ledsen. Jag ville bara vara ensam och gråta, visste inte vad jag skulle göra, berättar hon.Fatima Abdullahi håller i samhällsorienteringskurser för nyanlända. Hon kom själv hit när hon var 13 år och jämställdhetsfrågor har inte alltid varit ett självklart inslag i hennes liv. Det har varit en pågående process. Programmet är gjort av Sebastian Hedlund. 

Det är många osynliga sociala koder att lära sig. Att hälsa på kvinnor med en kram var lite av en chock för Mohamed och Qadir som växt upp med att kvinnor och män inte umgås som vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Qadir ifrån Afganistan blev kallad respektlös i början när han inte tittade sina familjehemsföräldrar i ögonen.- Men jag hade växt upp med att det är respekt att inte ha ögonkontakt, säger Qadir.Mohamed säger att han blivit en annan person sedan han kom till Sverige. Att han lärt sig visa kärlek på ett sätt som hans föräldrar aldrig gjort.Programmet är gjort av Lovisa Haag

De träffas i ett källarvalv bakom Stureplan. Gruppen för blivande pappor. Inga mammor är välkomna. Vi är där mest som stöd till mammorna. Ingen är stöd till oss, säger Sulle Hardo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sulayman "Sulle" Hardo är 32 år gammal och gift med Marie.  an ska snart bli pappa för första gången. Gnom en kompis, Johnny, blir han tipsad om en pappagrupp som anordnas av Män för jämställdhet. Bestämmer sig för att ge det en chans. Ledaren för gruppen, Andreas Åsander, tar emot i en källarlokal precis bakom Stureplan. Här i gruppen öppnar papporna upp sina innersta känslor och tankar för varandra. Inga mammor får komma, för då blir det oftast så att männen inte får någon uppmärksamhet, menar Andreas. Följ med in bakom kulisserna i pappagruppen. Reporter är Sigge Dabrowski.sigge.dabrowski@sverigesradio.se 

Elin Appelgren blev restaurangchef på en hamburgerkedja redan vid 20 års ålder. Att bossa över äldre och mer erfarna kollegor tog några år. Och hon trivs fortfarande bäst att jobba på "golvet". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elin Appelgren började jobba på Max när hon var 17 år.– Jag var den här lilla tysta, blyga, rädda tjejen som inte finns kvar idag, säger hon. Hon började som chef vid 20 års ålder. Idag är hon 24 och chef över en restaurang med ett 40-tal anställda.– När jag  blev chef kände jag att ville jag uppnå mina resultat och då blev jag den där tjat-fian som är och stressar. Men sen insåg jag att det funkade inte riktigt, berättar Elin.På hamburgerkedjans egen ledarskapsakademi i Stockholm utbildas unga restaurangbiträden som ska ta det första klivet upp till skiftledare. När de efter tre dagar återvänder hem till sina restauranger runt om i landet är det som ledare för sina arbetskamrater. Tila Ivarsson som nyss fyllt 18 kommer bli en av de yngsta skiftledarna.

Maria fick dottern Linnea med hjälp av donerad sperma i Danmark. Men redan under graviditeten tog nyfikenheten om den anonyme donatorn över. Och hennes sökande tog en oväntad vändning. Programmet är gjort av Cecilia Mora Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pontus stora intresse är tv-spel. En dag får han ett samtal från sin tjej Fanny som säger att hon är gravid. Trots att de skyddat sig visar graviditetsstickan positivt. Han är 14 år, hon 16. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Pontus blev pappa vid 14 års ålder blev han också Sveriges yngsta pappa. När Fanny ringde honom blev han först chokad men smälte sedan idén om att bli pappa. Pontus mamma Anna tog inte graviditeten lika coolt som Pontus.– Det var som att någon hällde en hink kallvatten över huvudet på mig. Det kan inte vara sant. Första veckan ringde jag till socialen här och kuratorn nere på ungdomsmottagningen. Så då liksom slet jag i allt jag kunde och bara: 'hjälp ni måste stoppa det här', säger hon.I dagsläget pendlar Pontus från sin hemort Bollnäs till Stockholm där Fanny bor. Nu går Pontus i årskurs 9 och planen är att han ska gå i gymnasiet i Stockholm för att vara hos sin dotter på heltid. Programmet är gjort av Ninos Chamoun.De unga föräldrarna Pontus och Fanny väcker stor uppm

Förlossningen blev svår och tiden som nybliven mamma förvirrande, berättar Lotta. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Ett program av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kändes som om hon aldrig mer skulle bli fri. Det gamla livet var borta och i det nya livet som mamma till en nyfödd baby kände hon sig förvirrad. Alla problem blev förstorade och hon kunde inte känna något. Hon blev en mekanisk mamma. Gjorde rätt men var i grunden djupt olycklig. Lotta Lindeborg fick hjälp och blev frisk igen från sin förlossningsdepression och har idag ett lyckligt familjeliv med man och två barn. Hon har skrivit en bok, En mekanisk mamma, om sina erfarenheter och försöker hjälpa andra att våga bryta tabut kring att våga prata om något av det mest förbjudna. Att inte hitta sina moderskänslor som nybliven mamma.  Något som drabbar i snitt var tionde nybliven mamma i Sverige. Men tankarna kring vad depressionen i bör

