Forskarliv

Gunnar Kratz är professor i plastikkirurgi. Han varvar forskning och klinikarbete och tycker att det bästa är när han som kirurg får använda sig av något han själv varit med och forskat fram. Som till exempel de odlade urinrör som används när man bygger upp en ny penis vid könskorrigering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskningsområdet är brett och det handlar om allt från sårläkning, till odling av ny vävnad. Nu tycker Gunnar Kratz att det är extra spännande med de upptäckter om att många celler hos en vuxen människa kan byta skepnad åtminstone på labb. En hudcell kan bli en broskcell, till exempel. Kanske är det rentav så att det sker av sig själv i våra kroppar, till exempel vid skador, spekulerar Gunnar Kratz. – Det är en hisnande tanke, säger han. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Socialantropologen Anna Hedlund bodde i tre månader i hutumilisens läger i Demokratiska republiken Kongo och intervjuade både dem som deltagit i folkmordet i Rwanda och den yngre generationen som fått ärva samma världsbild. Hennes forskning handlar om att försöka förstå förövarna bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under folkmordet i Rwanda dödades närmare en miljon människor, framför allt tutsier. Efter det flydde minst lika många hutuer till grannländerna, många av dem till Kongo-Kinshasa. 20 år senare lever hutumilisen fortfarande i läger där, i ett av världens mer våldsamma hörn, och för strider mot olika grupper. Många var barn eller inte ens födda när folkmordet inträffade. Andra var med. Men målet för dem alla är att komma tillbaka till Rwanda. Anna Hedlund deltog i det vanliga livet och intervjuade samtidigt flera av de boende i lägret. De direkta frågorna om våldsutövandet ställde hon inte här, utan till avhoppade gerillamedlemmar där hon kunde få andra svar. Totalt sett var ho

Helena Nordenstedt är forskare i global hälsa på Karolinska institutet och läkare på Danderyds sjukhus. Hon har tidigare forskat om sjukdomar i strupen och magen, men en hjäpinsats som hon var med i i Kongo fick henne att byta spår. Nu är hon på väg till Liberia för att hjälpa ebolasjuka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tidigt under mina läkarstudier åkte jag till Tanzania och gjorde intervjuer om malaria och sen dess har jag saknat att arbeta med hälsa ur ett globalt perspektiv. Jag har studerat halsbränna länge nu och lärt mig mycket av det, men nu känns det jättebra att jobba med bredare hälsofrågor, säger Helena Nordenstedt. Den 20 oktober reser Helena till Bryssel för utbildning, och därefter tar hon sig vidare till Monrovia i Liberia.  

Per Becker forskar om riskreducering vid Lund universitet. Det handlar om hur man ska kunna förebygga katastrofer, framför allt de som har med ett förändrat klimat att göra, som till exempel torka, översvämningar, stormar, men även jordbävningar och andra stora katastrofer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de svåraste frågorna med riskreducering är hur man motiverar folk att investera i förebyggande säkerhet innan det har börjat gå illa. Så länge inget har hänt, eller bara har hänt enstaka gånger har vi svårt att motivera oss till att investeringar i säkerhet. Oavsett om det handlar om att undvika framtida översvämningar genom bättre dagvattensystem i Sverige eller förebyggande smittskydd i ett fattigt eboladrabbad land i Afrika, säger Per Becker.

