Sinopsis
Möt forskare i deras vardag. I miniporträtt får du höra vad de brinner för, vad som fick dem att börja forska och när jobbet är riktigt motigt. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic
Episodios
-
"Första året ska man bara tänka 'surviving'" (R)
23/07/2016 Duración: 09minAnders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Forskningen har han tagit med sig till Chicago, där han nu bygger upp sin forskargrupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men det har inte bara varit lätt att flytta ensam till USA. Och den största omställningen handlar om vardagslivet, i ett land som vi ofta tror är mer likt Sverige än det är.– Även om jag har kommit hit som en lyxinvandrare med fast anställning och hög lön har det varit intressant att för första gången i livet uppleva hur det är att komma som immigrant. Innan man har ett social security number och kommit in i systemen, säger han.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
-
"Jag tänker fortfarande wow när jag tittar på celler i mikroskop" (R)
16/07/2016 Duración: 09minMaria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
-
Tumlande start på ett forskarliv till sjöss (R)
09/07/2016 Duración: 09minI veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar.Men det krävs lite tur. Det är inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren.Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena.Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete.Nu hoppas hon att k
-
Sepideh Olausson forskar om existentiell hemlöshet och intensivvård (R)
02/07/2016 Duración: 09minSepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Programmet sändes första gången 23 augusti 2015.Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se
-
Matz Berggren kartlägger havets hemligheter (R)
24/06/2016 Duración: 09minDen sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggren har ägnat sitt liv åt att kartlägga arterna som finns där under ytan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Matz Berggren växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Taket på Loven centrum för marina metenskaper skymtar på andra sidan kullen från hans lummiga trädgård. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Programmet är en repris från i augusti 2015 - men Havs- och vattenmyndighetens rapporteringsverktyg "Rappen" för kartläggning kustnära arter är fortfarande igång. Det är bara att lägga in i mobilen och fota på!Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se
-
Rolf Ohlsson om arvsmassans integritet och att se in i dödens svarta hål
17/06/2016 Duración: 09minRolf Ohlsson forskar kring arvsmassan och hur den vecklar sig på ett avancerat sätt. När det går fel kan det leda till cancer. En sjukdom som han själv nu drabbats av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rolf Ohlsson är professor i genomets integritet på Karolinska institutet i Solna. Hans titel är konstig, tycker Vetenskapsradions Annika Östman, men titeln har sin förklaring. När arvsmassan inte lyckas behålla sin integritet kan det ske byten av delar i den, så kallade mutationer, vilket kan leda till cancer. Just en sådan cancer som Rolf Ohlsson själv har drabbats av. Hans cancer är väldigt ovanlig, men drabbar lymfkörtlarna och kan i också gå in i benmärgen.Hans forskningsfält kallas epigenetik, och handlar om hur det kommer sig att gener slås av och på när de påverkas av yttre faktorer. Ett fält som det nu sätts stora förhoppningar till, men när Rolf Ohlsson började med det för 25 år sedan var det ett ovanligt forskningsfält.Annika Östmanannika.östman@sverigesradio.se
-
Denis Gaidashevs kamp mot de olösta ekvationerna
05/06/2016 Duración: 09minMatematikforskare Denis Gaidashev försöker knäcka ett av matematikens viktigaste olösta problem. En grupp ekvationer för mer exakta modeller av till exempel turbulens, tornados och havsströmmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska Clay Mathematics institute har lovat en miljon dollar till de matematiker som lyckas knäcka Navier-Stokes ekvationerna. En lösning på ekvationerna kommer vara användbart vid till exempel tillverkning av nya fartyg och flygplan.– Att arbeta med ekvationer är en kamp och kampen kan pågå under flera månader, men slutligen känner man ett stort behag: problemet är löst.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se
-
Ruth Palmers bananflugor kan avslöja behandlingar mot barncancer
29/05/2016 Duración: 09minAtt studera bananflugor har lett Ruth Palmer till större förståelse för det som orsakar olika cancersjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Slumpen har följt Ruth Palmer, professor i biokemi, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Efter att ha börjat sin forskarkarriär kom hon slumpmässigt in på spåret mot bananflugors genetik. Samma slump styrde senare in hennes forskning på bananflugor till att handla om barncancer. Ruth Palmers upptäckter blev prisbelönade med Göran Gustafsson-priset i molekylär biologi 2016.Daniel Norddaniel.a.nord@sr.se
