Forskarliv

Christer Ahlman tillhörde den första generationens ungdomsnarkomaner på 1960-talet i Göteborg. Men han tog sig ur både missbruk och kriminalitet. Idag är han nästan 70 år och med de erfarenheterna som grund har han skrivit en avhandling i socialt arbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Christer Ahlman växte upp i ett fattigt arbetarhem i Majorna i Göteborg, och hamnade i de tuffaste kriminella gängen i Göteborg. De gjode inbrott, stal, och slogs. Som tonåring på 1960-talet blev han också en del av den första generationens ungdomsnarkomaner. Det var en brokig samling av konstnärer, kriminella och prostituerade. Men efter en tid på Tidaholmsfängelset och flera års drogbruk lyckades han ta sig ur det, utan den professionella hjälp man idag får på behandlingshem. Vid 70 års ålder har han nu doktorerat i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Han vill visa att det finns alternativa vägar att ta sig ur missbruk. Med rätt stöd kan det fungera utan att man går den utstakade vägen.

I mer än femton år har Elza Dunkels vid Umeå universitet studerat barns och ungas vanor på internet. Hon tycker att den alarmistiska bild som målas upp av nätmobbning och pedofiler på nätet behöver nyanseras och att föräldrars oro ibland kan ställa till det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En orolig förälder som vill övervaka vad barn gör på nätet bygger inte upp ett förtroende. Då får man inte heller reda på vad som händer, anser Elza Dunkels. Forskning visar att vuxnas oro motverkar säkerheten hos unga. Hon har gjort mängder av intervjuer med barn om deras internetvanor och är nu bland annat inblandad i en bok om nätmobbning.

Maria Genander vill förstå kroppens ursprungliga celler, stamcellerna, och tittar därför närmare på där håret kommer upp - hårsäcken. Hon är gästforskare vid Rockefeller University i New York och har en härlig utsikt, även om hon oftast tittar ner i mikroskopet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var inte alls självklart för Maria Genander från Täby att börja forska. Båda hennes  föräldrar jobbade i bankvärlden. Maria var intresserad av medicin, men skulle inte ha tålamod att möta sjuka människor varje dag. Det gjorde att hon valde biomedicin i Uppsala. Under en sommarforskarskola kom hon sedan i kontakt med forskning, och på den vägen har hon fortsatt. Hon har hela tiden varit inriktad på att förstå våra ursprungliga celler, stamcellerna. Hon har valt att titta på de celler som finns i hårsäcken, där våra hår kommer upp. Kanske blir hon rik en dag – om hon råkar förstå vad skallighet beror på. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Elisabet Lindgren är läkaren som tidigt insåg att klimatfrågan är sammanflätat med hälsofrågor. Nu är hon en av de stora experterna, rådgivare åt WHO, europeiska smittskyddsinstituet och svenska regeringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När hon började forska om klimatets påverkan på fästingburna sjukdomar fick hon mycket mothugg. Men idag är det nästan ingen som ifrågasätter att sjukdomar kommer att bre ut sig till nya områden när det blir varmare i världen. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Sue Moore är oceanograf och ekolog vid NOAA, amerikanska havs- och väderinstitutet. Hon har forskat om marina däggdjur i Arktis i över trettio år - en period då havsisarna krympt med närmare 30 procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon kallar det "det nya normala", som vi måste vänja oss vid. Berings sund kommer vara öppet längre tid varje år, det blir varmare vattentemperaturer och mindre is. Det har redan hänt, och vi kommer inte att komma tillbaka till hur det var förut. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

När Marianne Millstein var i tioårsåldern på 1980-talet blev hon väldigt tagen av nyheterna från Sydafrika, om protesterna innan Nelson Mandela frigivits. Hon skaffade en brevvän, en vit jämnårig sydafrikan som kallade Mandela för terrorist. Det väckte ett engagemang som gjorde att hon nu är forskare inom kulturgeografi, med specialitet på demokratisering i Sydafrika Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu har Marianne Millstein forskat om Sydafrika i över 20 år och tillbringat mycket tid i en förstad till Kapstaden – Delft – ett township som byggdes samtidigt som Sydafrika blev demokrati. Där studerar hon hur vanliga människor försöker påverka politiken, bland annat genom att bilda föreningar för bättre och fler bostäder. Delft är en ganska fattig och kriminell del av Kapstaden och ibland önskar Marianne Millstein att hon valt en lugnare plats att studera. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Svante Pääbo var med och byggde upp ett helt nytt forskningsområde - det att analysera urgammalt DNA från människosläktingar. Det som började med olydig smygforskning på fritiden har gjort honom och hans forskargrupp i Leipzig världsledande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från smyganalyserade av mumier i Uppsala, blev Svante Pääbo forskaren som leder ett forskningsinstitut, Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland. Där har man specialiserat sig på att förstå vad som gör människan unik bland andra primater och tidiga människosläktingar. Nu har han också precis gett ut en populärvetenskaplig bok om sitt ovanliga jobb "Neanderthal Man - In Search of Lost Genomes" som kommer på svenska senare i år. I programmet berättar han om hur han blev just specialiserad på gammalt DNA, och vad som driver honom. Men också lite om tankarna på att ha en känd pappa som höll sonen hemlig i alla år. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Peder Olofsson blev forskare i New York. Han ägnar sig åt hur nerver kan styra vårt immunförsvar. Ett nytt forskningsfält med stora möjligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han jobbade tidigare som narkosläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Nu forskar han i New York vid Feinstein Institute. Där finns den starkaste gruppen inom det nya forskningsområdet kring den antiinflammatoriska reflexen. Det handlar om hur kroppens längsta nerv kan styra immunförsvaret. Men han har också andra intressen, som musik och att återvinna burkar i ett arkivskåp! Reporter Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Emma Ternman är agronom och sömnforskar på kor. Man misstänker nämligen att i moderna ladugårdar där korna går lösa får korna som är längst ner i rang inte sova tillräckligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ofta undanskuffade från mjölkningsmaskinen får de passa på när de andra korna har lagt sig.Som doktorand har Emma tillbringat många nätter i SLUs ladugård, eller kostall, som det heter. Hennes försökskor får nio elektroder fästa på sig under ett dygn, sju i pannan och två på halsen, för att mäta hjärnaktivitet, ögonrörelser och muskelrörelser. Man vet nämligen inte så mycket om hur mycket kor sover, så först gäller det att ta reda på hur mycket en ko sover om den får sova så mycket den vill.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Första gången Andreas Andersson snorklade på ett korallrev på ön Tonga var han fast. Det förändrade hans liv. Nu är han framgångsrik korallforskare på Scripps havsforskningsinsititut i Kalifornien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världshaven har redan blivit uppvärmda och försurade av koldioxidutsläppen. Om det fortsätter så blir det allt svårare för koraller att kunna göra kalk till sina skal. Utanför Bermuda på vintern kan Andreas Andersson redan se hur korallreven börjar lösas upp, men exakt vad som kommer att hända i framtiden vet inte forskarna ännu. Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