Det som sker i världen återspeglas vid vår gräns, säger Kimmo och Juha som såg flyktingarna strömma in i Finland i slutet av förra året. Idag är det få spår kvar efter de intensiva månaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För de som bor i svenska Haparanda och finska Torneå har gränsen inte haft någon större inverkan på vardagslivet de senaste årtiondena. Människor har strövat över bron, tagit cykeln, bilen eller skidorna över älven till grannlandet.- När flyktingarna kom var förvirringen stor och många förstod knappt vilket land de var i när de stod vid en lilla oansenliga gränspålen, berättar Kimmo Sulila. Några dansade och skojade om att de hade en fot i varsitt land.Men efter ett par veckor sattes tull, polis och gränsjägare in på den finska sidan. Hannele Kenttä är en av de många gränsbor som korsat gränsen flera gånger varje dag. När gränskontrollen var som störst stoppades hon tre gånger. Det fanns kritiska röster om hur kontrollen

Nora i Malmö tågpendlar till jobbet i Köpenhamn. Sedan gränskontrollerna infördes tar hemresan minst 30 minuter längre tid än förut. Ska hon hämta på dagis måste hon gå från jobbet klockan två. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan gränskontrollerna infördes den 4 januari har Noras vardag blivit krånglig. Pendlingen fungerar dåligt eftersom det inte längre går lika många tåg och de obligatoriska ID-kontrollerna på Kastrup förlänger restiden hem med minst en halvtimme.Pendlingen stressar många i Öresundsregionen. Tågen är överfulla, alla kommer inte med och sittplatserna räcker inte. Att jobba på tåget, som förr, går inte.Nora har ständigt flera olika id-kort med sig, i olika fickor och fack. Hon har fått börja handla mat över nätet och kan inte längre löpträna på vardagar, som hon alltid gjort. För att få ett drägligt vardagsliv överväger hon nu att börja bilpendla istället, till en extra kostnad av 2.400 kronor i månaden, efter skatteavdraget. Till det kommer bensin, slitage på

En tyst marsch över minerade fält, en morfar som vinkar av, vuxna som visar rädsla och en barndoms som tar slut. Hör lyssnarnas flykberättelser lästa av bl a Rikspolischefen, BO och Hédi Fried. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter den uppmärksammade dokumentären Min flykt om Sîlan Diljens flykt från Kurdistan till Sverige som 4-åring bad vi lyssnarna om deras egna flyktberättelser. Flera hundra unika historier strömmade in och den 25 februari arrangerade Sveriges Radio tillsammans med Dramaten en läsning med personer som har insikt och inflytande. Kvällen leddes av Alexandra Pascalidou.

Lisa tränade tio timmar om dagen och levde på tonfisk på burk, sallad och koffeintabletter. En dag sprang hon tills hon kollapsade. Det var minusgrader ute och var nära att frysa ihjäl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lisa var en förebild på dansskolan där hon jobbade som danslärare och dansade själv på elitnivå. Hon tränade hårt och åt hälsosam mat. Men när hon blev besatt av tankarna på mat och träning blev hon sjuk.Lisa är 30 år. Hon var 23 år när hon hittades i ett dike vid motorvägen. Det var vinter och minusgrader ute. Hon hade kräkts och sprungit i flera timmar utan paus. Hon kunde inte resa sig och trodde att hon skulle frysa ihjäl.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Kristian Rönn mäter det mesta: svett, puls, produktiviteten under en dag, kroppsfett, vilka hemsidor han besöker, var i Lund han rör sig och med vilket färdmedel. Och han är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av smarta klockor och lättanvända mobilappar har det blivit enkelt att mäta och kartlägga sitt liv, ner till minsta kroppsfunktion. Måns Mosesson har träffat gräsrotsrörelsen som genom att dela mätningar kring sin hälsa med varandra hoppas föra mänskligheten framåt. Men också konsulten som samlar in data kring hur fondmäklare sover och äter, för att få dem att prestera bättre på jobbet. Hur kan teknikens möjligheter att mäta kroppen föra oss framåt - och vad händer när personlig data hamnar i arbetslivet?

Zikrullah och Hamza från Afghanistan bor hos familjen Niklasson på Gotland. De har hört att en flyktingpojke dödat en kvinna på ett boende och undrar om deras fostersyster Vendla undviker dem nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Familjen Niklasson består av två föräldrar, tre barn, två katter, en hund och en massa får. Och så brorsorna från Afghanistan som kom till dem i julas.11-åriga Henning var tveksam till idén, men nu tycker han om sina nya brorsor. Vendla är 18 år och hela familjens favorit. Men hur ska hon hinna umgås både med alla sina bröder och sin pojkvän? Och vart har mamma Miens iPad tagit vägen? Zikrullah oroar sig för att hon kanske misstänker dem. Man hinner undra mycket när man bara kan prata med varann via tolk ett par gånger i veckan. Ett program av Lollo Collmar.