Forskarliv

Charlotte Hagström är etnologiforskare. Hennes drivkraft är att få veta varför vi gör som vi gör - varför vi väljer att cykla, hur vi väljer namn eller har fredagsmys till exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon hade ingen tanke på att bli forskare från början, men hennes drivkraft att få svar på frågor fick henne att börja. Som kulturvetare får hon ofta försvara sin forskning eller höra saker som "är det det här mina skattepengar går till?". Samtidigt är folk väldigt intresserade av att höra svar på just de frågor hon forskar om. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband Amygdaloids som spelar hjärnlåtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala.– Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.- på senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band – Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Egor Babaev forskar om supraledare, material som leder ström helt utan motstånd. Men när han som ung forskare beskrev en dittills okänd typ av supraledare, fick han rejält mothugg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Då var han nära att slänga forskningen i papperskorgen – nu har den prisbelönats. Det var efter ett besök i Sverige som student som ryske Egor Babaev blev sugen på att bo och bedriva forskning här. Han tog sin doktorsexamen vid Uppsala Universitet. – Där fick jag som ung forskare stor frihet att bedriva mitt arbete som jag ville. Den möjligheten hade jag nog inte fått i Ryssland på samma sätt, där är det mer hierarkiskt, konstaterar han. Nu arbetar Egor Babaev på Tekniska Högskolan i Stockholm. Tidigare i år fick han Göran Gustafsson-priset, som ges till särskilt lovande yngre forskare. Prisjuryn lyfter fram att Egor Babaev beslrivit en tredje typ av supraledare: utöver de som kallas typ 1 och typ 2, med olika magnetiska egenskaper, har han kommit fram till att det också fin

Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eric Warrant  brinner för att forska om  ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) – en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.Här nedanför länkar vi till ett äldre program, kanske första gången Eric Warrant var med i Vetenskapsradion, i Vetandets värld från 2002. I Sydafrika gjorde han och bl a Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Lena Nordlundlena.nordlu

I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar. Men det krävs lite tur. Det är inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren. Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena. Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete. Nu hoppas hon a

Bo Algers trodde att han skulle bli en veterinär som opererade hundar. Men när han lärde känna lantbrukets djur som personligheter och kännande varelser, blev hans spår istället att forska kring deras välfärd och miljö - ett engagemang som fört honom ut i debattens hetluft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Debattartiklar ger bara genomslag om man tar i ordentligt. Men att många akademiker är försiktiga med det, tror jag beror på att så stor del av forskningen idag är externfinansierad, och forskarna själva är beroende av anslagsgivarna. Det är ett stort problem, säger Bo Algers.

Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se

Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården, och vad som kan göras för att förbättra deras välbefinnande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Ylva Carlqvist Warnborglena.nordlund@sverigesradio.se

Misse Wester är doktor i psykologi och undersöker hur vi människor tänker kring risker. Hon är intresserad av allt ifrån hur vi beter oss när det börjar brinna, till hur vi resonerar om miljöfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon är med i många tvärvetenskapliga projekt, via sina två arbetsplatser Kungliga Tekniska Högskolan och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Det finns många fördomar om hur människor beter sig i en krissituation eller hur de resonerar kring risker som inte alls stämmer, berättar hon. – Människor är kloka, och vår första instinkt är att hjälpa andra.Förtydligande: Misse Wester är doktor i psykologi men inte legitimerad psykolog.  Tobias AbrahamssonTobias.abrahamsson@sverigesradio.se

Den finske forskaren Seppo Knuuttila har avslöjat miljöbovar i Ryssland men det var han själv som blev arresterad där under sitt arbete. Korruptionen i det stora grannlandet verkar sakna gränser, precis som de övergödande näringsämnena, som Seppo Knuuttila jagat, inte känner några gränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som släpps ut på den ryska sidan gränsen rinner ut i Finska viken och orsakar övergödning i Knuutilas hemtrakter. Och idag är han inte längre välkommen till Ryssland som forskare. Vetenskapsradion har tidigare uppmärksammat de övergödande utsläppen från ryska hönsfarmer utanför St Petersburg. Den som upptäcke utsläppen utanför Ryssland var den finske miljöforskaren Seppo Knuuttila, som vi möter i dagens Forskarliv. Han berättar om hur jakten på de ämnen som orsakar döda bottnar och algblomning i Östersjön förde honom till Ryssland, och hur han där mötte myndigheternas misstro efter sina upptäckter, hur han till och med hamnade i häkte, en upplevelse han inte rekommenderar nå