Daniel Västfjäll doktorerade i både akustik och psykologi samtidigt. Idag är han professor i psykologi och väver ihop båda områdena i sin forskning, som handlar om känslor, musik och beslutsfattande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senast kom en studie om empati och vår vilja att hjälpa. Men han forskar också om vad olika ljud och musik väcker för känslor. För en utomstående kanske det kan verka lite spretigt, men för Daniel Västman handlar allt om en och samma fråga – vad gör oss mänskliga, vad gör oss speciella som människor? Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Under en lektion i femte klass slog det plötsligt till för Susanne Åkesson: som i ett slag var hon helt fascinerad av fåglar och deras beteende. Idag är hon professor i zooekologi i Lund med fokus på fåglars flyttmönster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samma dag som lektionen gjorde den 10-åriga flickan sin första fågelskådarexkursion på egen hand med anteckningsblock och nylånad facklitteratur från biblioteket. Det hon såg den dagen minns hon tydligt än idag. 39 år senare är hon professor i zooekologi i Lund och koordinator för linnécentret Canmove, som studerar djurs rörelser, med fokus på flyttmönster. Tornseglare är hennes favorit bland fåglarna, en fågel som lever nästan hela sitt liv i luften och ibland inte landar på flera år! I Ekologihusets fasad ryms 144 tornseglarholkar som arkitekten fick rita in från början, och som det går att titta in i genom luckor och med "övervakningskameror".Men mest uppmärksamhet har Susanne Åkesson fått för en studie om varför zebran är randig. Björn

Paul Sereno har hittat fler dinosauriesorter än de flesta, och är en av forskarna bakom en ny studie om att den största rovdinosaurie som någonsin funnits, spinosaurien, troligen var ett vattendjur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är en kändispaleontolog som beskrivs som självupptagen av andra forskare, och har hittat så många dinosaurier att man nästan skulle kunna börja tvivla på om det är sant. Men det är sant – alla finns och är vetenskapligt publicerade och på labbet ligger originalfossil både av Tyrannosaurus rex, Spinosaurus och en superkrokodil med ett två meter långt huvud. För samtidigt som han brinner för populärvetenskap och vill synas på många håll ser han till att ha vetenskapligt på fötterna inför sina forskarkolleger, säger han. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Predrag Petrovic är hjärnforskare inom det som kallas kognitiv neuropsykiatri. Han vill förstå psykiatriska tillstånd genom att förstå hur hjärnan bearbetar information. Speciellt intresserad är han av psykoser och borderline personlighetsstörning. Och vad placeboeffekten är för något. Och om alla har olika sätt att uppfatta verkligheten. . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som ung ville han ha svar på livets stora frågor och redan efter gymnasiet bestämde han sig för att han ville ägna sig åt en av dem - vad är medvetande? Och det gör han på sätt och vis idag, i sin forskning om hur hjärnan fungerar vid olika psykiska tillstånd. Han trivs också med den del av jobbet som går ut på att arbeta kliniskt med patienter, men det han verkligen brinner för är själva forskningen. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Patricia Gray är konsertpianisten som gick över till att forska om apors rytmkänsla. Hon leder ett forskarprogram om biomusik och vill förstå hur musikalitet uppstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bland annat vill hon veta om dvärgschimpanser, bonoboer, har rytmkänsla, och har lagt ner en hel del forskning på att jamma med bonoboer på ett zoo. I ett annat experiment fick hon världsartisten Peter Gabriel att improvisera med en dvärgschimpans som är välkänd i forskarvärlden, Panbanisha. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Farshid Jalalvand forskar om luftvägsbakterier och är snart färdig doktor i mikrobiologi. Han snubblade in på detta ämnesområde, efter att först ha velat bli läkare, men säger att han snubblade helt rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Skånes universitetssjukhus i Malmö försöker han förstå mekanismerna hos en viss luftvägsbakterie och hoppas att kunskaperna ska kunna leda till ett vaccin. Att en så "enkel" organism som en bakterie kan vara så komplicerad, fascinerar honom. Farshid Jalalvand brinner för att föra ut sina kunskaper även utanför labbet, och tycker att han har en plikt som forskare att göra det. Han både bloggar och skriver på Twitter om forskning och mikrobiologi. Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

