Biblioteket

I Biblioteket möter vi två svenska debutanter som båda skriver om miljöer man inte så ofta träffar på i svenska romaner idag. Dels Tomas Bannerhed som skrivit sin roman Korparna om en småländsk lantbrukarfamilj på 70-talet, dels Sara Beischer som skrivit en arbetsplatsroman som utspelar sig inom äldrevården, Jag ska egentligen inte jobba här. Bibliotekets debutantspår tar oss även till New York där Marie Lundström träffat Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins. -Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit, säger Tomas Bannerhed som debuterade som författare för ett år sedan med romanen Korparna. Den boken har under det gångna året fått både Augustpriset och det prestigefyllda Borås Tidnings Debutantpris . Själv trodde han inte att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet skulle bli någon hit, men kritiker och läsare har tyckt annorlunda. I Biblioteket för vi höra Tomas Bannerheds väg till skrivandet och hur han faktiskt höll på i tio år för att

FRÖKEN - Är ni inte min vän? JEAN - Jo ibland! Men lita inte på mig. Fröken Julie är August Strindbergs mest spelade pjäs. Maktkampen en midsommarnatt mellan husets härskarrinna och hennes två tjänare återuppstår om och om igen på scener över hela världen. Men vad handlar den om? Hur kan man läsa denna text från 1888 och komma fram till så olika slutsatser och tolkningar? Eller är det tvärtom så att vi fastnat i samma gamla. Biblioteket träffar Anna Petterson och Fia Stina Sandlund som flyttat in alla tre roller i en och samma person och gjort en film som försöker rädda Fröken från självmordet. Författaren PO Enquist tolkat in en personlig hemlighet i Fröken Julie. Per Magnus Johansson tar tolkningarbetet ett steg till genom att försöka psykoanlysera själva Strindberg utifrån hans egen litteratur istället för tvärtom och på köpet lära oss alla något om ensamheten. Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman är programledare.

I Biblioteket denna vecka har vi läst romaner som tar upp innebörden av att ha makten och tolkningsföreträdet, som vit i gamla koloniala områden eller som heterosexuell majoritet i mellanöstern. Ön av Lotta Lundberg är en ny roman som bygger på den sanna historien om nuitida kulturkrockar i en pytteliten engelsk koloni som uppstod i samband med myteriet på Bounty. En historia om gränserna för sexuella övergrepp, den vita världens syn på paradiset och nödvändigheten i att finna sin egen sanning, bortom kulturella föreställningar. Anna Jonasson har träffat Marockos förste öppet homosexuella författare Abdellah Taïa och talar om hans självbiografiska roman Ett arabiskt vemod, om att gå vilse på Kairos gator och att återfinna sig själv i andra människor och i andra städer Två kvinnor - en vit lanbrukarhustru och hennes tjänare, eller vän, befinner sig i en laddad gemenskap i romanen Aagat, nu aktuell på svenska. Den afrikaansspråkiga författaren Marlene Van Nierkerk är en av Sydafrikas främsta författare. Tor Bil

De drömde om ett nytt samhälle och en ny litteratur och flera av idéerna förverkligades i det svenska folkhemmet. Men så hade man också med sig författare som Karin Boye och Gunnar Ekelöf och socialreformatorerna Alva och Gunnar Myrdal. Det handlar om Spektrum som både var tidskrift och förlag och som startades av några unga radikaler i 30-talets Stockholm. De var den svenska motsvarigheten till Bloomsburygruppen. Johan Svedjedal har skrivit Spektrums historia, Maarja Talgre har träffat honom. Och hur ser det ut idag? Madeleine Grive som startade tidskriften 80-tal, som nu 30 år senare blivit 10-tal, tror på litteraturens förändrande kraft och det gör även gänget bakom Textival i Göteborg som brinner för den nya litteraturen. Och Mattias Nilsson på lilla skivbolaget Kning Disk låter musiken möta både konst och poesi - estetik som motkraft till kommersialismen. Mia Gerdin rapporterar. Röster som hörs i Biblioteket: Om Spektrum: Maarja Talgre intervjuar författaren/litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Ur rad

En änka upptäcker sin mans hemligheter när hon städar upp i hans kvarlåtenskap i Göran Moldéns Lögnarens ögon. Författaren själv avslöjar romanens dolda dramaturgi när Jenny Teleman träffar honom i hans hem i Göteborg. Biblioteket denna vecka tar sig an litteraturens hemligheter. De som ryms i en roman. Och de som finns i böckerna för barn, där att gömma och ljuga är en strategi för att kunna växa utan att kvävas av vuxenvärldens klåfingrighet. Jenny Aschenbrenner har träffat barnbokskritikern Lotta Olsson och rotat i hemligheterna hos den ständigt aktuelle Alfons Åberg, med hans mamma Gunilla Bergström. Hemligast av allt hos Göran Moldén är slutet på romanen är det mörkt eller ljust eller både och eller mittemellan? Vi fortsätter vår serie om litterära slut: de bra, de oavslutade och de hopplösa. Dessutom har Marie Lundström hittat en ny genre: skoterlyrik. Programledare är Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman.

