Tendens Kortdokumentärer

Fem år har gått sen Kerstin Karlsson fick veta att hon fått bröstcancer. Och nej, hon blev ingen visare människa av erfarenheten. Cancern är ett sår som alltid finns där. Men hon står här. Programmet är gjort av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Det är en sån klyscha det där, att cancern lärt mig att vara i nuet" säger Kerstin Karlsson.  Hennes historia handlar inte om att vara i nuet utan om att vara överhuvudtaget, i det virrvarr av känslor som cancern lämnar efter sig. Tendens Ola Hemström har mött henne i hennes nyblivna hem i Jönköping, fem år efter diagnosen bröstcancer. Vad lämnar cancerresan för spår? Har du tankar eller en hälsning till Kerstin, maila gärna till programmets producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Emma är 28 år när hon får cancer. Plötsligt känns det som om omgivningen behandlar henne på ett nytt, annorlunda sätt och som om hon vore smittsam. Många verkar nyfikna men ingen ställer frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emma åker direkt från en open air-fest till akuten. Hon ringer själv ambulansen. På sjukhuset konstateras att hon har kronisk myeloisk leukemi och nästan inga röda blodkroppar i blodet. De första dygnen vet ingen om hon kommer att svara på behandlingen eller om det hon fått är ett dödsbesked.   Programmet är gjort av Blenda Setterwall Klingert år 2018.

Jan och Toralf har hjälpt Lawrence från Uganda i fyra år. Hur fick de plats med Lawrence i sina liv? Hur ska man stötta utan att skapa ett beroende och hur gör Lawrence med sin tacksamhetsskuld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Stockholm har Toralf Torsteinsen och Jan Hammarskiöld sedan 2011 hjälpt Lawrence Kaala som flytt från Uganda för att han är gay. Det som började med hjälp har växt till en vänskap. Men hur gör man för att en vänskap mellan människor som har så olika förutsättningar, ska hålla?Programmet är gjort av Åsa Furuhagen och sändes första gången 20 oktober 2015.

Imamdad från Afghanistan kom hit med den stora flyktingvågen 2015. När han nyligen utvisades klev Johanna och Grete in för att rädda tillbaka honom till Sverige och Tärnaby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Mikaela är 16 år och gillar inte skolans matsal. När hon sitter där känns det som om hon är den enda ingen kan snacka med. Hennes synförmåga är en procent och hon hör med hjälp av ett hörselimplantat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mikaela har en oklar sjukdom som stegvis har slagit ut vissa av hennes kroppsliga förmågor, däribland syn och hörsel. För Mikaela är det väldigt svårt att höra i miljöer som inte är lugna och hon har därför fått ett eget klassrum på Munkhätteskolan i Malmö. Men hur blir det då med kompisarna?   Dövblindhet är ett funktionshinder som ofta försvårar kommunikationen med omgivningen. Men för Lukas Hermansson i Högsjö är det ett problem som än så länge inte är alltför påtagligt. I Båsenbergas slalombacke störtar Lukas ut med sin svarta pulka. Han gillar när det går fort. Trots sin dövhet kan Lukas höra riktigt bra med sina cochleaimplantat, som han fått inopererade i tidig ålder. Sjukdomen han lider av, ushers syndrom typ 1, gör dock att han får synfältsbortfall.  Program

12-åriga Ebba Fält ska genomgå en riskfylld operation för att rädda hennes hörsel. Men mitt under operationen, när hon ska få ett cochlea implantat inopererat i huvudet, händer det som inte får hända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ebba Fält från Arboga är en idrottstjej som gillar både innebandy, ridning och fotboll. Hon är fyra år när hennes omgivning upptäckter att hon verkade höra dåligt. Troligen på grund av en genetisk förändring. Hörselhåren i innerörat dör sakta men säkert, och det innebär att vanliga hörapparater inte längre fungerar. Istället krävs andra åtgärder.  Ebba ska, som ett av de första barnen i Sverige, få ett cochlea implantat, CI, inopererat i huvudet fast hon delvis har hörsel kvar. Den millimeter tunna elektroden ska föras in i innerörat. Men plötsligt verkar det som att hela operationen kan gåöverstyr... Reporter Annika Östman, VetenskapsradionProgrammet sändes första gången 2014 i P4 Dokumentär.