-
20-åriga Stefan Buijsman är Sveriges yngsta forskare
19/05/2016 Duración: 09minStefan Buijsman tog sina första högskolepoäng när han var tolv, läste Kant när han var 13 och började på universitetet när han var 15. Nu är han troligen Sveriges yngsta doktor någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara 20 år gammal är holländaren Stefan Buijsman nu doktor i matematikfilosofi vid Stockholms universitet.– För mig är det inte så konstigt, jag är van vid att vara yngst. Det känns kul med all uppmärksamhet, för det ger mig en chans att prata om min forskning.Stefan Buijsman sökte sig till Sverige för att få jobb som forskare i fiolosofi och till Stockholms universitet som hade gott rykte för sin filosofiska forskning. Han kom in direkt och på ungefär nio månader skrev han sin avhandling som handlar om olika teorier kring vad matematiken är för något egentligen; och hur vi lär oss matte.– I min avhandling upptäckte jag att vi bara har teorier som gäller för professionella matematiker, inte för vanliga människor. Vi använder matematiken nästan varje dag och därför är det viktigt
-
Sten Stymne vill rädda landsbygden genom att göra åkern till kemifabrik
15/05/2016 Duración: 09minHan kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som student i Stockholm gick han i demonstrationstågen mot USA:s krig i Vietnam. Det var proggen som gällde. Intresset för musiken falnade men inte samhällsengagemanget. 1976, när forskare genom genmodifiering lyckades skapa insulinproducerande bakterier, vaknade Sten Stymnes fascination för den nya teknikens möjligheter.Sedan dess har ha byggt upp en forskargrupp på 25 personer på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Fokus har varit att skapa genmodierade jordbruksgrödor som kan producera värdefulla fetter.En del av forskningen handlar om att, i samarbete med den tyska kemikoncernen BASF, ta fram en raps som producerar fiskolja. 2020 är det tänkt att den grödan ska vara klar för att lanseras på marknaden, och Sten Stymne hoppas att den agrara fiskoljan ska kunna ersätta marin fiskolja och därmed skona haven f
-
Malin Aronsson vill förstå järvarnas sociala liv
08/05/2016 Duración: 09minEfter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa.– De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson.Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur.Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare.Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
-
Sonia Sunny vill forska om kvinnors hälsa i Sverige
01/05/2016 Duración: 09minForskaren Sonia Sunny flyttade från Indien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Drömmen är nu att skaffa yrkeslegitimation och sedan fortsätta forskningen om kvinnors hälsa här i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu går Sonia Sunny på programmet Korta Vägen vid Folkuniversitetet i Göteborg. Målet med Korta vägen, att så snabbt som möjligt fixa jobb till utländska akademiker när de fått uppehållstillstånd i Sverige.– Min dröm är att få jobba på Göteborgs universitet som lektor och att få fortsätta forska kring kvinnors hälsa. Jag vill jämföra kvinnors hälsa i Indien med kvinnors hälsa här i Sverige.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se
-
Hjärtläkare Johan Sundström: Min vision är att ha så kul som möjligt på jobbet
24/04/2016 Duración: 09minHjärtläkaren Johan Sundström hade tidigare som vision att bli professor innan han fyllde 50. Han skiftade fokus till "att ha roligt på jobbet" och blev professor vid 45. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan Sundström balanserar forskarlivet genom att grotta ner sig i stora datamängder från befolkningsstudier och att arbeta kliniskt som hjärtläkare på Akademiska sjukhuset:– Jag gillar att sitta med två meter statistikkod och trycka på enter och så rasslar det till. Om man får en kick av att sitta där med gamnacke, och missa lunchen, då ska man ju fortsätta med det tycker jag.Just nu driver Johan Sundström också ett nytt nationellt projekt som kallas för "The Swedish Cohort consortium" - eller cohorts.se. Tanken är att alla svenska befolkningsstudier där forskare följt en viss del av befolkningen under en viss tid – ska kunna sammanställas med hjälp av ett nytt digitalt verktyg.Då kommer alla befolkningsstudier som gjorts kunna analyseras samtidigt – och forskarna kommer kunna upptäcka nya
-
Annica Ekman har labbet bland molnen
17/04/2016 Duración: 09minMed en fascination för väder och vind vill meteorologiprofessorn Annica Ekman förstå hur jordens klimat fungerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För att förstå hur jordens komplicerade klimat fungerar använder sig Annica Ekman, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, av datormodeller. Det räcker inte med att titta på enstaka moln för att förstå hur allting hänger ihop, utan alla moln och vindar och havströmmar ska simuleras. Det var med hjälp av klimatmodeller som hon var med och gjorde upptäckten av hur minskade utsläpp av kylande luftpartiklar i Europa förvånansvärt höjde temperaturen vid Arktis.- Det visar att vad vi gör här påverkar också andra delar av världen, vi kan inte tro att det bara påverkar oss, säger Annica Ekman.Daniel Norddaniel.a.nord@sverigesradio.se