- För mycket jämlikhet och ingen kan bli riktigt bra, allt blir mediokert, säger Ursula Keller, den första kvinnliga professorn i fysik vid ärevördiga tekniska högskolan i Zürich. För att få verkligt intressanta resultat, måste man satsa på de allra bästa forskarbegåvningarna. Den som inte håller måttet får helt enkelt acceptera att bli utkonkurrerad, menar hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När vi träffar henne pågår en flera dagar lång utvärdering av det stora forskningssamarbete hon leder. Det handlar om höghastighetslasrar och nya mätmetoder som kan avslöja detaljer från materians inre. Lika full av självförtroende, och lika avog som Ursula Keller är mot tanken på jämlikhet inom forskningen, lika brinnande engagerad är hon när det gäller jämställdhetsfrågor. Att hon själv skulle bli forskare var långt ifrån självklart. Som ung kvinna i åttiotalets Schweiz, och dessutom med arbetarbakgrund, var studier vid den prestigefyllda tekniska högskolan i Zürich knappast ett naturligt val. Men d

Anders Warén på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är en av världens främsta experter på snäckor och musslor. Han har själv beskrivit 300 för människan nya arter av mollusker. - Att hitta nya arter är vardagsmat, nya släkten däremot är ovanligare, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anders Warén har deltagit i expeditioner världen runt och samlat mollusker från världshaven. Han är specialiserad på de mollusker som lever vid varma källor i djuphaven. Trots att han är pensionerad fortsätter han sitt arbete med att beskriva nya arter och undersöka hur de lever. – Genom att analysera maginnehållet på snäckor kan man få fram information om hur de lever, det är ett pilligt jobb att titta i magsäcken på en snäcka som är två millimeter, berättar Anders Warén entusiastiskt. Pelle Zetterstenpelle.zettersten@sr.se

Det säger statsvetare Steven Schier om den amerikanska synen på politiker. Han är professor i statskunskap, vid Carleton College, USA, och specialintresserad av svensk politik. Som student läste han om det svenska välfärdssystemet, som fick honom extra intresserad Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan dess har han också hållit många universitetskurser om svensk politk. 1981 hörde han Olof Palme i Washington, men det är först nu som han har fått möjligheten att komma till Sverige. Poltikintresset började tidigt. Hans första politiska minne är av president Dwight Eisenhower från 1950-talet från när han bara var fem år gammal. Och som åttaåring klädde han ut sig till John F Kennedy när de gick på sin godis eller busvandring på Halloween. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Torbjörn Andersson är fotbollsforskare vid Malmö högskola. Han skriver om fotbollens kulturhistoria i Sverige . Men det var katastrofen vid Hillsborough Stadium 1989, där 96 Liverpoolanhängare dog, som fick honom att inse att man kan forska om fotboll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter katastrofen stod det i tidningarna att olyckan berodde på huliganism. Torbjörn Andersson, som då läst kulturvetenskap och samtidgt var passionerat intresserad av engelsk fotboll, ilsknade till för det stämde inte alls. När han blev uppmanad att skriva en kulturartikel om händelsen kom han i kontakt med brittisk fotbollsforskning. Det var då han insåg att han skulle kunna ägna sig åt sitt stora intresse som forskare. Nu har han i tjugo års tid forskat om om fotbollens kulturhistoria och kommer snart ut med andra delen av en bok om svensk fotbollskultur : Sparka fotboll, bondjävlar! Det handlar om vad fotbollsklubbarna har betytt i olika svenska samhällen - för identiteten, känslan för orten och också rivalitete

