Tendens Kortdokumentärer

Kim, var bara 12 år när hon snodde en vodkaflaska från sina föräldrar. Det brus som alltid funnits i hennes huvud blev för första gången tyst när hon drack. Det var en känsla hon ville åt fler gånger. Och bara några år senare var hon alkoholist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag hade mina största fyllor hemma, själv på mitt rum. Så deppig var jag. Varför skulle jag ha vänner när min bästa relation var till alkoholen? berättar Kim. När Kim är 18 år ställs hon inför ett ultimatum av sin mamma och det blir vändnigen i hennes liv. Programmet gjordes 2017. Behöver du hjälp med alkoholen? AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. Tel: 08-720 38 42  www.aa.se/unga-i-aa http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Jessica var bara 12 år när hon blev full för första gången på en parkbänk på en lekpark. Efter det fortsatte hon att dricka flera gånger i veckan. Som 13-åring var hon alkoholist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag festade varje helg. Ibland så kunde vi börja redan på torsdagen. Jag kommer ihåg att vi kunde låsa in oss på skoltoaletten på tiorasten och shotta vodka, berättar Jessica, som idag är 22 år. Jessica var bara ett barn när hon blev alkoholist. Då visste hon inte att hon kunde bli beroende av alkohol. Hon drack i många år och det påverkade familjen som hon alltid bråkade med, vännerna som började ta avstånd och skolan som gick dåligt. Men till slut hände något som fick henne att inse att hon hade problem med alkoholen. Programmet gjordes 2017. Behöver du hjälp med alkoholen? www.aa.se/unga-i-aa AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. 08-720 38 42  http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

10 poliser stormar in i Rolfs hus i Hultsfred. Flera av hans inneboende tiggare grips. Några misstänks för att ha lurat och utnyttjat andra tiggare. Har Rolf hamnat mitt i en människohandelshärva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer. Det han inte vet är att polisen misstänker även honom.Programmet är gjort 2019 av Sigrid Edsenius.

Efter att ha gett en grupp tiggare tak över huvudet hamnar 76-årige Rolf mitt en människohandelshärva. Och inte nog med det - nu riskerar han själv att dömas för medhjälp till människohandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Rolf har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Efter ett tag står det klart att polisen misstänker även Rolf för inblandning. Men trots polisförhör och misstankar om brott ångrar inte Rolf att han lät gruppen tiggare flytta in. Programmet gjorde 2019 av Sigrid Edsenius.

Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.  – Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah. Programmet är gjort december 2016 av Isabelle Swahn.

Terrorgruppen IS har omringat staden i Irak där Firas Jumaah, hans fru och barn gömmer sig i en stängd fabrik. Då bestämmer sig professor Charlotta Turner att hon ska få hem sin kemidoktorand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2014 lämnar den svenske kemidoktoranden Firas Jumaah allt i labbet på Lunds universitet för att åka till norra Irak. Hans fru och barn som är där på ett familjebröllop har hamnat mitt i terrorgruppen Islamska Statens blixtoffensiv. Kvar på kemicentrum i Lund finns hans handledare, kemiprofessor Charlotta Turner. Hon har varken hört talas om IS eller den religiösa minoritet som Firas och hans familj tillhör: yazidierna.- Jag reagerade instinktivt, nu måste vi agera, säger Charlotta Turner. Med hjälp av universitetets säkerhetschef Per Gustafson planerar hon en hemtagning av Firas och hans familj.- Mitt liv stannade 2014, säger Firas Jumaah idag. Säkerhetschefen Per Gustafson beskriver händelsen som unik.- Mina kolleger på de andra universiteten och högskolorna i Sver

Renskötare jobbar ofta ensam och olycksrisken är stor. Forskning visar att risken att omkomma är 70% högre än för andra arbetare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lena Kroik är sjuksköterska och renägare i jämtländska Storjola som ligger nära Borgafjäll i Västerbotten. Lena har varit med om att bygga upp AXG som är en förkortning av akutsjukvård i extrem glesbygd och som jobbar brett med att utbilda och se till att den skadade snabbt får vård.  - I renskötarlivet är man utsatt för väder och vind och jobbar ofta ensam. Olycksriskerna är många och det som kan hända är bland annat drunkning, svaga isar, nedkylning, förfrysning och död på det viset eller att man skadar sig i en skoter-, fyrhjuling eller motorcykelolycka, berättar Lena Kroik. Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se