-
Genetiker Kristiina Tammimies kombinerar familjeliv med framgångsrik forskarkarriär
10/04/2016 Duración: 09minKristiina Tammimies prisades nyligen i samband med internationella kvinnodagen för sin forskning om de genetiska faktorerna bakom autism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framöver hoppas Kristiina Tammimies kunna använda sina genetiska fynd kring vad som orsakar autism och kombinera dem med de individuella problem och unika förmågor som personer med autism faktiskt kan ha. Detta för att få en bättre helhetsförståelse för funktionsnedsättningen. Tack vare en stöttande sambo som följt med henne i forskarlivet från Finland till Sverige, vidare till Kanada och sedan tillbaka till Sverige igen, har hon kunnat fullfölja sina drömmar om att göra karriär som forskare.– En sak som ligger mig varmt om hjärtat är att visa att kvinnliga forskare också kan göra karriär och samtidigt bilda familj.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se
-
Carl-Johan Haster utforskar rymdens mest extrema händelser
03/04/2016 Duración: 09minAtt kunna studera de mest extrema förhållanden som finns i hela universum, har alltid lockat Carl-Johan Haster, doktorand i astrofysik vid universitet i Birmingham i Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carl-Johan Haster är kanske den ende svensk som varit med i forskningen bakom genombrottet som offentliggjordes i februari 2016: att man kunnat uppmäta gravitationsvågor. Men det vardagliga arbetet är inte lika glamoröst i ett enkelt rum han delar med andra unga forskare på universitetet. Det svåraste för Carl-Johan har varit att våga tro på sig själv.– På konferenser träffar jag ju forskare som hållit på med mitt forskningsområde mer än dubbelt så länge som jag. Då kan det vara svårt våga föra fram sin åsikt och säga att det här tror jag händer. Men när man väl gör det, märker man att de faktiskt är intresserade av att höra även vad en doktorand tänker.– I och med att det vi håller på med är så nytt, är det inte säkert att någon annan har ett bättre svar, eller ett svar över huvud ta
-
Erika Sigvardsdotter: Att studera de som är utanför, lär oss något om samhället
27/03/2016 Duración: 09minKulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm.– En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se
-
Robert Glinwood studerar insekternas hemliga språk
20/03/2016 Duración: 09minFör många kan det se ut som kaos, men när Robert Glinwood lyfte på en sten i mormors trädgård och kikade på myrorna som irrade omkring, såg han struktur i deras beteende. Efter det var han fast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som barn visste inte Robert Glinwood att man kunde jobba med det han faktiskt ägnade mycket tid åt, att studera insekter. Men idag är det precis vad han gör. På Sveriges Lantbruksuniversitet forskar han på hur växter och insekter kommunicerar med hjälp av kemiska ämnen, med målet att skydda grödor från skadedjur.Karin Gyllenklavkarin.gyllenklev@sverigesradio.se
-
Fysiker Annica Black-Schaffer: Man kan säga att elektronerna dansar
13/03/2016 Duración: 09minFysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Annica Black-Schaffer vid Uppsala universitet prisades nyligen för sin forskning på materialet som kan bli grunden för framtidens kvantdatorer. "For women in Science"-priset delades för första gången ut i Sverige i samband med internationella kvinnodagen 2016. Priset på 150 000 kr syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i början av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik.– Inom mitt fält är bara tio procent av de aktiva forskarna kvinnor. Sedan kan man ju diskutera om det är ett problem eller inte. Men ignorerar man hälften av befolkningen så ignorerar man ju hälften av kompetensen som finns i befolkningen, säger Annica Black-Schaffer.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se
-
Säkerhetsforskare Lars Strömberg - hemligheternas man
06/03/2016 Duración: 09minLars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han började samarbeta med FRA i sjunde klass, har arbetat för en FBI-agent i USA, levererat fingersensorer i guld till shejken av Kuwait och varit med i utvecklandet av de nya EU-passen. Få forskare har varit med om så mycket som Lars Strömberg vid KTH under sitt forskarliv.– Jag måste säga att det har varit otroligt intressant!– Jag ger mina studenter och doktorander samma råd som jag ger mina barn och barnbarn: pyssla med det som ni tycker är intressant. För är du intresserad av det du jobbar med, spenderar du mer tid med det och du blir duktig på det. Så ta inte ett jobb bara för att mamma och pappa säger det, utan fundera på vad du verkligen är intresserad av.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se