Vi sitter bland flyttkartongerna i Leifs lägenhet och det har gått drygt två år. Leif tittar på kartongerna och konstaterar "Det är nu det sker. På nåt vis är det nu mitt liv utan Kerstin börjar." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bilder av sjukdom och sorg har börjat komma tillbaka. Undanskjutna minnen från den sista tiden. – Det fanns inte plats att känna då, man var ju helt slut. Men nu kommer de fram, oförutsägbara, smärtsamma och vackra, förklarar Leif. Samma kartonger i nytt hus och ny stad. Han har lämnat det som alltid varit deras för att hitta något annat på egen hand. Hur hittar man kraft att skapa något nytt när man förlorat den man byggt allt med? Under hösten 2013 träffar reportern Jonas Meyer Leif för att samtala om hur livet blir när ens livkamrat har gått bort. jonas.k.meyer@gmail.com 

Henrik dog i barncancer och blev bara sju år. Livet förändrades för alltid för pappa, Christer Ekelund. Vad gör man när ens barn dör? Vad händer med familjen och vännerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han kallades Superman av läkarna på barnsjukhuset i Lund, Henrik Ekelund från Malmö, som, mot alla odds, överlevde två olika cancersjukdomar. Men när den första cancern kom tillbaka var Henriks krafter slut. Han gick bort, bara sju år gammal. Efter Henriks död bildade familjens vänner en stiftelse som nu stöttar andra barncancerdrabbade familjer runtom i Sverige. Det här är berättelsen om Henrik, som var en Superman. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt 2018. lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Ben går alltid i klänning och strumpbyxor och vill kallas hen eller hon. På förskolan ses Ben som en av tjejerna. Men i födelsebeviset står det pojke. Hur blir det när Ben börjar skolan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bens bästisar på förskolan är tjejer. Dom har likadana hårspännen, leker mamma pappa barn och dansar balett ihop, och kompisarna säger "hon" om Ben. Bens föräldrar vill bara låta Ben vara sig själv. Men nästa höst börjar skolan. Kommer det stå P för pojke efter Bens namn på klasslistan? Vilket omklädningsrum ska Ben välja på gympan? Borde de prata med Ben om att alla inte tycker det är normalt att en femåring med snopp går klädd i trosor, klänningar och strumpbyxor? lollo.collmar@sverigesradio.se

För två år sedan rensade Maud Jacobson killkläderna ur garderoben och slutade att använda sitt gamla namn. I vinter tar hon det sista steget i sin könskorrigering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan som barn minns hon att hon längtade efter att få vara i en kvinnlig könsidentitet.  – När jag var sex eller sju år bytte jag kläder med en flickkompis, men det förstod man ju inte som barn.  Det var efter en bypassoperation i hjärtat 2008 som Maud Jacobson sökte sig till vården för att få hjälp med sin transsexualism.  – En sådan operation är en andra chans i livet, och jag fick den chansen.  Hon har, sedan den där första läkarkontakten, fått hjälp av psykolog, logoped och en KBT-utbildad kurator i så kallad könsbekräftande vård.  Hon har bytt både namn och juridisk könstillhörighet och i vinter ska hon genomgå könskorrigerande kirurgi. – Det känns som att: äntligen. Nu är det min tur. Jag har fått frågan av nära anförvanter om jag verkligen ska göra det. Men jag känn

På ena sidan Storgatan Bohmans bokhandel, på andra affären Roya. Men trots att butikerna ligger så nära har Britt-Mari Bohman aldrig besökt Hazar Samra som jobbar på andra sidan gatan. Inte förrän nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2000-talet har butiker lagt ner, bankkontor stängt igen och samhällsservice försvunnit i den lilla staden Nybro i Småland. Precis som på många andra mindre orter upplever handlare och boende att stadskärnorna utarmas. Men så för ett par år sedan hände något, nya butiker började dyka upp. Kanske kan de bli Nybros räddning. Programmet gjordes 2018 av Sigrid Edsenius. sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Ben Arinze driver en klädbutik i Jönköpings centrum. Men på gatan utanför har han sett stadskärnan förändras. Enligt Ben har storgatan blivit en klassfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De stora och medelstora svenska städerna växer. Fler människor flyttar in till stan, medelinkomsten ökar och arbetstillfällena blir fler.  Bakom statistiken står stadsomvandlingsexperten Jan Jörnmark i Göteborg. Enligt honom är bilden särskilt tydlig i städernas centrala delar. Och det tydligaste exemplet av dem alla är Jönköping.  Men vad händer med med våra städer när stadskärnan förvandlas? Och vem får plats på den nya storgatan?  Vems är storgatan? är en kortdokumentär av Martin Jönsson.  Programmet är gjort 2018.

När Tatiana var sex år kom hon från Brasilien till Sverige som adoptivbarn. Hemma var livet bra men i skolan började klasskamraterna göra apljud och ge henne öknamn. Hon var varken svart eller vit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När mobbningen blev för svår tog Tatiana till nävarna. Men det tog många år för henne att sätta ord på det hon utsatts för. Kortdokumentären "En svart svenne" är gjord av Catharina Ericson-Ulfves. catharina.k.ericson@comhem.se Programmet är en omarbetad version av P4-Dokumentären med samma namn som du kan hitta här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