I nästan hela sitt yrkesliv har Anders Eriksson arbetat med rymdsonden Rosetta, som under de senaste 10 åren varit på väg genom rymden på jakt efter kometen den ska utforska. I sommar når sonden fram, och om allt går som det ska så får han och hans kolleger runtom i Europa svar på många frågor om vårt solsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Anders Erikssons arbetsrum på Institutet för rymdfysik i Uppsala är det lite extra stökigt i år. För nu har den rymdsond där han har ett instrument med vaknat ur en lång dvala i rymden och börjat skicka bilder och signaler hem till jorden. "Vi har vetat sedan 2004 när sonden lyfte att det skulle bli en arbetstopp i år" säger han. Men just i år sker också flera kritiska steg där det finns viss risk att sonden går förlorad och att arbetet varit förgäves. Hur ser han på det? Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Rafael Yuste, neurobiolog vid Columbia University i New York är en av forskarna bakom BRAIN Initiative, det stora hjärnforskningsprojekt som Obama-administrationen ska satsa många miljoner dollar på i minst tio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera forskargrupper ska samarbeta och forska fram nya tekniker för att vi ska kunna kartlägga och förstå hur varenda en av de mer än 100 miljarder nervceller vi har i hjärnan kommunicerar och hur de fungerar tillsammans. I år ska de första dryga 100 miljonerna dollar delas ut. 2015 är det tänkt att anslagen dubblas till 200 miljoner. Och en av hjärnorna bakom projektet är alltså Rafael Yuste, spanskfödd hjärnforskare som forskat i New York i 26 år, bland annat hos svenske nobelpristagaren Torsten Wiesel vid Rockefeller University. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Craig Venters forskning har ofta skapat rubriker. Han var en av de ledande bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Dessutom först i världen med att skapa syntetiskt, alltså konstgjort, liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag driver han tre olika privata organisationer som ägnar sig åt genetisk spjutspetsforskning på närmast science fiction-nivå. – Visst stöter vi på motgångar och det är frustrerande, men det är ju det som experimenterande handlar om. Om det inte fanns problem så skulle det inte finnas något att lösa, säger Craig Venter. Michael Borgertvet@sverigesradio.se

Max Tegmark, svensk fysiker verksam i USA, är besatt av de allra största frågorna. Han har fått gömma undan sitt sökande efter de märkligaste svaren bakom forskning som haft större utsikter att gå hem i de vetenskapliga finrummen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt är matematik. Och all matematik som finns har också en motsvarighet i den fysiska världen. Så lyder Max Tegmarks verklighetsbeskrivning. Har han rätt finns det mängder av parallella universum - varav en del med helt andra naturlagar än vårt. Men forskning på det temat har länge ansetts så spekulativ, att han ägnat sig åt dubbla forskarkarriärer. En som bygger på klara och enkla mätvärden och som ingen kan avfärda. Och så en annan, till en början på fritiden - med de frågor han verkligen brinner för. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. På 1990-talet blev hon och forskarkollegan Christine Wennerås världsberömda när de gjorde vetenskap av könsdiskrimineringen i medicinska forskningsrådet, och fick det publicerat i ansedda tidskriften Nature. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det började med att de, trots fina meriter, inte fick forskningsassistent-tjänster som tillsattes av Medicinska forskningsrådet. 22 av 26 tjänster gick till män, trots att runt 40 procent av de sökande var kvinnor. När Wold och Wennerås begärde fram ansökningarna visade det sig att många av kvinnorna som ratats hade fler forskningsmeriter. De skrev de först debattartiklar men gick sedan vidare och gjorde en riktig vetenskaplig studie av hur urvalet hade skett. Idag forskar hon om allergi och tror att hon är orsaken på spåren. Skulle hon komma på det skulle det nog vara ännu viktigare och större, säger hon. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Bronwen Currie och Lena Nordlund träffades i hotellpoolen på en konferens. Bronwen Currie är marinbiolog på Namibias marina forskningsinstitut och har jobbat med havs- och fiskefrågor i hela sitt liv. Nu oroar hon sig för vad framtidens gruvdrift på havsbotten kan föra med sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera gruvföretag ligger nämligen i startgroparna – prospektering pågår – och just utanför Namibia vill de bryta fosfat. Men havet här är så speciellt, och Bronwen Currie tror att det kan få stor inverkan på till exempel fisktillgången - en annan viktig näring. Institutet hon jobbar på hör till regeringen, som nu har infört ett tillfälligt stopp för den sortens gruvdrift till man vet mer om konsekvenserna. Bronwen Currie tycker att politikerna i Namibia tar miljöfrågorna på allvar, men hon säger att hon som forskare också har en viktig roll - att förklara sambanden för politiker och ekonomer. Många forskare tar för givet att alla andra ska förstå det som är s