Alasdair Skelton ville bli geolog redan som barn, när han växte i trakten av Loch Ness. Nu studerar han jordbävningar på Island och hoppas kunna förutspå dem med hjälp av förändringar i grundvattnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sammansättningen i grundvattnet ändrar sig nämligen när det uppstår sprickor i jordskorpan och de förändringarna vill forskarna dra nytta av. Det var en lärare som väckte Alasdair Skeltons intresse, och idag tittar han på stenar vart han än kommer. Där vi andra bara ser en gråsten kan han se en hel historia om jordens ursprung. Alasdair Skelton är professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet. Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

Danica Kragic är professor i datalogi på KTH, och forskar om robotar. Hon vill ha robotar som hjälper oss hemma, i vardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon hoppas på att kunna utveckla robotar som hjälper till med tråkiga hushållsarbeten som vi gör mekaniskt utan att lägga ner vår själ i dem, sådant som att plocka undan leksaker, eller vika tvätt. Eller laga mat om man tycker det är tråkigt. Hon hoppas också att vi ska kunna få hemrobotar som kan hjälpa oss när vi blir gamla, eller hjälpa en förälder som är ensam hemma att hinna både laga mat och vara sällskap och övervakare åt ett barn i badkaret. De här frågorna har hon börjat tänka på på ett annat sätt sen hon fick barn för sex år sedan, eftersom sonen har en hjärnskada och alltid kommer att behöva extra hjälp. Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

Marius Sommer är doktorand i idrottspsykologi inne på slutspurten med sin avhandling. Han forskar om timing inom sport, och hur en viss sorts timingträning kan göra både fotbolls- och golfspelare bättre. Och nu ska han dessutom till OS i Sotji som mental tränare åt snowboardslandslaget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Disputationen är i mars, men han har bara en vecka på sig till slutseminariumet. Så han har tagit med sig sovsäcken till jobbet och räknat ut hur många timmars sömn han minst behöver för att fortfarande fungera. – Det är lite ironiskt att jag som forskar om timing nu har det så stressigt, säger han, men det är lättare med timing på millisekundnivå än när det handlar om år. Extra stressigt blev det eftersom Marius Sommer mitt i slutspurten fick det här extra uppdraget – att följa med svenska snowboardslandslaget som mental coach på vinter-OS i Sotji. Han har nämligen själv en bakgrund som snowboardproffs. Han var rankad 6:a i världen och tävlade för N

Francesco Gentili kom från Italien till Umeå för att forska för femton år sedan. Att han skulle bli algforskare visste han inte då, men han hade redan formats som forskare när han som barn tillbringade mycket tid i morföräldrarna växthus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han forskar om hur man ska odla mikroalger i stor skala, alger som ska kunna leva av det som vi annars förorenar naturen med – avloppsvatten och koldioxid från rökgaser. Han spenderar mycket tid vid Umeås värmeverket där han har sin pilotanläggning – ett samarbetesprojekt mellan universitetet, energimyndigheten och Umeå kommun m fl. 2012 invigdes den nya pilotanläggningen med fyra odlingsbassänger, på marken, men innan dess tillbringade han dagar och kvällar i ett växthus på värmeverkets dag, där han också har två algodlingsbassänger. Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

Rajita Sinha har tre professorstitlar och ett eget stressforskningsinstitut vid Yale i USA. Men allt började med dans i forna hemlandet Indien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Numera är hon chef för Yale Stress Center i New Haven och forskar om hur stress påverkar våra beroenden av alkohol och droger, bland annat. Hon har lärt mycket av hur dansare tolkar känslor och har också genom åren fört in nya tankesätt inspirerade av indisk tradition i sin forskning. Vetenskapsradions Annika Östman träffade henne i New Haven.