Tendens Kortdokumentärer

Den lilla secondhand-butiken på bottenplan delar ut gratis till kläder till de 700 flyktingarna på förläggningen. Men varför säger inte alla tack när de får en begagnad jacka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns problem med både givarna och mottagarna, förklarar Susanna Adler som drog i gång butiken. Folk vill väl men ibland står man frågande och undrar: var är de tindrande bruna ögonen?I Farsta i södra Stockholm ligger en stor flyktingförläggning. Där ligger också en liten secondhand butik där de som bor på förläggningen får gratis kläder. Butiken drivs av en grupp volontärer som lämnar ut kläder till flyktingar och sorterar allt som människor vill donera. Gruppen samlas under namnet Al Tadamon som betyder "solidaritet" på arabiska.Glädjen med att ge och att få präglar livet i butiken, men finns det en baksidan av att allt är gratis ? Och hur mycket ska frivilligt arbete täcka upp för det som kanske borde betalas av staten?En kortdokumentär från Tendens av Åsa Furuhagen

Jessica har tre barn och röker cannabis. Per har fyra barn och har startat en cannabisverksamhet. Möt föräldrarna som röker gräs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon fick diagnosen ADHD i sina tonår och har i perioder haft djupa depressioner. För 3 månaders sen tröttnade hon på tabletterna. Nu har lagt av med tabletterna och självmedicinerar med cannabis.Jessicas bruk varierar beroende på om hon har barnen eller om dom är hos sin far i en annan stad. Vid barnvecka röker hon på kvällarna efter ha lagt dom. Vid barnfri vecka börjar hon dagen med en joint. Hon säger att det få igång henne med dagens sysslor.  Även om cannabis är något positivt för Jessica finns det risker. Bland annat försämrat korttidsminne och hos vissa kan örten utlösa panikattacker. Jessica säger att jointen på morgonen får igång henne med dagens sysslor.

Polisen stannar bilen och vill se leg. Men i väskan ligger också Martin våg, små platspåsar och en bit cannabis. Nu är det dags att ta körkort igen men klarar Martin att sluta röka gräs? Vill han? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Användningen av cannabis i Sverige ökar enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA och de som har minst restriktiv attityd till hasch är människor under 30 år.Här möter vi Martin. Hur tänker han? Vad ser han för risker med sitt beteende?Martin förlorade körkortet efter att ha åkt drograttfull. Några år senare bestämmer han sig för att ta tillbaka körkortet. Han vill bevisa för sin familj, där samtliga är högutbildade akademiker, att han klarar av att spela efter samhällets regler. Men för att lyckas med det måste han sluta röka gräs, något han egentligen inte alls är särskilt sugen på. Programmet är gjort av Sigge Dabrowski.Fakta om cannabis och kontakter till stöd:CannabishjälpenDrugsmart  

Bokhandlaren Per Ahlqvist tränar minst fem gånger i veckan. Hans mål är att bli 120 år. För att nå sitt mål har han startat en förening tillsammans med andra som också vill bromsa åldrandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Per läste en bok om aerobics där författaren hävdade att man skulle kunna bli 120 år bestämde han sig för att sluta åldras. Hans fru Adriana vill också leva ett aktivt och hälsosamt liv men utan att tänka på åldern. Dottern Valentina är tjugo år gammal och orkar inte tänka på hur gammal hon vill bli.Per vill helst inte tänka på en ålderdom som innebär krämpor och vill jobba ända tills den dag han dör.   Ett program av Cecilia Mora

Sammy Sereke är nybliven telefonförsäljare. Han säljer lotter under taget namn och drömmer om att bli en toppsäljare. Men ett nytt lagförslag som förbjuder telefonförsäljning hotar hans planer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett industriområde utanför Lund ligger ett av Sveriges största telemarketing-företag. Här jobbar Sammy Sereke, 27 år. Han säljer lotter och tidningar, främst till pensionärer. Sammy kallar sig för Robert Karlsson när han säljer, efter en barndomsvän. Han säljer bättre med det namnet än sitt eget.   Viktoria Bengtsson och Nicklas Thornberg har jobbat i drygt två år på samma företag, vilket gör dem till veteraner i branschen. De jobbar med el och är toppsäljare med hög omsättning. Provisionen på el är betydligt högre än på lotter och tidningar. Detsamma gäller den interna statusen. Medan toppsäljarna går och dricker öl och spelar flipper, åker Sammy hem och lagar korv med räksallad. Sammys dröm är att stiga i hierarkin på företaget så han kan tjäna

