Forskarliv

En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det.Programmet är en repris från 25 november.Programledare: Camilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetet för att hjälpa mormödrarna i Argentina skedde långt innan det fanns rutinmetoder för DNA-analyser - det användes varken i brottsutredningar eller faderskapsärenden, och var ett tidsödande hantverk. Hennes metod blev grunden till de analyser som nu görs vid allt sådant arbete, också efter krig och naturkatastrofer.Men Mary-Claire Kings huvudområde är annars att hitta genetiska förklaringar till sjukdomar, och hon upptäckte 1990 en mutation på en gen som orsakar en extra allvarlig form av bröstcancer, på BRCA1-genen. Det här arbetet spekuleras det om i nobelsammanhang, och det finns också en spelfilm som gjorts om den, där Helen Hunt spelar Mary-Claire King.Programmet är en repris från den 20 maj i år.Programledare: Len

Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, men jag tror jag då lärde mig sådant som jag senare haft nytta av, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han syftar på sådant som ihärdighet och tuffhet, som behövs för att ta sig fram som forskare.Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:"Skottar har det i sig"– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelprisetFörutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare nobelpriset, fick vara med i sitt favoritradioprogram, skotska fotbolls-talksho

En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det. Programledare: Camilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se  

I Kalifornien hade han Stilla Havets valar utanför fönstret. Nu får Benjamin List istället titta på Ruhr-området genom sitt fönster. Här finns goda förutsättningar att hitta nya katalysatorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Små organiska molekyler, som aminosyror, fungerar bra att använda som katalysatorer, alltså för att underlätta kemiska reaktioner. De kan också få fram precis rätt sort av ett ämne - dess "högerhänta" eller "vänsterhänta" variant, vilket är viktigt när det gäller att ta fram eller tillverka läkemedel.Upptäckten som Benjamin List gjorde i slutet av 1990-talet, samtidigt som årets andre kemipristagare, David Macmillan, har satt igång mycket forskning. Vi har träffat List på Max Planck Institut Für Kohlenforschung i tyska Mülheim.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Ravi Chadalavada är doktorand och forskar om robotars samverkan med människor med hjälp av ögonrörelseglasögon - alltså s k eyetracking-glasögon, som följer vår blick. Inför sin uppkörning för svenskt körkort fick han en snilleblixt samma sorts glasögon kan bli ett viktigt verktyg för att se vem som är en lämplig bilförare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För äldre och personer som drabbats av sjukdom har vården en svår uppgift – att bedöma om de ska få köra bil eller inte. Det är nämligen läkares skyldighet, enligt körkortslagen. Det är både svårbedömt och känsligt. En mer objektiv metod att mäta körförmågan skulle vara till stor hjälp och det är en sådan Ravi Chadalavada hoppas kunna utveckla, med hjälp av kameraglasögonen. Ögonrörelseglasögon och uppkörningen gav honom idén Idén fick han när han själv skulle köra upp för att omvandla sitt indiska körkort till ett svenskt. Då låg ögonrörelseglasögonen bredvid honom i framsätet och plötsligt insåg han att de skulle fungera objektivt, och kansk

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar enligt Göran Nygren om ett avancerat stöd från föräldrar som ofta har akademisk utbildning, ett stöd som blivit allt viktigare när mer av skolarbetet numera görs hemma. Följde högstadieelever i klassrummet Genom djupintervjuer och genom att följa högstadieelever i skolan har han gjort sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet, för att ta reda på hur högpresterande elever får sina toppbetyg. Elever utan mycket hjälp hemifrån är närmast chanslösa i betygsjakten, menar Göran Nygren. Programledare: Thomas Heldmarkthomas.heldmark@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

Modevetaren Susanna Strömquist har djupdykt i historien om den exklusiva syateljén och modesalongen NKs franska damskrädderi, som fanns i närmare 60 år. Hon har grävt i garderober och arkiv och fått låna festblåsor och andra kläder från personer över hela landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På NKs franska, ett av de mer exklusiva damskrädderierna, köpte kvinnor från societeten, kungligheter och artister sina kläder, men också yrkeskvinnor som behövde kläder av hög kvalitet i yrkeslivet. Hit kom dammode från Paris som sedan påverkade modet i hela Sverige. Det handlar om haute couture och couture, måttsydda, handsydda kläder som bara syddes upp i enstaka exemplar. Sömmerskorna träffade aldrig kunderna Och det handlar också om två skilda världar, en lyxig ateljé med mjuka mattor där kunderna vistades, och ett skrädderi där sömmerskorna sydde. De två världarna möttes aldrig och den enda länken mellan dem var måttagerskan, som träffade både kunder och sömmerskor. Forskning i sista minuten Nu har