Ben Kenward forskade förut om kaledoniska kråkors verktygsanvändning vid universitetet i Oxford. Men egentligen är det ganska likt att vara psykologiforskare på riktigt små barn, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I båda fallen måste man vara påhittig i hur man lägger upp försöken, för man kan inte förklara, och varken djur eller bäbisar kan svara på frågor. Hans rum är fullt av lådor, verktyg, dockor och brädspel, allt attiraljer som han använder i sin forskning.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Tomoko Ohta drömde tidigt om att bli forskare. Och nu vid 81 års ålder har hon fått det prestigefyllda Crafoordpriset för sina banbrytande insatser inom genetiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Tomoko Ohta var ung läste hon biografier om stora vetenskapspersonligheter som Marie Curie. Hon tyckte att det verkade vara ett spännande liv och hittade till slut sin bana inom genetiken. Under lång tid har hon arbetat på National Institute of Genetics i sitt hemland Japan. Det var där hon började med den forskning som sedan helt kom att förändra forskningens syn på genetisk variation. Fram till 1960-talet trodde forskarna nämligen att skillnader som kan uppstå mellan generna hos olika individer måste vara ganska liten. Tanken var då att avvikande genvarianter skulle vara skadliga och försvinna genom naturligt urval. Men Tomoko Ohta la fram en teori som förklarade varför det inte behöver vara så. Och även om hon är pensionär sedan flera år tillbaka går hon fortfarande till forskningsinstitutet varj

Max Ortiz Catalan var robotutvecklare på ett stort företag i Mexico City, men kände att han ville göra något mer viktigt. Så han flyttade till Göteborg och började forska. Idag har hans forskning om proteser som styrs av hjärnan fått stor uppmärksamhet i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han driver två projekt, som båda, på skilda sätt handlar om att hjälpa personer som förlorat en arm eller ett ben, i en olycka eller på grund av sjukdom. Det ena går ut på att minska så kallad fantomsmärta genom att personen får styra en datorsimulerad version av den förlorade kroppsdelen med hjärnan och nerverna, och det andra, det som egentligen är hans huvudprojekt handlar om att utveckla en protes som styrs av hjärnan och som sitter helt integrerad ihop med skelett, nerver och muskler.

Jovan Rajs var rättsläkare och har haft med flera av de mest kända brottsfallen i Sverige att göra, som det mycket omdiskuterade styckmordet på 1980-talet, fallet Osmo Vallo och lasermannen. Men han har också en barndom som överlevare av förintelsen. Som elvaåring hamnade han i Bergen-Belsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Då hade resten av hans familj redan dödats. Att en person med så mycket i bagaget, en så tragisk barndom, väljer att ha så mycket med döda att göra, som rättsläkare, kan verka förvånande.  – Men rättmedicin handlar inte så mycket om döden, det handlar om livet, säger Jovan Rajs. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Hon kom till Sverige som tioåring på flykt undan inbördeskriget i Jugoslavien. Nyfikenheten drev henne till fysiken och vidare till katalysforsking på det amerikanska toppuniversitetet Stanford. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aleksandra Vojvodic är en av teoretikerna i ett internationellt forskarlag vid elituniversitetet Stanford,. Gruppen  försöker bland annat skapa artificiell fotosyntes och hitta nya effektiva katalysatorer för den kemiska industrin. Aleksandra Vojvodic räknar fram hur idealmolekylen ser ut, sedan framställer kollegorna den i laboratoriet. Efter det  är det upp till bevis - oftast visar testet i laboratoriet att något behöver räknas om. Så  bollas problemet i flera omgångar mellan teoretiker och experimentalister, allt i syfte att skräddarsy den perfekta molekylen för varje tillämpning. Reporter: Ulrika Björkstén

