Forskarliv

Astrofysikern Maria Sundin har forskat länge om galaxer och deras rörelser. Men de senaste åren har hon utvidgat sitt forskningsområde till att också handla om hästsport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kan tyckas som väldigt olika områden, men samma tekniker som man använder för att studera galaxers rörelser kan man dra nytta av vid studier av häströrelser, berättar Maria Sundin. Och tekniker som materialfysiker använder kan också fungera när man vill studera vad som är fel med en hästhov. Det här är en del av Chalmers forskningssatsning på idrottsteknologi, där Maria Sundin alltså ägnar sig åt hästsportsforskning. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Andreas Ohlin jobbar med nyfödda barn och forskar om bakterieinfektioner. Han vann en tävling i att berätta om sin forskning på tre minuter. På en rockklubb kom han in på scenen i läkarkläder medan Thåström sjöng "små, små barn" i högtalarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyfödda med sina outvecklade immunsystem är väldigt känsliga för bakterier – också ganska harmlösa bakterier, som våra hudbakterier kan bli väldigt farliga om de kommer in i blodbanan och leder till blodförgiftning. Extra utsatta är de för tidigt födda som får dropp och mediciner genom slangar. För via nålen och droppslangen kan bakterier ibland ta sig in. Men den smittorisken kan minskas på ett väldigt enkelt sätt - genom att gnugga kopplingen mellan slangen och nålen med sprit i 15 sekunder. På engelska kallas det "scrub the hub". Barnläkare får ofta höra att de är de snällaste bland läkarna. Men Andreas Ohlin skulle hellre vilja bli beskriven som handlingskraftig och kompetent än snäll. Andreas Oh

Margareta Widarsson, är barnmorska och barnsjuksköterska. Hon doktorerade om det stöd blivande och nyblivna föräldrar får från vården. Och papporna känner sig utestängda, visade det sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I de intervjuundersökningar hon gjorde visade det sig att papporna känner sig mer utanför än de borde - ibland knappt sedda till exempel på mödravårdscentralen. Samtidigt finns det flera studier som visar på pappornas viktiga roll inför och under förlossningen - de flesta mammor säger att han är deras bästa stöd. Och då är det ju synd om de inte blir inkluderade från början, säger Margareta Widarsson. För en som jobbat mer än 30 år i vården och kan sitt jobb kan det vara svårt att bli nybörjare igen. Det var mycket som var tufft med att doktorera, men hon klarade det, säger Margareta Widarsson. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Anna-Karin Tornberg forskar om matematik, och är professor i numerisk analys. Det innebär att hon forskar om algoritmer och modeller som beskriver verkligheten. Hon forskar om algoritmer som används i olika sorters simuleringar som har med vätskor att göra och ofta är jobbar hon ganska tvärvetenskapligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu till exempel söker hon pengar till ett projekt, för att försöka lösa problem åt forskare inom ett helt annat ämnesområde - inom nanobioteknik. De forskarna håller på med analyssystem i mikroskala, inne i vattendroppar, något som kallas droppbaserad mikrofluidik, och Anna-Karin Tornbergs forskargrupp vill hitta modeller som beskriver hur de fungerar, så att de kan lösa de problem de har idag. Anna-Karin växte upp i Kiruna och hade aldrig hört talas om att man kunde doktorera eller bli forskare. Så det gick stegvis. Först började hon plugga i Uppsala – för att Stockholm verkade för stort – och hamnade sedan i Houston, Texas. Hon har också bott och for

Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap, och idrottsfysiolog vid Högskolan i Dalarna i Falun. Nästan utanför fönstret pågår skid-VM, som är vetenskapligt intressant för honom. Hans forskargrupp har nämligen studerat vilka av alla olika faktorer som gör en till en riktigt bra längdskidåkare och de har studerat både den norska och svenska eliten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Michail Tonkonogi var forskare i idrottsfysiologi i Moskva när Sovjetunionen föll. Då blev det omöjligt att fortsätta forska. Men i Sverige fanns en legend inom idrottsforskningen, fysiologen PO Åstrand på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Utan att kunna ett ord engelska, och med knackig svenska sökte han upp forskarna på GIH och fick börja, oavlönad. Det var mycket han fick lära sig från grunden, inte bara språket, men han beskriver sig som en tävlingsmänniska som gärna övervinner svårigheter. Att han till en början jobbade utan lön och inte gav upp säger han beror på hur han såg på forskarna på GIH: &ndas