"Det är extremt kontroversiellt, alla läkare håller inte med mig" Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Thomas Schimke är verksamhetschef och distriktsläkare på Pajala kommuns enda hälsocentral. Hit kom han för tretton år sedan. Från Tyskland till norra Sverige, för familjen var Pajala en exotisk dröm. - Svenskarna själva har en nedvärderande syn på glesbygden, den skiljer sig avsevärt från min syn som utlänning.   Just synen på glesbygden är central för Thomas Schimke, det är svårt att få vårdpersonal att komma till glesbygden för att arbeta och framförallt, de långa avstånden gör att man som glesbygdsläkare kan tvingas göra avsteg från de riktlinjer som finns.   - Det krävs lite mod och improvisationsteknik.  En kortdokumentär om att hitta egna lösningar på problem som uppstår när man ger vård i glesbygd.  - Det är inte tillåtet att göra undantag från riktlinjer även om det är det klokaste man kan göra.  Reporter: joseph.knevel@sverigesradio.se

Eric Thoms, 87 år, bor växelvis på ett äldreboende men vill ändå inte dumpas i ett särskilt fack för gamla. Ibland får boendet besök av förskolebarn, och då lyser 5-årige Love upp Erics tillvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är fantastiskt! ”Där är Eric!” ropar Love och det är halva lönen.  Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric. Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge. – Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla. Ett program av Jonna Berglund från 2017.

"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: – Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.  Ett program av Jonna Berglund från 2017.

"Dom andra i klassen har ju kompisar. Det hade varit jättekul att också ha nån", säger synskadade Nicolina Pernheim, 15 år. Enligt lagen ska den vanliga skolan fungera för alla. Men gör den det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I reporterns val har Lollo Collmar valt ut ett program som hon tycker vi ska höra igen. Hon berättar för Ola Hemström varför hon tror att vuxna har så svårt att lyssna på barn.  Och så återvänder hon till Nicolina Pernheim, som hon intervjuade 2007.

Julia, 5 år, drömmer om att stoppa ner sin mamma i väskan och ta med hem till pappa. Programmet är valt och presenterat av Lollo Collmar med sig av sina tankar om intervjuer med barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet om Julia som flyttar mellan mamma och pappa är gjort av Lollo Collmar år 2004 och inleds med ett samtal mellan Lollo Collmar och Ola Hemström om intervjuer med barn. Lollo.collmar@sverigesradio.se

Plötsligt får Anna i Piteå veta att hennes farbror Micke lever som hemlös i Stockholms innerstad. Hon bestämmer sig för att hjälpa honom. Men det visar sig att det inte är så enkelt som hon tror... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna åker ner till Stockholm från Piteå för att leta reda på sin farbror som hon aldrig träffat. Hon hittar honom tillsammans med andra hemlösa och missbrukare på Medborgarplatsen. Och sedan börjar en resa för både Anna och Micke som går som en berg- och dalbana. Ledmotivet i dokumentären är Adrift med Rikard From. Programmet är gjort 2018 av Gerhard Stenlund och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Varje dag tar Ann-Britt bussen från det lilla huset där hon bor till Jönköping för att köpa öl och sitta med de andra a-lagarna vid Resecentrum. När hon får nya tänder ska allt förändras, tänker hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ann-Britt är 48 år. Hon kallas valrossen av sin kompisar, det saknas lite tänder, eller rättare sagt, endast två finns, i underkäken. Hur ser dagarna ut för en som är a-lagare? Varför väljer hon bänken framför sitt hem och sina barn? Eller har hon inte valt? Kommer hon någonsin kunna ta sig därifrån? Och hur hamnade hon där överhuvudtaget? Följ med Ann-Britt på hennes jakt på öl, pengar, medicin, kärlek och nya tänder. Programmet är gjort av Pernilla Arvidsson 2010 och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Jessica har tre barn och röker cannabis. Per har fyra barn och har startat en cannabisverksamhet. Möt föräldrarna som röker gräs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon fick diagnosen ADHD i sina tonår och har i perioder haft djupa depressioner. För 3 månaders sen tröttnade hon på tabletterna. Nu har lagt av med tabletterna och självmedicinerar med cannabis. Jessicas bruk varierar beroende på om hon har barnen eller om dom är hos sin far i en annan stad. Vid barnvecka röker hon på kvällarna efter ha lagt dom. Vid barnfri vecka börjar hon dagen med en joint. Hon säger att det få igång henne med dagens sysslor.  Även om cannabis är något positivt för Jessica finns det risker. Bland annat försämrat korttidsminne och hos vissa kan örten utlösa panikattacker. Jessica säger att jointen på morgonen får igång henne med dagens sysslor. Programmet är gjort 2016 av Ninos Chamoun.