Gustav Källstrand är forskare i idéhistoria och programansvarig på Nobelprismuseet. Han har ägnat sig åt nobelpriset i snart femton år. Men det är inte för att han är ett hängivet fan av priset, säger han. Det som intresserar honom som forskare är bland annat hur priset redan från början fick en så hög status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustav Källstrands doktorsavhandling handlade om nobelpriset, och nu har han varit Nobelmuseets expert i över tio år. Den här veckan är det julafton varje dag, har han sagt, om veckan när ett nobelpris om dagen tillkännages. Viktigt med distans till nobelpriset Men samtidigt är han noga med att båda ha en distans till pristagare och deras upptäckter och en lekfull inställning. – Man får inte ta det som något så himla viktigt, säger Gustav Källstrand. När Gustav Källstrand inte klär sig i frack i nobeltider visar det sig att han har väldigt många tatueringar som har både med hans yrkesliv och hans fritidsintressen att göra. Men någon nobelmedalj på magen

Fångar som får sitta längre tid i fängelse levde längre det visar den senaste studien av Randi Hjalmarsson, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon forskar också om varför införandet av världens första poliskår gjorde succé och hur svenska domstolar är partiska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en film som fick Randi Hjalmarsson att komma på vad hon ville forska om när hon var doktorand på Yale Universitet i USA, vad intagna lär sig i fängelset. Intagna är också ämnet för hennes senaste forskningsstudie där hon, utifrån två reformer som kom på 90-talet, undersökte hur längden på fängelsestraffet påverkade de intagnas hälsa. Randi Hjalmarsson fann att antalet självmord för folk som suttit längre tid i fängelse gick ned med nästan 40 procent. Det var något som höll i sig även tio år senare och orsaken till det här tillskriver Randi Hjalmarsson bland annat tillgången till vård i fängelset. I dagens Vetenskapsradion Forskarliv möter du Randi Hjalmarsson som bytt bullriga New Yo

En dubbelyxa och samtidigt ett gigantiskt fredsprojekt. Det handlar om materialforskninganläggningen ESS i Lund som är under uppbyggnad. Den som menar att det internationella samarbetet i projektet kan förhindra krig i framtiden är Mats Lindroos, som leder arbetet med att bygga den viktiga långa raka acceleratorn i den här jätteapparaten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur är det att leda arbetet med den mest påkostade forskningsanläggningen någonsin i Sverige, ett sameuropeiskt jättepussel med miljontals bitar som nu försvåras av pandemins nedstängningar i många av medlemsländerna? Och på vilket sätt skulle denna yxformade superapparat kunna bidra till att främja freden? Vi möter Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen vid ESS, European Spallation Source, i Lund. Mats Lindroos berättar också om utmaningen att få ihop partikelfysiken med sin kristna tro, om varför han valde att flytta hem från CERN i Schweiz för att leda arbetet med acceleratorn vid ESS, och om vad som gör neutroner till

I ett framtida hållbart samhälle värdesätter vi tid och relationer mer än prylar om det blir som forskaren Åsa Svenfelt hoppas. Hon är forskare i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH i Stockholm och har tagit fram ett antal scenarier om hur det kan bli år 2050. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Svenfelt leder ett forskningsprogram om hållbar samhällsbyggnad bortom BNP-tillväxt och ett annat om hållbar konsumtion. För ett par år sedan kom hon och hennes kolleger med en rapport där de tagit fram fyra scenarier för hur framtiden kan vara om vi ska nå klimatmålen. De möttes av en del kritik för att vara bakåtsträvande, men Åsa Svenfelt säger att kritikerna bara fokuserade på ett av de fyra scenarierna, det om självhushållning och då också bortsåg från att de ändå vill se en modern teknikutveckling.Under pandemin har vi visat att det går att förändra ett samhälle snabbt om vi vill, men nu gäller det att vi inte väntar med klimatomställningen så länge att det bara måste bli verkli