Sophie Scott är en av få forskare som intresserar sig för skratt. När en av hennes kolleger skrev en spydig kommentar på hennes pappersbuntar vid skrivaren blev det tydligt att skratt inte står så högt i kurs som forskningsområde. Men elakheten blev till ett bra skämt, för hon är också ståupp-komiker på fritiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte så många som intresserar sig för positiva emotioner, eller känslor, inom psykologin. Men Sophie Scott säger att de är viktigare än vi tror för vår kommunikation. Hon är professor i kognitiv neurovetenskap, vid University College of London. Det hon särskilt intresserar sig för är hur vi uttrycker känslor med rösten, särskilt positiva känslouttryck och alltså allra mest skratt. Hobbyn som ståupp-komiker ger henne också ny kunskap för sin forskning. I programmet hör du också om när hon tänkte onda tankar om ett tonårsgäng men räddades av forskningen. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Emmanuelle Charpentier har under sin tid vid Umeå universitet gjort en upptäckt som av vissa anses kunna leda till ett Nobelpris. Det handlar om hur bakterier försvarar sig och hur gener kan förändras. Nu använder forskare i hela världen hennes metod. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakteriologiprofessor Emmanuelle Charpentier växte upp i Paris förorter. Hon hade gärna blivit balettdansös, men i stället fångade bakterier hennes intresse. Nu har hon upptäckt exakt hur det går till när halsflussbakterier försvarar sig mot anfallande virus. Den kunskapen visade sig vara mer eftertraktad än hon kunde ana. För hon skapade därmed en ny slags molekylär kniv, som effektiv, snabbt och lätt kan förändra gener hos växter, djur och mänskliga celler. En metod som på forskarspråk förkortas till CRISPR/cas 9. Annika Östman

Jonas Frisén är professor och stamcellsforskare, och har fått mycket uppmärksamhet i världen, sedan han för första gången i slutet av 1990-talet såg att stamceller bildas i den vuxna mänskliga hjärnan. Men i höstas blev han uppmärksammad för en helt annan grej, ett akademikerbus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som hängivet Bob Dylan-fan började han och en kollega smyga in Dylan-citat i forskningen.Jonas Frisén gillar inte att vara i ett labb, utan trivs bäst när han får sitta och klura på hur man ska lösa olika problem. Och det kan han numera som ledare för en stor forskargrupp på Karolinska institutet.Programmet sändes första gången den 31 januari 2015.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Johan Lindgren är Sveriges ende mosasaurieforskare. Mosasurier är de ofta jättestora ödlor som levde i haven under dinosauriernas tid och dog ut samtidigt som dem, och det var när Johan Lindgren i gymnasieåldern såg filmen Jurassic park som han bestämde att han ville bli forskare på urgamla djur. Repris från den 25/1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. världen är det inte heller många som ägnar sig åt de här jättedjuren, medan det finns tusentals dinosaurieforskare. Det gör forskningsområdet så mycket roligare eftersom de känner varandra och det finns mer att forska om, säger Johan Lindgren, som själv gjort flera stora upptäckter som hamnat i ansedda tidskriften Nature. Forskningsområdet är väldigt tvärvetenskapligt - ibland liknar det någon sorts precisionsstenhuggeri, ibland är det matemati.kemi och ibland fysik, vilket gör att man hela tiden får samarbeta med forskare inom andra områden. Lena Nordundlena.nordlund@sverigesradio.se