Barnen tyckte inte Berit var klok när hon flyttade till det första radhusområdet i stockholmsförorten Tensta. Husen på bomässan BO 06 som skulle förändra synen på miljonprogrammet. Hur gick det? Ett program av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2006, lagom till boutställningen Bo06 i Stockholmsförorten Tensta, stod de första radhusen klara och besöktes av tusentals nyfikna som satte sig på tåget ut till den första boutställningen i ett miljonprogramsområde. Tre år senare flyttade Berit Franzel in i området.  Då stod hälften av husen osålda och hennes barn tyckte inte att hon var klok som köpte det. - Det var trögt i början, säger Arne Olsson på byggbolaget Folkhem som byggde 21 av husen på Järingegränd. Idag har ett nytt liv har växt fram mellan husen i ett område som av en del börjat kallas "Tensta Hill", lite av Tenstas egen gräddhylla. - Gemenskapen här har jag inte upplevt någon annanstans. säger Berit Franzel. Tio år har gått sen boutställningen Bo 06 i Stockholmsf

Bastant står den där, den två meter höga bullermur som separerar villaområdet Djupadal från höghusen i Kroksbäck. Nu ska den bort för att få människor att mötas. Men vill de det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritikerna är många – och de bor på båda sidor av muren. ”Garagebränder, handgranater och inte minst narkotikabruk som idag äger rum på Kroksbäck måste stagneras först”, står det i den protestskrivelse ett stort antal villaägare lämnat till kommunen.Och bland höghusen på andra sidan vägen undrar många om det verkligen går att bygga bort sociala problem genom att dra nya vägar och riva en mur.Måns Mosesson åker till Malmö och finner grannar som inte vill mötas – men som enats i en kamp mot politikerna på stadsbyggnadskontoret.

Shalini gör research. Hon kollar löner, vad som behövs för visum och vilken relation Sverige har till Kanada. Hon ska lämna landet och det är inte en dag för tidigt, tycker hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Asså egentligen tycker jag att alla som har möjlighet bara borde göra det. Det har liksom blivit som en sorts stolthet. Okej om jag inte är välkommen så bye bye.Varje dag på vägen till jobbet tittar Shalini i sin hemgjorda app på mobilen, Escape route, som är fylld med information om Kanada. Hon räknar dagar och fyller i blanketter.-Ja det känns liksom bättre. För då vet jag att jag inte måste vara här for ever. Jag har liksom bestämt ett slut på lidandet.Här berättar hon om varför hon egentligen tycker att alla som har möjlighet borde dra. Om varför det blivit så viktigt för henne. Om allt från sverigetröjor på skolgården till att bli jagad och trakasserad. Och om insikten att det faktiskt inte ser ut såhär i alla länder.Programmet är gjort av Nadia Ben Belgacem.

Var går gränsen för hur mycket rasism en person tål under en livstid? Arash Dehvari har levt största delen av sitt liv i Sverige men tanken på att lämna landet dyker allt oftare upp i hans huvud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I riksdagen idag sitter folkvalda politiker som vill bestämma vem som är svensk och vem som inte är det. Vem har egentligen bedömningsrätten över ens egna existens? Arash Dehvari ställer sig frågan själv och även till släkt och vänner i hans närhet. Arash vänder sig till sin pappa, Malik, som redan har flytt en gång men då efter revolutionen i Iran. Situationen är långt ifrån densamma men vad har det betytt för Malik att lämna hemlandet bakom sig? Vad har han gått miste om och kan hans erfarenhet hjälpa Arash i sitt beslut ifall han ska stanna eller inte?- Jag kommer ihåg i 90-talet när jag hade eget och en dag jag hade en kund, hon var som stammis hos mig, berättar Malik. - Alla andra kunderna gick ut och hon kom fram till mig och så sa till mig: Kan jag ställa en