1903 begravs Mazahr Makatemele i Kalmar. Hon hade tillfångatagits av slavjägare i Sydafrika. På gravstenen står det "Kafferkvinnan Sara". Varför? Rafaela Stålbalk Klose söker svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång var hon känd i Kalmar, Mazhar Makatemele, den första svarta kvinnan i stan, kanske i hela Småland. Hon hade tillfångatagits av slavjägare i Sydafrika och förts till Sverige. Här fick hon namnet namnet "Svarta Sara". "Kafferkvinnan Sara" står det på hennes gravsten där hon ligger begravd på Södra Kyrkogården i Kalmar. Tills nyligen var hon helt bortglömd, men Rafaela från Brasilien, som växte upp i Kalmar, ser gravstenen och letar fram "Svarta Saras" historia. – Vi trodde att det var en stam eller någonting som hon kom ifrån, men sen fick vi veta att det här ”kaffer”, det är ju ett skällsord, säger Berne Gustavsson, som jobbar på kyrkogården.  Idag lever mer än 200 000 svenskar med afrikanskt påbrå i Sverige och många kan vittna om utanförskap och om hur det är att vara bland d

Iman Baroudi är "kvinnlig imam" i Angeredsmoskéen. Hon drömmer om att moskéen ska vara öppen för alla och vill att kvinnorna ska få mer utrymme och makt. Men hennes idéer har mött på mycket motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Iman Baroudi är en av de röster som vill se en förändring av islam i Sverige. Hon vill att moskéen ska vara en spegelbild av samhället och hon menar att det behövs en kvinnlig och en manlig imam i varje svensk moské. Men hennes idéer har lett till frågor och debatt: kan en kvinna vara imam? Iman Baroudi är trött på de män som vill hindra kvinnorna att ta plats i moskéen. Men hon tror inte på att starta en moské för bara kvinnor och hon har inga ambitioner att leda den centrala fredagsbönen. Tendens reporter Åsa Furuhagen besöker Angereds moskéen där Iman Baroudi håller i en avslutning på "Koranskolan" där barnen arbetat med kaligrafi, musik och matlagning samtidigt som de lärt sig mer om sin religion: Islam. asa.furuhagen@sverigesradio.se

Didar Samaletdin kan titta tillbaka på ett helt liv som svensk muslim. Hon växte upp i den första muslimska församlingen i Sverige och minns hur det var när det bara var en mindre grupp av muslimer här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Islam och muslimer har funnits i Sverige under lång tid. Men det är först på 1900 talet som lite större grupper organiserade sig i föreningar och församlingar. Didar Samaletdin kom till Sverige 1944 som ettåring. Hennes familj är muslimska tatarer med rötter i Ryssland. Didar Samaledtins pappa Ali Zakerov blev ordförande i den första muslimska församlingen i Sverige: Turkislam föreningen för religion och kultur. Didar berättar att hennes uppväxt inte var särskilt religiös och att hon som ung kvinna väckte uppmärksamhet eftersom hon inte bar slöja. Didar Sameldtin var under trettio år en av talespersonerna för islam i Sverige, men idag känner hon sig inte hemma bland troende muslimer: - Jag kallar mig inte längre för muslim eftersom det är förknippat med så mycket n

I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra och får hjälp av poliserna Anders och Greger att föda fram sitt barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  – När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet. För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det? – Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Att få cancer och bo i norra Sverige kan innebära att man behöver åka 50-60 mil och bo på hotell i drygt 2 månader för att få den vård man behöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program om att vara långt ifrån sin familj när man behöver de som mest. Men vistelsen på hotellet är många gånger också en plats där man hittar nya vänner och en tid många av patienterna ser tillbaka på med värme.  Vi möter Lennart Ögren, som är inne på sin sista vecka på behandlingen. I Gällivare, i en bastu, träffar vi Bosse Lindberg och Staffan Daimar som både varit i Umeå för behandling, i ett samtal om vad som händer efter tiden i Umeå.  Ett program av joseph.knevel@sr.se

Hur klarar man som fritidspolitiker av allt hat på nätet och hur skaffar man sig inflytande och makt i kommunen? Möt Anneli Karlsson och Owe Fröjd som mot alla odds valde att starta ett lokalt parti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De finns i hälften av landets kommuner och deras inflytande växer- de lokala partierna. I andra delen av Tendens serie om lokala partier hör vi varför Anneli Karlsson hoppade av socialdemokraterna och startade Kommunlistan i Avesta. Veteranen Owe Fröjd som drog igång Bålstapartiet 1994, berättar om hur han upplever politikerföraktet i sociala medier: - Vissa tror att en politiker kan man sparka på hur mycket som helst. Men hur får man makt i kommunen som ett litet parti och vilka är deras väljare? Statsvetaren Gissur Erlingsson ser ett mönster hos de så kallade röstdelarna. En kortdokumentär av Åsa Furuhagen, asa.furuhagen@sverigesradio.se

Stig och Maria har valt att bo långt ute på landet och får därför pendla med bil, buss och tåg till jobben. Stig fem mil till sitt jobb i Umeå och Maria 16 mil över länsgränsen till Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se