Åsa Lundqvist forskar i sociologi och har den senaste tiden ägnat sig åt en grupp tjänstemän som var viktiga under 1960-talet, för att få ut kvinnor i yrkeslivet. Det var ett forskningsområde hon ramlade över av en slump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Åsa Lundqvist intervjuade en kvinna i ett annat projekt nämnde hon att hon jobbat som aktiveringsinspektör. Det var en yrkesgrupp Åsa aldrig tidigare hört talas om, trots att de verkar ha varit viktiga för familjepolitiken på 1960-talet. Det fick henne att vilja skriva en bok om denna bortglömda del nutidshistoria. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Bill Hansson ville redan som fyraåring bli djurforskare och som några år äldre dissekerade han påkörda djur hemma på tomten. Idag har han blivit en riktig höjdare inom europeisk grundforskning med ansvar för 10 000 anställda inom biologisk och biomedicinsk forskning på olika Max Planck-institut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra året blev han nämligen utsedd till vicepresident för det stora tyska forskningsinstitutet Max Planck-sällskapet, en av de viktigare organisationerna för grundforskning i världen. Det är första gången en som inte är tysk får den titeln. Och det betyder att han numera är ansvarig för all deras forskning inom biologi och biomedicin på nästan 30 olika Max Planck-institut. Plus flera center och samarbetspartners över hela världen, som han ska hålla kontakt med och hinna besöka under de närmsta sex åren. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Han var inte klassens ljus precis, Shuji Nakamura, under sina barnaår. Betygen var i botten och att han skulle sluta som Nobelpristagare var det nog få som anade då. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. − Jag bodde på en liten ort och ville vara ute och klättra i bergen eller vara på stranden med mina kompisar, någon tid för att plugga fanns inte, berättar han. Men i andra klass fick han av sin pappa lära sig hur man löser matteproblem. Och det hade han fallenhet för, därför blev matte snart ett favoritämne. Tillsammans med teckning. – Både konst och vetenskap måste kan komma på något eget, gå på sina egna idéer. Där är de ganska lika, konstaterar Shuji Nakamura som numera inte har mycket tid till just teckningen eftersom han lägger så mycket av den på forskningen. Tillsammans med två andra japaner fick han 2014 års Nobelpris för att ha uppfunnit LED-lampan. Camilla WidebeckCamilla.widebeck@sr.se

Eric Betzig hade inga planer på att ägna livet åt att vara forskare. Faktum är att han faktiskt sade upp sig efter att ha inlett en lovande forskarkarriär, trots det får han ett av årets Nobelpriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eric Betzig fick årets kemipris för att ha utvecklat mikroskop som gör det möjligt att se enskilda molekyler inuti celler, något som länge ansågs vara teoretiskt omöjligt. Men Betzig ser sig själv som fysiker och ingenjör, inte som kemist. Harn har för länge sedan tröttnat på det mikroskop han får priset för, och har precis blivit klar med att utveckla ett helt nytt. Nu håller han och hans fru, som också är forskare vid Janelia research campus utanför Washington, på att utveckla ytterligare en ny typ av mikroskopteknik. Den här gången inspirerade av hur teleskop kan se igenom tunna moln på himlen. Själv tror Eric Betzig att han nog kommer att tröttna på det också, och kanske lämna hela forskarvärlden igen. I programmet medverkar Eric Betzig, Nobelpristagare i kem

Hiroshi Amano forskar alla dagar på året utom på nyårsafton då han åker till sin mamma och säger gott nytt år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De nya tekniska framsteg han gör på labbet kan få en avgörande betydelse för att lösa Japans svåra energisituation.Japan brottas med stora miljöutmaningar som engagerar Hiroshi Amano. Sedan kränkraftshaveriet i Fukushima 2011 är alla japanska kärnkraftverk nedstänga, och landet tvingas till stor import av fossila bränslen som smutsar ner miljön.Hiroshi Amano fick i år Nobelpriset i fysik tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura för uppfinningen av den blå lysdioden, som är grunden för dagens ledlampor som är mycket mer energisnåla än glödlampor och lysrör.Amano har räknat ut att om alla japaner bytte ut sina gamla lampor mot ledlampor skulle landets el-förbrukning minska med över sju procent.

 Jag är en sådan som vandrat runt, säger John O'Keefe om sin tidiga karriär när det inte alls var självklart att han skulle bli hjärnforskare i London. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppvuxen i ett arbetarhem i Bronx, New York, ville han bli ingenjör och bygga flyg eller rymdfarkoster. Och han hann jobba både taxichaufför, inom aktiehandeln, inom filmindustrin och som flygplanskonstruktör innan han började läsa filosofi och tänkte om. – Jag ville få svar på de stora frågorna, som väcktes under filosofikurserna, säger John O'Keefe, som lämnade flygindustrin och började läsa psykologi. Efter att ha doktorerat i Kanada, hamnade han i London, och han har varit kvar på samma ställe sedan 1967. Men nu, efter mer än 40 års forskning om hjärnans hippocampus och platsminnet, vill han också gå tillbaka till sin första kärlek - amygdala, som har med många sociala frågor att göra. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Nobelpristagaren i kemi W.E. Moerner trivs som fisken i vattnet på Stanforduniversitetet, där det är nära mellan olika forskningsgrenar.  Det är det jag gillar allra bäst, samarbetet med forskare på andra områden, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han var först i världen med att detektera en enskild molekyl, och det framsteget banade väg för den högupplösta mikroskopi som belönas med årets Nobelpris i kemi. Nu handlar W.E. Moerners forskning både om att vidareutveckla metoderna och om att i samarbete med andra forskare studera till exempel bakterieceller och mänskliga celler, som förändras vid sjukdom. Camilla Widebeck har besökt honom i laboratoriet som finns under marknivå, för att experimenten mår bäst av det.