Polisen stannar bilen och vill se leg. Men i väskan ligger också Martin våg, små platspåsar och en bit cannabis. Nu är det dags att ta körkort igen men klarar Martin att sluta röka gräs? Vill han? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Användningen av cannabis i Sverige ökar enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA och de som har minst restriktiv attityd till hasch är människor under 30 år. Här möter vi Martin. Hur tänker han? Vad ser han för risker med sitt beteende? Martin förlorade körkortet efter att ha åkt drograttfull. Några år senare bestämmer han sig för att ta tillbaka körkortet. Han vill bevisa för sin familj, där samtliga är högutbildade akademiker, att han klarar av att spela efter samhällets regler.  Men för att lyckas med det måste han sluta röka gräs, något han egentligen inte alls är särskilt sugen på.  Programmet är gjort 2016 av Sigge Dabrowski. Fakta om cannabis och kontakter till stöd:CannabishjälpenDrugsmart

Madeleine sa upp sig och blev hemmamamma. Nu lobbar hon för att uppvärdera moderskapet. Hon är för jämställdhet, men det händer att feminister vägrar ta henne i hand. Av Lollo Collmar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anders Finnberg är en av de män som fått ett feministiskt uppvaknande tack vare att de är pappor. Nu försöker han hjälpa andra att hitta till en mjukare manlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2016 var anmälda våldtäkter och sexuella trakasserier i samband med musikfestivaler en följetong i nyhetsmedia. Det fick Anders Finnberg att tänka till; om tio år skulle hans dotter vara gammal nog att gå på de festivalerna.  – Eftersom jag relaterade direkt till min dotter blev jag rädd att det här kommer att hända henne. Det är väl den klassiska feministpappan, som blir feminist när han får en dotter. I dag arbetar Anders Finnberg med lokalavdelningen av föreningen MÄN i Luleå och leder en studiecirkel för killar som vill prata om ämnen som skörhet, kärlek och sex. Han säger att, även om det känns ovant, så är det bra för killar att bolla sina erfarenheter med andra killar i stället för med en kvinnlig kompis eller partner.  – De förstår ju inte riktigt hur det är att

Som tonåring engagerar sig Kristian i den högerextrema rörelsen. En dag ser han hur hans bild och namn är uppklistrade på elskåp och i skolan, under rubriken nazist. Hur reagerar Kristian på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är gjort Sigrid Edsenius 2018.

Personen i lägenheten scrollar genom inkorgen på Twitter. In flödar bilder på personer med nazistiska symboler, i realtid. Bilder som kommer samlas på en krypterad hårddisk och sedan spridas på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är bland annat från denna lägenhet som twitterkontot Nazispotting administreras och för första gången ger de här en intervju om sin verksamhet. Lisa Kaati, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut berättar att kontot Nazispotting startades i Januari 2014, en dryg månad efter det att 16000 Stockholmare samlats på Kärrtorps idrottsplats i en uppmärksammad demonstration mot rasism. Gruppen har kopplingar till den autonoma vänstern och målet att ta bilder på nazister i Sverige och hänga ut dem med bild på sociala medier. Idag, fyra år senare, har hundratals bilder på svenska nazister laddats upp på Nazispottings twitterkonto. Vad gör gruppen och vad vill den med sin verksamhet? Programmet är gjort av Sigge Dabrowski och Sebastian Hedlund 2018.