I skuggan av Solvalla Travbana har det länge trängts ett 50-tal husvagnar. Nu ska de boende där avhysas. Men vart ska de ta vägen? Pia har varit hemlös i många år och drömmer om en egen lägenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är sen höst, vi är på Solvalla Camping i Stockholm, en camping där hemlösa har sina hem och där missbrukare blivit placerade av socialen. Pia har bott här i fyra år men om om exakt tre månader kommer den här campingen inte längre kommer att finnas eftersom det ska byggas en spårväg här mellan city och Kista. Förhoppningsvis har hon då lämnat totalt 14 år av hemlöshet, bara de ringer och säger att hon verkligen kan flytta in i den där provlägenheten. Det har varit nära förr, men inte så här nära.De borde ringa snart.– Det finns många här nere som vänt sig mot mig också, berättar Pia. Liksom ”va fan, har du sugit av han på soc?” eller nåt sånt där. ”Vad lätt det gick för dig, Pia”. Men om det vore så lätt varför gör inte flera här då?Det här är ett av tv

När samtliga boende på husvagnscampingen i Solvalla ska vräkas är det en man som vägrar lämna sitt hem. Teemu Suomalainen, hövdingen av Teemu-land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Teemu-land består av fyra små stugor av trä, tre husvagnar och en buss från 1967. Bland tjuvgods, bråte, vitvaror och skräp finns Teemu som bott här i sex år. - Där ute utanför grindarna är jag vem som helst men här i Teemu-land är jag kung, säger han. Som självlärd elektriker har han sedan hyresvärden stängde av hans el ägnat allt mer tid åt att ordna ström och vatten för dagen. Han har utvecklat ett eget elverk. Snart närmar sig nyårskiftet. Då ska de boende vräkas. Men Teemu tänker stanna kvar. - Jag ska ingenstans. Programmet är gjort januari 2016 av Ninos Chamoun.

Det är sommar och Reine Ullén kör timmer i skogen. Plötsligt överrumplas han och hans kollega av eld och fallande träd. Salabranden i Västmanland stormar fram och Reine tvingas kämpa för sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är när Reine och hans kollega Robban har skiftbyte i timmerkörningen som elden överrumplar dem. Träden rasade över vägen och eldstormen slukar allt i sin väg. Mitt i detta eldinferno fångas båda som i en råttfälla då fallande träd brinner och spärrar vägen. Reine snubblar och ser sin artbetskamrat försvinna in i röken.I två och en halv timme ligger Reine mitt i ett eldhav. Hans kropp kokar och på SOS inspelade band hör man hur han desperat ropar efter hjälp. Han känner att han inte har långt kvar och han ringer sin fru för att såga adjö. - Det fanns inget mer att göra,  berättar Reine Ullén.Programmet är en förkortad version av P4 Dokumentären Reine var fast i Salabrandens eldhav.Reporter Johan Thorén.

Linnea föddes i en pojkkropp men har alltid känt sig som en flicka. Hon vill ha klänning och håret i tofsar. Och ett flicknamn. Men hur ska det gå till och vad ska andra tänka och tycka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportern Ylva Bogegård har följt Linus 8 år, som sedan blir Linnea, en länge tid. Hur det är att bli bemött som pojke när man känner sig som flicka?Programmet är en något förkortad P4 Dokumentär och sändes första gången i oktober 2015.

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion.- När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke.Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.Idag jobbar Folke med skulden.- Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har

"De som hanterar det här inte vet vad det handlar om." Det säger Ulf Henricsson, legendarisk svensk befälhavare i Bosnien, 1993. Vilket ansvar har försvarsmakten att ta hand om sina soldater? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år skickar vi soldater till olika krigshärdar i världen. För flera av dom blir det ett ovärderligt minne för livet, Men så finns det dom som inte klarar en återanpassning till det civila livet lika bra.Övriga medverkande i programmet är Johanne Hildebrandt, författare och journalist, Anders Stach, chef för försvarets veteranavdelning, Allan Widman, veteranutredare och folkpartistisk riksdagsman.Vi hör också veteranderna Håkan och Pelle från Kalmar samt Lars Andersson, fil doktor i pedagogik och expert på militärt ledarskap.Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström.anna.ivemark@sverigesradio.sehakan.engstrom@sverigesradio.seÄr du anhörig till någon som har haft utlandsgörande tjänst och vill prata med någon om detta? Här nedan hittar du en länk till organisationen

"När man tänker på att det hände var på riktigt mår jag illa." Daina är mamma till Kongo som gjort utlandstjänst i Afghanistan. Här berättar hon hur det är att leva nära en person som lider av PTSD. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Diana berättar hur hon lever med det faktum att hennes son valde att delta i ett krig som hon motsätter sig.- Det är svårt att leva med att veta att han dödat människor där nere. Men jag som mamma kan inte styra hans liv, säger hon idag.Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström.anna.ivemark@sverigesradio.sehakan.engstrom@sverigesradio.seÄr du anhörig till någon som har haft utlandsgörande tjänst och vill prata med någon om detta? Här nedan hittar du en länk till organisationen Invidzonen. Det är en organisation som stöttar anhöriga till utlandstjänstgörande personal.Programmet sändes första gången våren 2014.