Ett intresse för psykologi och mekanismer i hjärnan som kan kopplas till vårt beteende. Det blev startpunkten för medicinpristagaren Edvard Mosers forskning om hur vårt lokalsinne fungerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Edvard Moser växte upp på en ö i havsbandet och ingen i hans omgivning var så värst vetenskapligt intresserad. Men redan i tidiga tonår visste Edvard Moser att det var forskare han skulle bli. Hans föräldrar skaffade honom böcker om allt han intresserade sig för. Och det var tunga vetenskapliga områden som universum, kärnfysik och biokemi. Efter gymnasiet flyttade han till Oslo och prövade att studera biokemi, men det blev för mycket plugg. I stället läste han Freud och blev mer intresserad av psykologi. Ungefär samtidigt träffade han blivande hustrun May-Britt som också läste psykologi. De intresserade sig båda för de mekanismer i hjärnan som kunde kopplas till vårt beteende. Där saknades kunskap, tyckte paret. Därför bestämde de s

Startpunkten för Nobelpristagaren May-Britt Mosers forskarkarriär kan ha varit barndomens möte mellan en liten flicka och en... snigel! Nu ägnar hon sig åt att locka råttor med choklad för att se hur deras hjärnceller beter sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som liten flicka låg May-Britt Moser på marken och tänkte "wow" när hon såg en snigel äta ett blad. Vad var det som som fick snigeln att äta just det bladet och inte ett annat, undrade hon. Hon är född med förstoringsglas sade en släkting om den unga May-Britt Moser, i stället för med skidor som andra norrmän. Men May-Britt växte upp på en liten ö vid kusten där det inte var så mycket skidåkning. På en annan ö i närheten bodde Edvard Moser och honom lärde hon känna på gymnasiet. Han var skolans duktigaste elev, säger hon. Några år senare blev de tillsammans. Hon beskriver det som en gåva att få samarbeta med en så ambitiös person som Edvard Moser.  Men vad gör henne själv till en sådan framgångsrik forskare?  Ja, framfö

I början var det ingen som tog Stefan Hell, en av årets tre nobelpristagare i kemi, på allvar. Han påstod nämligen att det måste gå att överlista den 100 år gamla regeln för hur bra mikroskop kan förstora objekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Omöjligt, sa fysikersamhället. Men Stefan Hell fick rätt till slut.Stefan Hells väg till Nobelpriset har varit lång. Han växte upp i en tysktalande stad i kommunistdiktaturens Rumänien. I ett nyckfullt politiskt system som godtyckligt kunde ta ifrån dig hus och egendom lärde han sig snart att utbildning är den värdefullaste tillgång en människa kan äga.Som tonåring kom han till dåvarande Västtyskland och blev snart intresserad av optik. Det var ett forskningsområde som stått i stort sett stilla i 100 år. Gränsen för hur mycket det var möjligt att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi, enligt gällande uppfattning.Men Stefan Hell var övertygad om att det på något sätt måste gå. Men ingen trodde på hans idée

Miljökemiprofessor Åke Bergman är ett känt namn bland forskare och kemikalieindustrifolk, med ett cv som är långt som en Sverigekarta.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karriären fram till dagens topposition på Swetox har varit lång. Men nu när pensioneringen närmar sig är han i högform.Han syns och hörs i många sammanhang, miljökemiprofessorn från Stockholms universitet. Nu är han också chef för det nyskapade Swetox med huvudkontor i Södertälje.– Jag är en kemikaliedetektiv, säger Åke Bergman som inte tar ett nej som ett avslag.Det är nämligen inte lätt att få reda på hur nya kemikalier är uppbyggda. Företagshemligheter, säger industrin. Dumheter, säger Åke Bergman som menar att vi måste få veta vad vi stoppar i oss och om det är skadligt.Så han larmar och står i, både akademiskt och medialt. Han deltar gärna i publika sammanhang, från film– och tv-medverkan till folkbildande uppträdanden.Åke Bergman har flera internationella engagemang inom det område som handlar om hur vi och vår planet påverk