Han skulle gärna bli av med några flaskor sprit, som står i ett hörn av sitt arbetsrum. Vi är hos Gunno Renman, som är professor vid avdelningen för mark och vattenteknik på KTH i Stockholm och flaskorna får han som gåvor under sitt miljöarbete i Östeuropa. Men vattenprovtagarna, som står bredvid flaskorna, är han rädd om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunno Renmans miljöintresse vaknade när gruvbolaget i hans ungdom förorenade Vindelälven där han bodde. Redan då var hans tanke snarare att sådana problem måste lösas, än att kritisera miljöbovarna. Idag har han forskat fram ett filtermaterial som ska installeras i stor skala vid en beryktad kycklingfarm i Ryssland, för att förhindra att fosfor från kycklingarnas gödsel läcker ut i Östersjön och bidrar till övergödningen där. Och nu ett antal decennier senare är Gunno Renman inte bara professor vid KTH i Stockholm, han är också professor vid Lantbruksuniversitetet i Warszawa och tillbringar mycket tid i Polen som fortsätter att vara viktigt

Gunilla Jarlbro forskar på genus inom media. Intresset för jämställdhet startade tidigt och utvecklades under andra vågens kvinnorörelse på 60- och 70-talen. Idag är hon professor i medie-och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon förklarar själv att hennes arbete är en slags demokratiforskning. Vi förstår omvärlden mycket via media, berättar hon. Att inte kvinnor på samma sätt som män representeras i media tycker hon är lite "fubbigt" - alltså orättvist. Men att forska på genus är inte alltid lätt. Gunilla Jarlbro har utsatts för en del hat på grund av sin forskning. Tove Nordéntove.norden@sverigesradio.se

Fatumo Osman är sjuksköterska och doktorand vid Högskolan i Dalarna i Falun. Hon forskar om hur man ska kunna utveckla föräldrastödet för somaliska föräldrar i Sverige. Men utöver sitt arbete med avhandlingen är hon med och driver ett SIDA-finansierat projekt att utbilda barnmorskor i Somalia, på distans från Falun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går ut på att utbilda färdiga barnmorskor till barnmorskeutbildare, så att de i sin tur kan utbilda fler barnmorskor på plats. För bristen är stor, efter att Somalia länge varit krigsdrabbat. Både barnadödligheten och mödradödligheten är hög, och barnmorskorna behövs verkligen. Fatumo och hennes kolleger i projektet har skött det mesta av utbildningen via dator från Falun, men ungefär var sjätte månad har de åkt ner till studenterna. Nu skriver de uppsats och september tar de examen. Då åker Fatumo och hennes kolleger ner igen. Utbildningen bedrivs i Somaliland, som utropat sig självständigt men inte erkänts av andra länder. Det räknas alltså

Michael Axelsson intresserar sig för hjärt- och kärlreglering i djurens värld. Vad är det för skillnade på en fisk som lever i ett hav i minusgrader och en som simmar runt i fyrtio plusgrader? Och varför svimmar inte girafferna när de lyfter på huvudet efter vattendrickning - en höjdskillnad på kanske fem meter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om grundforskning för att förstå hur hjärt- och kärlregleringen går till. Till exempel hur krokodilen har löst det, med en extra aortabåge, så att blodet inte alltid behöver flöda via lungorna. Krokodilerna kan aktivt reglera klaffarna för hur blodet ska flöda och är det enda kända exemplet på det i djurvärlden. För Michael Axelsson är krokodilerna favoritdjur – det var dem han började studera som doktorand och de har också ovanligt spännande hjärtan. På doktorandtiden hade de krokodiler i en bassäng på institutionen och opererade dem på Sahlgrenska sjukhuset. Idag studerar de hellre djuren i sina hemmiljöer. Lena Nordlundlena.nordlund@sv

Anna Höglund är litteraturvetare och forskar om monster i litteraturen, men också i filmen. Hon är intresserad av vad monstren har och har haft för roll i vår kultur, både förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Litteratur om monster tillhör en genre inom litteraturen som inte alltid haft så hög status. Det räknas som fantastisk litteratur, eller fantastik, och hit hör också fantasy och science fiction. I början fick hon försvara sin forskning en hel del. En gång fick hon till exempel som svar på en anslagsansökan att de inte tittat på den eftersom de bara behandlade seriösa ämnen. Anna Höglund är övertygad om att man kan lära sig minst lika mycket om en tid och ett samhälle genom att studera den här sortens litteratur som den mer realistiska. Monstren speglar våra rädslor, vår kultur och normer, och vilka monster som är mest populära i en viss tid varierar. Anna Höglund hör till Linnéuniversitetet i Växjö. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se