Vaudevilleartist och revolutionär - vem var hon egentligen, mirakelkvinnan från Alabama? Den dövstumma Helen Keller som mot alla odds blev författare och föresläsare och under en period hela Amerikas älskling? I en ny biografi ger Bo Renberg, författare och språkvetare, en helt ny bild av henne. Boken Helen Kellers värld visar en mycket mer mångfacetterad människa än vad den gängse mytbildningen gjort och beskriver hur avgörande språket är för människoblivandet. Helene Alm har träffat honom. Och så startar Klassikerrummet för säsongen - med en barsk farmor och hennes vettskrämde sonson. Hjalmar Bergman räknas till de stora och fantasifulla berättarna i svensk litteratur. Maarja Talgre och hennes gäster Anneli Dufva och Göran Everdahl har läst två av hans bästa romaner, och de hänger ihop: "Farmor och Vår Herre" från 1921 och "Clownen Jac" från 1930. Programledare är Jenny Teleman.

När hen kysser hen - vem är hen och vem är hen? Åsa Maria Krafts Självpornografi Akt 1 är en kärlekshistoria med könsneutrala pronomen, alla huvudepersoner är helt enkelt hen. Vad händer med vår läsning om man inte vet om det är en man eller en kvinna som älskar, sviker och blir övergiven? Rubbas litteraturens bygge, eller är det bara våra fördomar som fladdrar några ögonblick till innan de stillnar inför en ny köns- och maktordning? Biblioteket diskuterar. Och så fördjupar vi oss i den norske poeten Olav H Hauge - en av de stora i nordisk 1900-talslyrik. Äppelodlaren, autodidakten och nationalpoeten som bodde hela sitt liv i norska Vestlandet i byn Ulvik på en hylla ovanför Hardangerfjorden. Förebild för generationer av norska poeter som själv bara lämnade gården när hans sköra psyke tvingade honom till vistelser på mentalsjukhus. Hans dagböcker beskriver en ensling som levde på äpplen och böcker men också fann den stora kärleken till sist. Biografin Det stora självporträttet är Carl-Göran Ekerwalds bild av

Hör Biblioteket som stannat till i Ola Nilssons eviga norrländska by och James Joyce eviga dygn i Dublin. Och så berättar vi hur lång en mikrofonsladd ska vara om Pär Lagerkvist får bestämma. - Det finns ingen räddning, man står på en plats och faller sönder Orden är författaren Ola Nilssons som avslutar trilogin om en fiktiv norrländsk by och människorna den präglat med romanen Kärleken gömmer minnet. Biblioteket pratar med honom om varför sönderfall ter sig så likt på alla platser. Enligt James Joyces egenhändiga beräkningar arbetade han i 10 000 timmar med Ulysses. Erik Andersson har arbetat i fyra år med att nyöversatta verket. Vi träffar Andersson för att ta reda på hur resan genom detta enda klassiska dygn i Dublin har varit för honom och undrar, är romanen samma litterära plats som tidigare i sin nya språkdräkt?" Dessutom letar vi ljud som passar till författaren och radiojournalisten Carl Magnus von Seths memoarbok Ja, minsann.

Vad kostar det att göra en bok? Hur mycket får författaren i handen. Är litteraturklimatet mer kommersiellt idag än för 20 år sedan och vad betyder det i så fall för författarna, förläggarna och läsarna? Lars Hermansson betraktar boken som produkt på en marknad, författaren som arbetstagare, förläggaren som arbetsgivare och kritikern som storförlagens marknadsförare. Till sin hjälp har han bland andra poeterna Ida Börjel och Joar Tiberg, professorn i litteratursociologi Johan Svedjedal och före dette förläggaren numera skribenten Jan Erik Pettersson, samt röster ur arkiven. Mer om pengar och litteratur i Jenny Högströms artikel i Helsingborgs Dagblad.