"Jag ser hur min hjärna tapetserar väggen." Mats var med om en skenavrättning när han gjorde FN-tjänst i Bosnien 1993. En upplevelse som fortfarande plågar honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mats trivdes inom försvaret. Han var yrkesofficer och tvekade inte när han fick frågan om han ville göra utlandstjänst. Men då anade han inte vilka konsekvenser uppdraget skulle få. När Mats idag berättar om uppdraget i Bosnien är det som att vissa bilder har etsat sig fast, han minns varje detalj. Och minnena kommer tillbaka om och om igen. Han lider av PTSD.Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström.anna.ivemark@sverigesradio.se hakan.engstrom@sverigesradio.se Är du anhörig till någon som har haft utlandsgörande tjänst och vill prata med någon om detta? Här nedan hittar du en länk till organisationen Invidzonen. Det är en organisation som stöttar anhöriga till utlandstjänstgörande personal.Programmet sändes första gången våren 2014.

Vid sjuttio fick Gun Hansson plötsligt lust att krama om främlingar på stan. Höll hon på att bli sjuk? Nej, hon upplevde gerotranscendens, en förändring som kan komma när vi åldras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När hon närmade sig sjuttio började Gun Hansson förändras. Hon började skratta och busa med främmande mänskor på stan. Hon fick behärska sig för att inte springa fram och krama om dem – hon kände så starkt att hon hörde ihop med dem. Först trodde Gun att hon blivit sjuk – sen upptäckte hon att hennes beteende stämde med teorin att vissa människor uppnår gerotranscendens när de åldras.Vi lever allt längre -  2000 personer i Sverige är över 100 år i dag. Men hur är livet när man är riktigt gammal? Hur har hundraårsexplosionen påverkat vår livskvalitet? Tendens reporter Lollo Collmar frågar personer mellan åttio och nittiofem. Hon möter Gun som aldrig varit så lycklig som nu. Men också Sverre, som hade velat dö samtidigt som sin fru, och Iris som inte själv förstår varför hon ha

När Sten Bolling fyllde 100 år satt han upp en tioårsplan med sikte att leva tio år till. Idag är han 102 och har inga planer på att dra ner på takten. Hur ser hans recept för ett långt liv ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har aldrig funnits så många pigga hundraåringar i Sverige som nu. Sten Bolling är en av dem. Trots att han fyller 102 i september är han en flitig besökare på dansbanorna i Värmland där han bor. När han blev pensionär 1978 fick han en silvernål från PRO som ger honom fritt inträdde på alla pensionärsdanser. Den andra passionen för Sten är måleriet. Han målar landskapsmotiv, stilleben men framförallt porträtt.   Tidigare i livet spelade han tennis, orienterade och tävlade i skytte. Han tror att hans goda hälsa upp i åren kan vara ett resultat av hans genetiska arv plus att han alltid har varit aktiv och haft en positiv syn på livet. Hans mor blev 102 år och hans kusin 104 år. Henne vill han slå. Vägen mot hög ålder ska vara så rolig som möjligt, tycker han. Programmet ä

Dagny Carlsson är 103 år och känner sig piggare är någonsin. Idag är hon Sveriges och kanske världens äldsta bloggare. Vad gör hon för att vara så frisk och kunna hålla igång ännu i den åldern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag finns det rekordmånga hundraåringar i Sverige. Bakgrunden till 100-årsexplosionen är flera. Bland annat att vården har blivit bättre på att hantera sjukdomar som leder till en för tidig död. Samtidigt är det slående att många svenskar, även med god omvårdnad och bra genetiska förutsättningar, inte blir äldre än möjligen 80 år.Hur ska man göra för att nå hundra år och samtidigt behålla god livskvalitet?Programmet är gjort av Cecilia Mora