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Och nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar som ett medel mot social fobi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-t

Helge Rask Andersen har behandlat och forskat om människoöron i snart femtio år. Nu, som senior forskare, hoppar han på ett nytt forskningsområde - att lära sig av krokodiler hur vi kan reparera hörseln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helge Rask Andersen är professor i otologi (läran om hörseln) och har arbetat som öronkirurg i över 40 år. Han var bland annat en av de första att operera in cochleaimplantat i Sverige. Nu, sedan han gått i pension som kirurg, forskar han på heltid. Och tack vare ett program från Vetenskapsradion, Vetenskapspodden om hörsel, har han nu satt igång en ny forskningsinriktning. Att lära sig av krokodilers unika öron - de kan nämligen reparera skadade hårceller i örat, något som vi människor inte kan. Hade vi haft deras förmåga skulle inte vår hörsel vara så känslig. I Vetenskapsradion Forskarliv får vi vara med på hans första krokodilobduktion någonsin, när en dvärgkrokodil  behövde avlivas på Tropicarium i Kolmården. Helge Rask Andersen får ta hand om de örondel

Jens Sundström forskning handlar om att förstå hur gener styr granens kottar. Det är främst grundforskning, men i förlängningen kanske skogsindustrin kan dra nytta av forskningen. Men när han säger att han är kottforskare brukar folk börja skratta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vanlig gran blommar och sätter kottar efter cirka trettio år, och då sker kottsättning vart tredje till vart femte år.Större förståelse för hur generna styr kottsättningen kanske skulle kunna få gran att sätta kottar både tidigare och oftare vilket skulle kunna snabba på skogsindustrins förädlingsarbete. Jens Sundström är docent i växtfysiologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Där arbetar han också som samverkanslektor med speciellt fokus på genteknik i växter, att informera om det som i dagligt tal kallas gmo och utveckling av nya gmo-grödor inom jordbruket. Som samverkanslektor har han kontakt med näringsliv, myndigheter och skolor. Sedan mitten på 00-talet är han en aktiv debattör för att genmodifiering ska

Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Systrarna Stephens växer upp på ett att av de mäktigaste godsen i Småland, Huseby bruk. Den yngsta systern Maggie är ofta nedstämd och sängliggande. Men i en undangömd kartong på en vind fanns massor av brev från hennes hemliga kavaljerer. Historikern Malin Lennartsson har hundra år senare fått ta del av Maggies affärer. Malin Lennartsson är intresserad av mänskliga relationer, vad som skiljer sig och vad som är likt i olika tider. I breven finns också beskrivningar av historiska skeenden, som hur människor upplevde första världskriget. Programledare: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte många forskare som söker och hittar fossil i magmatiska bergarter, alltså stelnad lava. Men det gör geobiologen Magnus Ivarsson på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, och han gör det med framgång. Idag har han ett möjligt rekord i de 2,4 miljarder år gamla strukturer som tros vara svampfossil. Eftersom vår röda grannplanet består av samma sorts material, så kan Magnus Ivarssons kunskaper komma väl till pass när amerikanska NASA nu söker efter spår av liv där. Och amerikanerna har bett honom hjälpa till i jakten. I Vetenskapsradion Forskarliv hör vi honom tacka han sina dåliga betyg för att han fick ta "omvägen" genom geologin till biologin. Det ger honom en bättre förståelse för hur geosfären och biosfären hänger ihop, säger han. Programmet är en repris från maj 2021. Programledare

1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är han professor i reaktorfysik på KTH och på god väg att få finansiering för att bygga en pilotreaktor i Oskarshamn. Till skillnad från flertalet av världens reaktorer som är vattenkylda ska den här reaktorn kylas med flytande bly. Det gör att den skulle kunna bli en del av fjärde generationens kärnkraftssystem där man återvinner bränslerester från dagens svenska kärnkraft. Det finns idag ingen återvinning av använt kärnbränsle. Det finns experimentell återvinning, men kommersiell utbyggnad skulle i nuläget bli för dyr, säger Janne Wallenius. Men om det skulle gå att göra på ett säkert sätt, skulle vinsterna kunna bli stora. Eftersom det finns mycket energi kvar i resterna skulle det kunna försörja Sverige med elström i flera hundra år, och avfallet skulle bli mer kortlivat