Forskarliv

Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joanna Doona forskar i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet – närmare bestämt om hur människor konsumerar humor. Hon samlar unga i fokusgrupper för att höra hur de diskuterar om satir. Själv skrattar hon mycket säger hon, och även i bara sitt eget sällskap. Men hur mycket man skrattar är egentligen inget kvitto på hur mycket man uppskattar humorn som ska roa en, konstaterar Joanna Doona också. Här hittar du Joanna Doonas doktorsavhandling från 2016. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Astrid Lindgrens "krumelunser" var stenografin som hon skrev alla sina originalmanus med. Omkring 700 stenogramblock förvarade på Kungliga Biblioteket har genom decennier betraktats som i stort sett otillgängliga, skrivna på vad som setts nästan som ett hemligt språk. Men i forskningsprojektet "Astrid Lindgren-koden" – ett exempel på digital humaniora – ska litteraturvetaren Malin Nauwerck tillsammans med stenografer och datavetare avkoda originalmanusen och göra Lindgrens kreativa process synlig för världen. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människor har dåligt med päls, men underhudsfett direkt under huden, precis som valar och sälar. Vår fysik ger förutsättningar att vistas på såväl höga syrefattiga höjder som under vatten där vi måste hålla andan. Var går gränserna för vad vi klarar? Och vad berättar vår kapacitet att hantera syrebrist om människans evolution? Professor Erika Schagatays sökande efter svar har fört henne till extrema platser och situationer världen över. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Torbjörn Ebenhard, biolog vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, är en av de personer som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen inom FN:s konvention för biologisk mångfald. Det är ett internationellt arbete som liknar den process som pågår för att försöka bromsa klimatförändringarna. Men i det här fallet handlar det om att försöka vända den fortsatt ohållbara exploateringen av naturen som forskare menar kan leda till utrotning av en miljon arter. En sådan förlust skulle leda till en stor förändring av villkoren för allas liv här på jorden Det skulle också vara en stor förlust för Torbjörn Ebenhard själv, på ett rent personligt plan. Andra arter, framför allt djur, har nämligen varit en viktig del av hans liv nästan så läng

Andning, blodtryck och puls. Det är några av de parametrar som man i vården måste hålla koll på för att upptäcka om en patient blir kritiskt sjuk. Men de missas ibland, enligt läkaren och forskaren Carl Otto Schell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carl Otto Schell är läkare i Nyköping och doktorand vid Global Folkhälsa på Karolinska institutet och Centrum för klinisk forskning Sörmland. I våras stod han i stormens öga när coronapandemin slog till mot Sörmland. För Carl Otto Schell blev den erfarenheten ett exempel och ett kvitto på det hans forskning i Sverige, Sri Lanka och Malawi handlar om: Vikten av att i svåra lägen prioritera det enkla och viktiga först. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur en smitta sprids beror till stor del på hur vi träffas, hur våra nätverk och vanor ser ut. Spridningsmönstret kan beskrivas som en kurva. Och likadan som kurvan för en infektionssjukdom ser ut, ser kurvan för en rolig historia ut. Fredrik Liljeros har i sin forskning gått från att se hur folkrörelser sprids, till att analysera smittors vägar. Nu hoppas han snart kunna arbeta med covid-19. Programmet är en repris från juni 2020. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. David Thurfjell kom nyligen ut med boken Granskogsfolk – om hur naturen blev svenskarnas religion. Han trivs själv i naturen och är intresserad av hur vårt samhälle sekulariserats. När de två intressena fick mötas blev det både forskning och en bok om vår relation till naturen. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar – det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer. Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar "gör vänskap". Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Marie-Louise Kristola har länge bevakat miljö och klimat för Sveriges Radio och är nu SR:s första klimatkorrespondent. Ett uppdrag hon har fått starta hemifrån på grund av pandemin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var redan 1994, då hon fick sitt första barn, som Marie-Louise Kristola fastnade för miljö- och klimatfrågorna. Sedan dess har hon bevakat dem ibland annat Vetenskapsradion Klotet. Sveriges Radios första klimatkorrespondent grips av farorna med även en liten uppvärmning av klimatet, men ser samtidigt att mer och mer händer för att vända utvecklingen. marie-louise.kristola@sverigesradio.se Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Graven upptäcktes redan i slutet av 1800-talet och har hela tiden setts som en typisk krigargrav, bland annat beroende på mängden vapen i den. Att den som lagts till vila där var en kvinna tydde analyser av benen på för flera decennier sedan. Och det bekräftades av en DNA-analys publicerad i en studie Charlotte Hedenstierna-Jonson ledde. Forskningen fick stor uppmärksamhet av medier världen över och studien ifrågasattes för sina slutsatser. Men vad innebär det att det är en kvinna i graven? Programmet är en repris och sändes första gången den 6 maj 2020. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Studien "A female Viking warrior confirmed by genomics" om kvinnan i krigargraven publicerades i tidskriften&nb

Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i vår kom data från den amerikanska sonden New Horizons som studerat asteroiden Arrokoth. Forskarna konstaterat att den verkar ha kommit till precis så som Anders Johansen, numera professor i Lund, beskrivit planetbildning. Också flera andra studier har visat att hans datormodelleringar verkar visa rätt. Men att som ung forskare lägga fram en ny teori och argumentera för den var inte lätt, konstaterar Anders Johansen nu när han ser tillbaka. Här hittar du studien om hur småplaneter kan bildas genom tvåströmsinstabilitet. Här är studien om hur små himlakroppar kan växa sig större genom småstensinfångning. Programmet är en repris som sändes första gången den 29 april i år. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Blomberg arbetar vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet och därför väldigt nära till Max IV som togs i drift för bara några år sedan. Här accelereras elektroner till höga hastigheter och när strålen böjs av bildas det röntgenljus som används i experimenten. Hon reser också till andra anläggningar och gör sin forskning där. När Sara har stråltid vid en synktrotron blir det arbete mer eller mindre dygnet runt. Det gäller att utnyttja tiden väl, och hon är alltid nyfiken på vilka resultat hon ska få ut. Programmet är en repris och sändes första gången den 13 maj 2020. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dag Avango har nyss kommit hem från en två månader lång resa till Antarktis. Hur kan hus och husgrunder från Otto Nordenskjölds expedition bevaras som kulturminnen, när permafrosten smälter och smältvatten eroderar marken? Dag Avango forskar om hur sånt som kan tyckas vara skrot och ruiner kan bli till kulturminnen och attraktioner. Programmet är en repris och sändes första gången den 1 april 2020. Programledare:Thomas Öberg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där Kristianstad ligger nu var det för 80 miljoner år sedan havsbotten. På stränderna strövade dinosaurier och i vattnet simmade mosasaurier och svanhalsödlor. Eftersom inlandsisen inte nådde ner hit finns spåren kvar, och när sandlådorna fylls på kan fossil följa med: Hajtänder och musselskal från dinosauriernas tid. Elisabeth Einarsson har i sin forskning både letat fossil och provat sätt att föra ut kunskapen i förskolorna. Genom att prata dinosaurier med barnen, och visa dem hur lång jordens historia är jämfört med människans, vill hon väcka deras intresse för naturvetenskap. Programmet är en repris och sändes första gången den 25 mars 2020. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 20 000 år sedan vandrade mammutar på den sibiriska stäppen. Där fanns också hästar, noshörningar och bisonoxar. De jagades av vargar, järvar, grottlejon och sabeltandade tigrar. När rester av de här djuren hittas nu, kan genanalyser av dem hjälpa till att teckna bilden av det svunna landskapet och dess invånare. Ett nyöppnat paleogenetiskt laboratorium där Love Dalén är en av forskningsledarna ger extra goda möjligheter till det. Programmet är en repris från den 18 mars i år. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mikroskopiska svampar i naturen arbetar hela tiden med att bryta ner organiskt material, och nu gör de samma sak med brödavfall i labbet på Högskolan i Borås. Samtidigt är svampar fiberrika, och kan därför på samma sätt som lin eller ull vara en råvara för att framställa textilier. Akram Zamani, docent i resursåtervinning, hoppas att det fyraåriga forskningsprojektet ska leda långt i arbetet med att ta fram både textilier och sjukvårdsmaterial som förband och kirurgtråd gjord av svamp. Programmet är en repris från den 11 mars 2020. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den musik som fortfarande spelas och som är skriven för längesedan kan ha satts ihop från många olika gamla källor, av musikvetare. Det insåg Mattias Lundberg när han som tonåring lärde sig spela orgel av kantorn hemma i Åtvidaberg. Men aldrig hade han trott att man kunde leva på att ägna sig åt sådant – det skulle man få göra på fritiden, trodde han. Som professor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet är det just att leta i sådana gamla notskrifter han ägnar sig åt, vid sidan av att undervisa studenter. Nyligen lyckades han från olika källor få ihop en bild av hur den tidigaste svenska musik som har en känd svensk upphovsman skulle låta. Resultatet blev att Missa Lauda Hierusalem av Bertil Kellner, daterad 1598, i december 2019 gavs ut på CD. Programmet ä

Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft? Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften. Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling. I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson. Programmet är en repris från februari 2020. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin.sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur en smitta sprids beror till stor del på hur vi träffas, hur våra nätverk och vanor ser ut. Spridningsmönstret kan beskrivas som en kurva. Och likadan som kurvan för en infektionssjukdom ser ut, ser kurvan för en rolig historia ut. Fredrik Liljeros har i sin forskning gått från att se hur folkrörelser sprids, till att analysera smittors vägar. Nu hoppas han snart kunna arbeta med covid-19. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Normalt sitter Stefan Swartling Peterson i New York, i ett kontor med utsikt över East River. Nu klämmer han in sig i ett litet källarrum där han har webbmöten med sina 100 medarbetare. Särskilt fokus har han på länderna i Afrika söder om Sahara, inte minst Uganda, där han själv bott och arbetat i flera år. Landet har stängt ner efter kinesisk modell, och det innebär för många att de sitter fast inne i slummen där det inte ens går att tvätta händerna, och att barnen blir utan skolundervisning. Men globala organisationers satsning på afrikansk sjukvård kan ge den en förstärkning som kommer att få betydelse också bortom den pågående pandemin. Programmet är en repris från den 8 april 2020. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se