Vad händer med skrivandet om språket går sönder? Och vad händer med lyssningen och läsandet om orden inte riktar sig utåt längre? Poeten Leif Holmstrand fick diagnosen schizofreni för tio år sedan och har sedan dess gett ut tio lyriksamlingar och han beskriver språkets upplösning som en revolt mot dramaturgin. Många är också de modernister som inspirerats av psykosens brutna språk. Men går det egentligen att härma? Psykoanalytikern och författaren Johan Cullberg som kommer ut med sin biografi om poeten Gunnar Ekelöf i vår, han har öra för att tyda tecknen i den schizofrenes kaotiska unika bildspråk. Reporter är Per Shapiro. Och så tittar vi närmare på litteratur som skrivs inifrån andra tillstängda rum. Ulf Lindströms hårdföra machovärld till exempel, hur talar den till oss andra?

Författaren Edmund White har under snart 40 år skildrat situationen för homosexuella i USA. Nattligt sexraggande på pirerna i New York på 70-talet. Upproret på gaybaren Stonewall - där homosexuella för första gången slog tillbaka mot polisens trakasserier. Besöken på sjukhusen där vänner och älskare dör i aids. Tre scener från Edmund Whites romaner - och liv. 71 år gammal tillhör White generationen som upplevt alla stadier i resan från homoförtryck till frigörelse. Hans liv bildar stoffet till både romaner och memoarer - från det självbiografiska genombrottet En pojkes egen historia, till hans nya bok Jack Holmes and his friend. Stefan Ingvarsson och Roger Wilson har besökt White i hans hem i New York för att prata om förtryck, dekadens och litteratur med livet som insats. Här kan du läsa mer om Edmund White: http://www.edmundwhite.com

Biblioteket 20111219 Att göra bruk av orden - ett program om David Vikgren och språket Mottagaren av Sveriges Radios Lyrikpris 2011 heter David Vikgren, nu senast aktuell med diktsamlingen Folkmun. I ska vi träffa lite närmare nu i veckans Biblioteket, som har titeln Att göra bruk av orden - ett program om David Vikgren och språket. Tor Billgren träffade deb prisade poeten på Hisingen i Göteborg.

Om ni inte träffat mina sju katter, kan ni inte förstå mig. Så säger Marta Podgórnik, en av Polens mest uppkäftiga unga poeter. Katarina Wikars och Anna Tullberg har hälsat på hemma hos henne i Gliwice och pratat om poetlivet, älskarna och senaste diktsamlingen Surikatresidenset. I Klassikerrummet handlar det om den franske författaren Marcel Proust och hans stora roman På spaning efter den tid som flytt - kultförklarad av många, men också symbol för det riktigt jobbiga och snobbiga inom finkulturen. Det är i den här 3000-sidiga romansviten som en madeleinekaka doppad i lindblomste väcker gamla minnen till liv hos berättarjaget. Maarja Talgre har fördjupat sig i verkets första del Swanns värld tillsammans med förstagångsläsaren Sara Mannheimer, författare och glaskonstnär samt Mikael Timm, författare. Redaktör: Anna Tullberg

Den 6 oktober öppnade Svenska Akademiens ständige sekreterare dörrarna i Börssalen och meddelade att Tomas Tranströmer vunnit 10 miljoner kronor. Hur är det att läsa Tranströmers poesi? Att översätta den? Hur upptäcker man den? Hur kändes det när han debuterade? Kan man låta bli att härma honom? Hur gör man poesin till sin och kan man bli av med den? Kulturradion: Tomas Tranströmer Del 1 av 3 4 samtida poeter ur olika generationer om hur de förhåller sig till storheten Tranströmer. Ingrid Arvidsson, Jan Erik Vold, Staffan Söderblom, Ann Hallström berättar för Göran Sommardal.

Poeten Rut Hillarp (1914-2003) uppmärksammas i två böcker: Birgitta Holms monografi poet och erotiskt geni och Rut Hillarps dagböcker i urval av Holm. Hillarp hade många ansikten. Hon var kvinnorörelsens grand old lady samtidigt som hennes dikter föddes ur en passion med sado-masochistiska inslag. Hon var den självständiga yrkeskvinnan (gymnasielärare) jämsides med den trånande älskarinnan som upphöjde mannen till Gud. En sammansatt personlighet som gör det svårt att ringa in henne. Vem var den riktiga Rut? Ulla Strängberg har träffat Birgitta Holm, som hade Rut Hillarp som lärare på gymnasiet, blev senare hennes vän, och anförtroddes dagböckerna efter hennes död. Dubbelutgivningen av biografi och dagböcker ger en djupare förklaring till den lidelsens estetik som Hillarp utövar i den puritanska frikyrkliga uppväxtmiljön, och väcker liv i en författare, egenartad och djupt fascinerande. Birgitta Holms biografi om Rut Hillarp är bara en i höstens strida ström av biografier, självbiografier och autofiktion. Det

För den som är ensam kan det gå lång tid mellan gångerna då man känner en annan människas händer på sin kropp. Gestalterna i Staffan Malmbergs roman Världens ensammaste plats är vanliga kungsholmsbor som i akut brist på sällskap bildar en samtalsgrupp. För prata med någon måste man ju. Eller? I Ida Lindes roman En kärlekshistoria handlar det istället om en mamma som kramas och älskar och bryr sig om, men som också måste få vara i fred. Hennes egentid, i ensamhet i arbetsrummet, blir barnens längtan. I Klassikerrummet läser man "Den allvarsamma leken" av Hjalmar Söderberg från 1912, en roman som ofta kallas "den främsta svenska kärleksromanen." Många läsare har under åren följt Lydia Stilles och Arvid Stjärnbloms vingliga kärlekshistoria i ett Stockholm där Johanneskyrkans klockor dånar och där kantstötta författare och publicister tröstar sig på Rydbergs bar. "Den allvarsamma leken" förblir märkligt modern och får ständigt nya unga läsare. Mattias Berg och Carin Mannheimer diskuterar med Maarja Talgre.

I höst har den romantiske Carl Jonas Love Almqvist varit på tapeten och åstadkommit ett märkligt sammanträffande. Inte mindre än två svenska prosaister har valt att följa hans fotspår i sina nya romaner: Eva-Marie Liffner i Lacrimosa och Anna-Karin Palm i Snöängel. Hos Anna-Karin Palm hämtas inspirationen såväl från Amorina som Drottningens juvelsmycke. Det är den bistra vintern 1985-1986 som kulminerar i mordet på Olof Palme. Vid sidan om konspirationerna mot statsministern, får vi följa Hedvig, en androgyn Tintomara-gestalt och alla de människor som kommer i hennes väg. Snöängel är en Stockholmsskildring från en näraliggande tid som väver in frågor om minne och saknad . Hela berättelsen är återskapad av en svensk författare i självvald fransk exil. Precis som Anna-Karin Palm, som flyttade hem igen till Stockholm och Danvikens gamla dårhus, efter sex år i Normandie. Hon debuterade 1991 med Faunen.  Snöängel är hennes första roman på sex år. Ulla Strängberg tog en promenad med Anna-Karin Palm i Hedvigs kvar

Katarina Frostenson är en av våra främsta poeter; en språkets och klangernas envetna utforskare. I sin nya diktsamling "Flodtid" återkommer hon till vattnet och vattendragen men också till "sina" platser som Paris, Berlin och Stockholm. Hennes lekfullhet och samhällskritik blir alltmer synliga. Katarina Frostenson berättar om arbetet med "Flodtid" för Maarja Talgre och läser själv ur boken. Katarina Frostenson blev invald i Svenska Akademien 1992 och har skrivit ett 30-tal böcker förutom pjäser och operalibretton. Hon är också översättare.

Andras uppmärksamhet är en viktig näringskälla under vinterns hårda levnadsförhållanden. Så lyder den allmänna rekommendationen nummer 3 från Folkhälsomyndigheten i romanen Välkommen till den här världen:. Biblioteket riktar uppmärksamhet mot bokens författare Amanda Svensson. Hon berättar om att bo i Malmö och längta till Köpenhamn, om dj-drömmar och om att regissera bilden av sitt eget liv. Vi påminner också om den polske nobelpristagaren Czesaw Miosz. Bördig från Litauen, vuxen i Warszawa, diplomat i Washington och Paris, exil i Berkeley, och till sist repatrierad till Kraków, Polen. Och överallt en oavlåtligt och oersättligt nyfiken och livsbejakande poet. Redaktör: Anna Tullberg

Erica Jongs roman Rädd att flyga har lästs av 18 miljoner sedan den gavs ut 1973 i USA. Ännu fler har hört talas om det knapplösa knullet(the zipless fuck). Maarja Talgre diskuterar Rädd att flyga, som kommit i nyupplaga med Elin Claeson och Svante Weyler.